Chemnitz, Techn. Univ., Studienarb., 2001.

Bakgrund: Smärta är något som vi alla berörs av i olika grad vid olika tillfällen i livet. Smärtupplevelsen är komplex och består av mer än den nociceptiva signaleringen. Förutom den fysiologiska delen består smärta även av affektiva, kognitiva, beteendemässiga och sociala faktorer och det är numer allmänt känt att smärta måste ses ur ett multidimensionellt perspektiv. Trots detta lever en attityd kring smärta som enbart fysiologisk kvar hos många och kan göra att människor med smärta möts med bristande förståelse både från sjukvård och i sociala sammanhang. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa evidens för kognitionens påverkan på smärtupplevelsen samt undersöka om denna stöds av fMRI-mätningar. Metod: För att besvara syftet användes systematisk litteraturstudie som metod där 7 stycken artiklar inkluderades.  Resultat: Resultatet visade att den subjektiva upplevelsen av smärta påverkades av flera olika kognitiva faktorer såsom distraktion/attention, deprimerat sinnestillstånd. Tänkt rörelse hos ryggmärgsskadade patienter visade på hur smärta kan induceras kognitivt. Förväntan inför smärtsamt stimulus ledde till neuronala förändringar i smärtmatrix men vissa begränsningar i studien gör att man inte kan säga något om huruvida upplevelsen av smärta påverkades som en följd av dessa neuronala förändringar. Känslan av kontroll påverkade inte smärtupplevelsen alls. Slutsats: Det finns evidens för att kognitionen påverkar smärtupplevelsen och detta stöds också av fMRI-mätningar. Dock påverkar inte alla kognitiva faktorer smärtupplevelsen och inte i samma grad. Smärtupplevelsen är fortfarande ett komplext ämne med många olika variabler.

Das Forschungsprojekt bündelt unterschiedliche Subprojekte, die gemeinsam das übergeordnete Ziel verfolgen, unter einer entwicklungspsychologischen Perspektive den Zusammenhang von moralischen Kognitionen, Emotionen und moralischen Handlungen theoretisch zu konzipieren.

<p>Länge har människans tankeverksamhet betraktats som ett resultat av interna beräkningsprocesser, jämförbara med en dators. De senaste åren har det dock blivit tydligt att de kognitiva processerna inte kan ifrånkopplas faktorer såsom kroppen och den sociala omgivningen individer lever och agerar i. En viktig aspekt har visat sig vara verktyg och deras användning och mycket forskning har bedrivits för att ta reda på hur verktygsbruk påverkar individers kognitiva processer. Fokus har dock legat nästan enbart på den enskilda individen, medan andra individer och deras inflytande har lämnats utanför. Inom den socialpsykologiska forskningen har det emellertid blivit tydligt att männikans handlingar och tankar påverkas av den sociala interaktionen med omgivningen. I samband med det här examensarbetet utfördes en fallstudie för att få en bättre förståelse för hur individer påverkas av användningen av artefakter i ett socialt sammanhang. Fallstudien genomfördes på en barnmottagning med hjälp av en videoinspelning och ett antal intervjuer. Resultatet tyder på att användningen av artefakter är kopplad till den sociala omgivningen och gör den sociala interaktionen till en mer indirekt process.</p>

Som väl det flesta känner till är datoranvändningen i Sverige och i övriga världen ett ständigt växande fenomen. Många ting som förut varit manuella ersätts av elektronsik data och kan nu användas och appliceras på ett väldigt effektivt vis. Elektronisk handel även kallat e-handel brukar beskrivas som skedet där man som konsument eller företag köper eller säljer varor via en internetbaseradbutik vilken är en utav otaliga grenar inom denna genre som haft stor genomslagskraft på nätet och är för det flesta ett väldigt smart, bekvämt och tidsbesparande köpalternativ. Denna rapport behandlar just e-handel och vad man som e-handlare bör tänka på vid design utav e-shopar. Eftersom man inte kan ge sina kunder samma support som i en traditionell markbutik finns det vissa aspekter att ta hänsyn till för att fånga sina kunders förtroende och intresse. En studie har genomförts för att studera detta och med hjälp utav tidigare forskning inom området och genom intervju med en fokusgrupp har man kommit fram till en slutsats. Studien öppnar också upp för en caseuppgift och innehåller även en granskning och utvärdering av en redan existerande e-shop innehållande högkvalitativa skor. Resultatet av undersökningen visar hur man kan strukturera och preparera en sådan e-shop för att underlätta för förståelse och användbarhet samtidigt som företaget i sig uppfattas seriöst. Genom studien gjordes det känt att en e-shop för högkvalitativa skor bör placera viktig information så att besökare exempelvis tydligt kan finna kontaktuppgifter inkluderande namn, adress, mail och telefonummer till företaget utifall frågor skulle uppkomma i samband med eventuella köp. För att företaget skall uppfattas som seriöst och säkert att handla av är det idé att samarbeta med en välkänd betaltjänst så som Klarna eller PayPal då detta utstrålar förtroende för tjänsten och kunder känner sig bekväma vid transaktioner. Designen e-shopen erhåller bör falla inom kontexten den representerar och samtidigt vara snygg, stilren och uppdaterad för att locka sina användare. För att ta reda på användbarheten hos ett verktyg bör man studera sina användares mål och behov med tjänsten och utifrån olika principer slå fast vad som krävs utav webbsidan för att gynna dessa.

