I denna fallstudie undersöks hur kunskapshanteringen ser ut hos ett produktionsföretag i storleksordningen litet till mellanstort, med ett egenutvecklat Enterprise Resource Planner-system, vilket vanligen enbart större företag har. Syftet är att utreda behovet av formell struktur kring företagets kunskapshantering, samt att vid behov skapa ett åtgärdsförslag med rutin och metod för att hantera kunskap och lärande inom företaget. För att samla in empiri, genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta medarbetare på företaget som sedan transkriberades och analyserades med en abduktiv tematisk analys. Det analysresultatet som uppkom från studien, lade sedan grund för den morfologiska matris som nyttjades för att kunna prototypa de koncept som det föreslagna åtgärdsförslaget utgörs av. Vi fann inom fallstudien vikten av ett effektivt nyttjande av det mänskliga kapitalet, dokumentation och ett aktivt arbete med kunskapsbehållning inom företaget. Detta kan i kombination med implicit och explicit kunskap utveckla och förbättra en verksamhets nyttjande av sina affärsystem samt integrationen av dess dolda processer. För att hjälpa företaget att tillgodose sig detta på ett bra sett, har ett åtgärdsförslag utformats som drar nytta av de förfarande som idag redan finns och nyttjas. Vilket är goda kunskaper om företagets processer samt en väldigt god samhörighet inom organisationen som knyter an till att medarbetarnas lärande ofta sker i dialog med andra människor. / This case study examines how knowledge management looks at a small to medium-sized production company, with an in-house developed Enterprise Resource Planner system, which usually only larger companies have. The purpose is to investigate the need for a formal structure around the company’s knowledge management, as well as, if necessary, to create a proposal for action with routines and methods for managing knowledge and learning within the company. In order to gather empirical evidence, qualitative semi-structured interviews were conducted with eight employees at the company, which were then transcribed and analyzed with an abductive thematic analysis. The analysis result that arose from the study then laid the foundation for the morphological matrix that was used to be able to prototype the concepts that make up the proposed action proposal. We found in the case study the importance of effective use of human capital, documentation and active work with knowledge retention within the company. This, in combination with implicit and explicit knowledge, can develop and improve a business’s use of its business systems as well as the integration of its hidden processes. To help the company accommodate this in a good way, a proposal for action has been designed that takes advantage of the procedures that already exist and are used today. Which is good knowledge of the company’s processes as well as a very good sense of belonging within the organization, which is connected to the fact that the employees’ learning often takes place in dialogue with other people.