I en delstudie till IDA-projektet har 185 kvinnor i 40-årsåldern skattat sin stress med PSS (Perceived Stress Scale) och genomfört fyra episodiska minnestest. Ett omvänt U-format samband med PSS som oberoende faktor och prestation i de olika minnestesterna som beroende faktor har prövats. Ett linjärt samband har sökts post hoc. Både explicit och implicit minnesprestation har mätts, liksom primär- och sekundärminnesprestation. Hög- och lågutbildade deltagare analyserades separat. Ett signifikant resultat för ett omvänt U-format samband kan noteras i ett explicit minnestest (återgivningstest) för gruppen Högutbildade. Inga andra signifikanta samband erhölls och inga signifikanta skillnader mellan högutbildades och lågutbildades stresskattningsnivåer eller minnesprestationer kan konstateras. Resultaten diskuteras ur ett biologiskt, kognitivt och socialpsykologiskt perspektiv med hjälp av bl a teorier kring kortisolnivåer och arbetsminnets begränsade kapacitet.

Vi använder oss dagligen av ett rikt bildspråk med hjälp av t ex metafor. Senaste forskning har visat att bildspråket har en stor betydelse i vårt sätt att tanka och kommunicera med varandra. Samtidigt är bildspråket betraktas som en slag avvikelse i vårt sätt att kommunicera och tänka som anser ske på en bokstavlig nivå. Jag blev intresserad av att utforska denna dikotomi och i en viss mån ville jag gestalta den i mitt projekt. Jag ville undersöka om det finns ett sätt som anses vara mest effektiv för att remediera en poetisk text till ett visuellt medium. Jag skapade två filmer med ett identiskt ljudspår som innehåller en musik komponerad för en poetisk högläsning.  Genom att förhålla mig till textens innehåll på olika sätt i skapandet av mitt bildmaterial försökte jag undersöka frågan och även utforska om manliga och kvinnliga deltagare skiljer sig åt i deras respektive mottagande av de två filmerna.

Syftet med denna studie var att belysa vilka samtal chefer upplever som svåra att hålla med sina medarbetare och vad i dessa samtal som uppfattas som svårt. I studien undersöktes även på vilket sätt erfarenheter kan ha en påverkan på det svåra samtalet. Studien har undersökt forskningsområdet utifrån en kvalitativ approach och utifrån en fenomenologisk ansats har tio chefer intervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuguide om hur de upplever svåra samtal i sin yrkesroll. Resultatet har analyserats utifrån socialpsykologins teori social kognition och Carl Hovlands kommunikationsmodell. Utifrån de fyra huvudteman som framkom i analysen visade resultatet på att chefer upplever att samtal som rör medarbetarnas hälsa och välmående är de samtal som upplevs som svåra då cheferna har en nära relation med sina medarbetare. Vidare visade resultatet att informanterna upplever att deras tidigare erfarenheter har stor påverkan för hur de upplever och genomför svåra samtal med medarbetare.

De positiva hälsoeffekterna av fysisk aktivitet och dess påverkan på vår motoriska och kognitiva utveckling i unga år är idag väl känt. Trots det spenderar barn idag mer tid på stillasittande aktiviteter så som tv-tittande och datorspel. Studier har visat att mycket stillasittande aktiviteter i unga år kan leda till sämre hälsa i vuxen ålder. Människor i glesbygd har visats ha sämre hälsa än människor i tätort och barnen deltar mer sällan i föreningsidrott. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka idrottspedagogernas syn på sin undervisningssituation och hur den påverkar elevernas fysiska aktivering. Metod: Studien genomfördes i form av en webbaserad enkätundersökning. Enkäten skickades ut till idrottspedagoger (N=23) i tre kommuner (Berg, Bräcke och Ragunda) i Jämtlands län. Enligt Sveriges kommuner och landstings definition klassificeras dessa som glesbygd.  Resultat: Av de 23 kontaktade idrottspedagogerna svarade 16 på enkäten. Bland de deltagande idrottspedagogerna svarade 94 % (15 av 16) att de bedrev sin undervisning efter de riktlinjer som finns i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (LGR 11), 81 % (13 av 16) tycker inte att tiden som var avsatt för fysisk aktivitet för eleverna var tillräcklig. Majoriteten av idrottspedagogerna tyckte att mer tid och pengar var en förutsättning för att kunna utveckla undervisningen i idrott och hälsa. Slutsats: Denna studies resultat antyder att idrottspedagogerna önskar att det inte enbart ska ligga på idrottspedagogens ansvar att elever aktiveras och får daglig fysisk aktivitet. För att barn i glesbygds fysiska aktivitet ska tillgodoses krävs det engagemang från skolan men även att ämnet uppmärksammas och prioriteras bland föräldrarna.

No description available.