<p>Vissa forskningsresultat har visat att en måttlig alkoholkonsumtion kan ha positiva effekter på den intellektuella kapaciteten när vi blir äldre. Effekten har dessutom visat sig vara starkare för kvinnor än för män. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan alkoholkonsumtion, kön och den kognitiva förmågan i åldrandet. Data från projektet SNAC-Kungsholmen har använts. 229 män och 323 kvinnor mellan 60 och 96 år svarade på frågor om sina dryckesvanor. Kognitiv förmåga mättes med tre olika test. Sambandet mellan alkoholkonsumtion och kognitiv förmåga, när kontroll gjorts för ålder, visade endast signifikanta samband i verbal förmåga så att de med låg alkoholkonsumtion hade det sämsta ordförrådet. I jämförelse mellan högriskgruppen och övriga erhölls signifikant samband endast för kvinnor i minnestesten, där en lägre prestation kunde noteras för storkonsumenterna. Slutsatsen var att studien inte kunde ge belägg för alkoholens positiva effekter på den kognitiva förmågan i åldrandet, men en måttlig alkoholkonsumtion innebar inte heller någon risk.</p>

Vissa forskningsresultat har visat att en måttlig alkoholkonsumtion kan ha positiva effekter på den intellektuella kapaciteten när vi blir äldre. Effekten har dessutom visat sig vara starkare för kvinnor än för män. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan alkoholkonsumtion, kön och den kognitiva förmågan i åldrandet. Data från projektet SNAC-Kungsholmen har använts. 229 män och 323 kvinnor mellan 60 och 96 år svarade på frågor om sina dryckesvanor. Kognitiv förmåga mättes med tre olika test. Sambandet mellan alkoholkonsumtion och kognitiv förmåga, när kontroll gjorts för ålder, visade endast signifikanta samband i verbal förmåga så att de med låg alkoholkonsumtion hade det sämsta ordförrådet. I jämförelse mellan högriskgruppen och övriga erhölls signifikant samband endast för kvinnor i minnestesten, där en lägre prestation kunde noteras för storkonsumenterna. Slutsatsen var att studien inte kunde ge belägg för alkoholens positiva effekter på den kognitiva förmågan i åldrandet, men en måttlig alkoholkonsumtion innebar inte heller någon risk.

I detta arbete har jag undersökt hur man kan tillämpa teorier inom informationsdesign för att gestalta en designlösning som hjälper klättrare att minnas moment från topprepskursen.Svenska klätterförbundet vill utforma ett material med information om klättringsmoment som genomförts under topprepskursen. Materialet ska ges ut till examinerad klättrare i samband med att topprepskursen inomhus avklarats, för att påminna om vad för moment som genomförts under kursen. Tidigare material som ska fylla samma syfte finns tillgängligt men är inte utvecklat för att ges ut i samband med avklarad kurs. En designlösning som utifrån teorier inom informativ bild och kognition har producerats och testats genom öppna observationer. Resultatet i arbetet var att sju av åtta testpersoner i en observation kunde minnas hur ett praktiskt moment skulle utföras utifrån designförslaget.

Detta arbete undersöker hur information kan författas och hanteras genom en produktionskedjas olika medier och aktörer med medvetenhet om dess destination och utan att innebörd förvrängs. Vidare om en instruktion för författande kan underlätta författarprocessen samt att öka användarupplevelsen av producerad text. För att svara på forskningsproblemet utförs en teoretisk analys på litteratur förenlig med interaktionsdesign som mynnar i 35 stycken riktlinjer för design av talad text. Vidare genomförs en målinventering med tre textförfattare och med 13 museibesökare. Med utgångspunkt i framtagna riktlinjer och resultat av målinventering skapas en skrivinstruktion. Skrivinstruktionens funktionalitet valideras i en användartest med textförfattare. Resultatet tyder på att skrivinstruktionen sannolikt hjälper författare i sin arbetsprocess och att författares uppfattning är att text skriven med instruktionen är mer tillgänglig. Detta tillsammans med stöd av riktlinjer och validerande intervjuer indikerar att budskap kan författas och passera en informationskedjas olika aktörer med minimal förvrängning; Om medvetenhet om uppgift, innebörd och omfattning finns hos dess aktörer, samt om medvetenhet finns om andra aktörer, mottagare och deras informations- och upplevelsebehov. Vidare om text semantiskt kan anpassas till kommunikationens slutdestination

Zugl.: Hannover, Med. Hochsch., Habil.-Schr., 2000.