Abstract How do pupils with intellectual disabilities experience participation and involvement in school work? It was a question I had in mind when I was formulating the thesis statement. I wanted to catch pupils’ experiences and analyze them from the sociology of childhood. Do pupils want more involvement and what obstacles and opportunities do pupils find to exert participation and involvement? The study is based on six interviews conducted with pupils enrolled in the compulsory school for pupils with intellectual disabilities. The pupils were aged between 12 to16. The informants were three girls and three boys, and represented three schools in two municipalities. The interviews were sound recorded and soon after the interviews were completed, they were transcribed. In the analysis I used the sociology of childhood (James & Prout, 1997) with a participatory model (Elvstrand, 2009) as an analytical tool. The results show that pupils’ experiences of participation and involvement can be interpreted as limited. The pupils report that they rarely are informed about the teaching content, methods and how to present their knowledge. They describe that they mostly have experience of participation and being involved in how to work with school work. The pupils report lack of time, teaching materials, group size, teachers and the relationship to classmates as barriers to participation. As for the pupils’ views on how opportunities should be provided for increased participation and involvement, they describe the teacher as a central factor. The pupils want more involvement, but show some uncertainty in their own ability to exert it. A conclusion to be drawn from the result of the study is the teacher’s important role in creating conditions for pupils’ participation and involvement. Teachers should be more explicit when informing pupils about school work, invite them for discussions and listen to them. Another conclusion is that the pupils who are integrated in ordinary school exert more participation and involvement than pupils whose entire school day is in special-schools. The result of this study may help teachers and other staff working with special education to gain a better understanding of how pupils with learning disabilities experience participation and involvement. This can hopefully contribute to the fact that special education and pupils´ learning are improved. / Sammanfattning Vilken syn har elever i grundsärskolan på delaktighet och inflytande? Det var en fråga som fanns i bakgrunden vid formuleringen av studiens syfte. Jag ville fånga elevernas erfarenheter av delaktighet och inflytande i skolarbetet och analysera dem utifrån ett barndomssociologiskt perspektiv. Önskar eleverna mer inflytande och vilka hinder och möjligheter anser eleverna finns för att utöva delaktighet och inflytande? Studien bygger på sex intervjuer gjorda med elever inskrivna i grundsärskolans årskurs 6 till 9. Informanterna var tre flickor och tre pojkar och representerade tre skolor i två kommuner. Vid intervjuerna gjordes ljudupptagning, som snart efter intervjutillfället transkriberades. I analysarbetet använde jag mig av ett barndomssociologiskt perspektiv (James & Prout, 1997) med en delaktighetsmodell (Elvstrand, 2009) i fokus. Resultatet visar att elevernas erfarenheter av delaktighet och inflytande kan tolkas som begränsat. Eleverna berättar att de sällan blir informerade om undervisningens innehåll, metoder och hur de ska redovisa sina kunskaper. De har främst erfarenhet av delaktighet och inflytande i hur de ska arbeta. Eleverna beskriver tidsbrist, läromedel, gruppstorlek, lärarna och relationen till klasskamrater som hinder för delaktighet. Vad gäller elevernas syn på hur möjligheter ska ges för ökad delaktighet och inflytande beskrivs läraren som en central faktor. Eleverna önskar mer inflytande, men visar en viss osäkerhet till sin egen förmåga att utöva det. En slutsats som kan dras utifrån studiens resultat är lärarens viktiga roll för att skapa förutsättningar för elevers delaktighet och inflytande. Lärare behöver bli tydligare på att informera om skolarbetet, bjuda in elever till diskussioner och lyssna till dem. En annan slutsats är att de elever som integreras i grundskolan utövar mer delaktighet och inflytande, än elever vars hela skoldag är i grundsärskoleklassen. Resultatet av studien kan bidra till att speciallärare och övrig personal i grundsärskolan får en ökad förståelse kring hur elever med utvecklingsstörning ser på delaktighet och inflytande. Det kan leda till att verksamheter förbättras och att elevernas lärande gynnas.