This study where designed to investigate if there are any positive relationship between the extent of physical activity during adolescent's leisure time and the academic performance, and also if there are any negative relationship between the academic performance and the time spent in front of the television or computers. Another part of the study tried to find out if physical activity has a direct and immediate influence on the performance in school. 91 pupils (51 girls and 40 boys) in the 8:th year of the Swedish primary school, from three different schools participated in the study. All 91 pupils first responded to a questionnaire concerning there activities in leisure time. They where then tested in a mathematical test and the results where compared with the extent of physical activity and TV/computer time they had stated in the questionnaire. 53 of the pupils also participated in the part of the study where direct and immediate influences of physical activity where tested. They where tested in two different but similar mathematical tests. Before the first test all pupils had a walk for about 3 km. The second test where accomplished whiteout preceding walk.Pupils who spend one hour or less/week on physical activity had significant lower mean score on the mathematical test then the pupils who spend more than one hour/week on physical activities, (Mann-Whitney U-test: Z= -2,486, p= 0,0129). Boys who spent 10,5 hours or less/week in front of the TV/computer had significant higher mean score than the boys who spent more than 10,5 hours/week in front of the TV/computer. No significant differences in the results of the two different tests, one white and one whiteout preceding walk, were observed.

Die vorliegende Dissertation behandelt die Fragestellung, inwiefern die Darstellung eines visualisierten zeitlichen Hinweisreizes während einer filmischen Narration einen Einfluss auf die Rezeptionsstrategie aufweist. Die Arbeit basiert auf der von Dolf Zillmann (1971) beschriebenen Excitation- Transfer-Theory, welche im Verlauf der Dissertation um eine Zukunftsdimension erweitert wird. Die ursprüngliche Theorie beruht dabei auf der Annahme, dass die langsamere endokrine Erregungsenergie des Menschen vom schnelleren kognitiven System situationsabhängig interpretiert werden kann. Ferner besagt die Theorie, dass durch die inhärente Trägheit des endokrinen Systems eine Erregungssituation nach einem Höhepunkt weiter andauert. Dies wurde unter Zuhilfenahme von biophysiologischen Messgeräten überprüft. Dabei wurde die prinzipielle Aufmerksamkeitszuwendung der Probanden zur Zeitdarstellung mittels einer Blickbewegungskamera fortlaufend überwacht, während gleichzeitig psychophysiologische Erregungswerte, wie Hautleitfähigkeit und Herzrate, aufgezeichnet wurden. Das Aufstellen von Hypothesen durch den Rezipienten über einen potentiellen weiteren Handlungsverlauf bildet in der Literatur (vgl. Ohler, 1994) einen der Hauptgründe für das Empfinden von Spannung während einer Narration. Dabei verläuft die Auflösung der narrativen Handlung stets zwischen den beiden dichotomen Grenzen einer positiven beziehungsweise negativen Handlungsklimax. Die der Arbeit zugrundeliegenden Überlegungen gehen davon aus, dass die Existenz einer visualisierten Zeitangabe dazu führt, dass spezifische Hypothesen über den narrativen Verlauf einer Handlung unter Aspekten des eigenen Zeitempfindens nicht länger realisierbar erscheinen. Je mehr sich die zeitliche Indikation dem Ende annähert, desto stärker ist demzufolge das Spannungsempfinden ausgeprägt. Hierzu zeigte sich, dass unter bestimmten Umständen eine Bereitschaft bei den Rezipienten existiert, die temporale Information in die Rezeption einzubeziehen. Die Auswirkungen auf das Erregungsniveau fielen insgesamt jedoch sehr gering aus. Demzufolge wird angenommen, dass eine zeitliche Visualisierung einen Einfluss auf die Informationsverarbeitung bei einer Filmrezeption hat. Dies konnte jedoch, wie die kritische Diskussion zum Abschluss der Dissertation aufzeigen wird, im Rahmen des verwendeten Designs nicht gezeigt werden.

Digitaliseringen i samhället har medfört att invånarna förväntar sig att offentliga förvaltningar ska erbjuda tjänster elektroniskt, s.k. offentliga e-tjänster. Sett från ett samhällsperspektiv finns det demokratiska och samhällsekonomiska vinster med att skapa bättre vägar mellan invånare och myndigheter. Men införandet av nya offentliga e-tjänster innebär inte per automatik att invånare eller företag använder dem om existerande alternativ upplevs bättre. Invånarnas nöjdhet med en e-tjänst kan vara en faktor som avgör hur framgångsrik e-tjänsten blir. Syftet med detta examensarbete är att med hjälp av en kvalitativ vetenskaplig ansats undersöka vad invånare anser att nöjdhet egentligen innebär med en specifik offentlig e-tjänst, samt vilka anledningar de tillskriver till varför de är nöjda eller missnöjda med e-tjänsten. Respondenterna har utvärderat en e-tjänst de redan använt en längre tid tillbaka. Fynden är att respondenterna fokuserar på nöjdhet i relation till målet att lyckas genomföra sitt ärende. Respondenterna var generellt nöjda med e-tjänsten de utvärderade men kunde enklare återberätta specifika aspekter som gjort dem missnöjda än specifika aspekter som gjort dem nöjda. Ett förslag för att förstå användarnas nöjdhet med en offentlig e-tjänst en längre tid efter användandet är att använda kvalitativa instrument med öppna frågor om vad och varför något skapat nöjdhet eller missnöjdhet.

Örebro Universitet                                                                 Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi   Arbetets art: Uppsatsarbete omfattande 15 högskolepoäng C, inom ämnet arbetsterapi Svensk titel: Mobiltelefon som kognitivt hjälpmedel för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar - arbetsterapeuters erfarenheter. Engelsk titel: Mobile phones as cognitive aids for persons with neuropsychiatric disorders - occupational therapists´ experiences. Författare: Therese Eklöf Malmgren, Linda Söderman Handledare: Kajsa Lidström Holmqvist Datum: 2012-05-09 Antal ord: 7752 Sammanfattning: Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av arbete med förskrivningsbara och icke förskrivningsbara mobiltelefoner som kognitivt hjälpmedel för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.   Användandet av mobiltelefon och smartphone ökar för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och arbetsterapeuterna behöver öka kunskapen om detta.   De sex deltagande arbetsterapeuterna valdes genom bekvämlighetsurval. Datainsamlingen gjordes genom intervjuer med öppna frågor. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data.   Resultatet presenteras i fem kategorier och fem underkategorier som beskriver arbetsterapeuters erfarenheter av mobiltelefon som kognitiv hjälpmedel. Arbetsterapeuterna beskrev att klientens nätverk var en viktig del för att användningen av handifon skulle fungera. Resultatet visade att arbetsterapeuterna följer förskrivningsprocessen för kognitiva hjälpmedel vid förskrivning av handifon. Arbetsterapeuterna kände inte samma ansvar att följa upp användningen av mobiltelefon och smartphone då de inte är förskrivningsbara. I resultatet framkom att arbetsterapeuterna menade att fritt val av hjälpmedel kunde vara ett bra alternativ för att klienten skulle få tillgång till den typ av mobiltelefon som passade behoven, men att kunskapen om detta projekt var liten. Arbetsterapeuterna upplevde brister i stöd från hjälpmedelscentralerna avseende smartphones med appar som har blivit ett allt vanligare hjälpmedel. I resultatet framkom även att arbetsterapeuterna upplevde att klienterna inte litar på sina förmågor vilket påverkar motivationen till att använda mobiltelefon. Motivationsarbetet var därför centralt för att hjälpmedlet skulle fungera. Samt att kombination av olika kognitiva hjälpmedel ger bra stöd för klienterna.     Sökord: Arbetsterapi, mobiltelefon, kognition, neuropsykiatri

Bakgrund: Studien undersökte hur deltagarna affektivt och kognitivt upplever en fallbeskrivning som simulerar en oförutsedd situation i en kontorsmiljö. Det beskrivna fallet handlar om en personalfråga och kräver ett omedelbart beslut eftersom en försening kanske inte bara påverkar arbetsprestationen och klimatet i organisationen, men också kan leda till att organisationen förlorar ett kontrakt med en långsiktig inkomst.Method/DesignStudien är en explorativ och oberoende design som genomfördes vid Karlstads universitet. Deltagarna var 72 studenter i två olika kurser, personal- och arbetsliv och psykologi. Data för denna undersökning samlades in genom en enkät som mätte deltagarnas kognitiva (Situationsuppfattning efter Kleins RPD-modellen, 1993) och affektiva reaktioner (PANAS, Watson, Clark, & Tellegen 1985) på fallbeskrivningen. Den affektiva och kognitiva reaktionen backades upp av två tester som mäter en persons priorierade sätt att bearbeta information (PMPI, Burns och D'Zurilla, 1999) och att hantera situationer (Personal Temperament efter MBTI-skala). Ytterligare ingick deltagarnas demografiska data såsom ålder, kön och utbildningsnivå samt frågor om deltagarnas erfarenheter med oförutsedda situationer.ResultatResultatet visar en signifikant skillnad mellan deltagarna i personal- och arbetsvetenskap och psykologi i sin kognitiva reaktion för den oförutsedda situationen. Deltagare med en högre positiv och negativ affekiv respons visade ett signifikant högre värde i sin rationell-analytisk informationsbearbetning. Det personliga temperament-testet visade sig att vara inte valide.SlutsatsMänniskor bearbetar och bedömar situationer genom två olika sätt: med sitt hjärta och sitt huvud. Inget sätt är överläget de andra, eftersom varje sätt har viktiga fördelar och nackdelar. Endast genom att kombinera båda sätten framgångsrikt kan vi fatta beslut som kommer att leda till positiva utfall.