This study where designed to investigate if there are any positive relationship between the extent of physical activity during adolescent's leisure time and the academic performance, and also if there are any negative relationship between the academic performance and the time spent in front of the television or computers. Another part of the study tried to find out if physical activity has a direct and immediate influence on the performance in school. 91 pupils (51 girls and 40 boys) in the 8:th year of the Swedish primary school, from three different schools participated in the study. All 91 pupils first responded to a questionnaire concerning there activities in leisure time. They where then tested in a mathematical test and the results where compared with the extent of physical activity and TV/computer time they had stated in the questionnaire. 53 of the pupils also participated in the part of the study where direct and immediate influences of physical activity where tested. They where tested in two different but similar mathematical tests. Before the first test all pupils had a walk for about 3 km. The second test where accomplished whiteout preceding walk.Pupils who spend one hour or less/week on physical activity had significant lower mean score on the mathematical test then the pupils who spend more than one hour/week on physical activities, (Mann-Whitney U-test: Z= -2,486, p= 0,0129). Boys who spent 10,5 hours or less/week in front of the TV/computer had significant higher mean score than the boys who spent more than 10,5 hours/week in front of the TV/computer. No significant differences in the results of the two different tests, one white and one whiteout preceding walk, were observed.

Syftet med denna studie är att undersöka studenters upplevelse av dansträning för att stärka sin motivation inför sina studier. Studien undersöker deltagarnas relation mellan dansträning och motivation för skolarbete och hur den relationen kan tolkas. Valet av metod för denna studie är en kombination av kvantitativ och kvalitativ som kallas flermetodsforskning. Som metod för datainsamling använde jag mig av en enkät där urvalet bestod av 31 tjejer i åldrarna 16-21 år som studerar och har dansträning som fritidsaktivitet. Alla tjejer som deltog i undersökningen dansade i samma förening i Stockholm och ca 94 % dansade på en avancerad nivå d.v.s. 5-6 ggr i veckan. Studiens data samlades in och analyserades utifrån en innehållsanalys. Resultatet visade att av 31 tjejer svarade 30 stycken att dansträningen haft betydelse för deras motivation i skolan. Deltagarna i denna undersökning upplevde ökat självförtroende och självkänsla, gemenskap och trygghet, starkare mindset av dansträningen som underlättade vardagen och skolarbetet. Deltagarna beskrev även att motivation till studier ökade eftersom dom mådde bättre psykiskt och fysiskt av dansträning och att tränaren spelade en viktig roll för deras motivation. Undersökningen visar att fysisk aktivitet, i det här fallet dansträning ökar motivation till skolarbete men att detta enbart inte bidrar till att en student känner sig motiverad, utan dansträningen stärker ens befintliga motivation med hjälp av andra faktorer. / <p>Godkänd i Ladok 2022-11-21.</p>

Examensarbeten ämnar att öka kunskapen om modersmålets betydelse för elevens lärande och framtid. Arbetet belyser utmaningar och möjligheter med modersmålsundervisning som elever och modersmålsläraren möter under modersmålsundervisningen samt vilka faktorer som kan förhindra utvecklandet av denna undervisning. Uppsatsen fokuserar på vikten av att lära sig sitt modersmål och hur detta kommer att påverka elevers skolframgång. I arbetet används kvalitativa semistrukturerade intervjer som metod för datainsamling. I arbetet presenteras en historisk beskrivning av modersmålsundervisningen i Sverige, hur den organiseras idag, hur flerspråkighet kan ses som en resurs i elevers lärande samt vilken påverkan modersmålet har i elevernas framgång i det övriga skolarbetet. Analysen visar att tvåspråkighet är en styrka hos eleven för att nå målen i andra skolämnen vilket har stöd även i tidigare forskning. Avslutningsvis följer en diskussion kring modersmålets betydelse med bas i tidigare forskning och studiens resultat. Vidare forskning behövs med fokus elevernas upplevelser av att ha modersmålsundervisning och dess påverkan på deras studier i skolan.

Mitt syfte med denna studie har varit att från olika vinklar belysa ämnet läxor, framförallt de som görs i hemmet. För att få svar på mina frågeställningar vände jag mig till elever, föräldrar och lärare. Genom att undersöka vilka åsikter och attityder som finns runt ämnet hemläxor, ville jag ta reda på var en elev bör göra sin läxa. Jag ville också ta reda på vad dessa grupper tror skulle bli annorlunda för en elev, ifall läxor i form av hemläxor togs bort. För att få empiriskt underlag till min undersökning använde jag mig av enkätundersökning till elever och föräldrar. Till lärarna valde jag intervjuer. I mitt resultat kan man se att en majoritet av elever och föräldrar är positiva till hemläxor. De lärare som jag intervjuade är oeniga. Båda anser dock att hemläxor har stora fördelar. Föräldrar tror att möjligheten för dem att ta del av sina barns skolarbete skulle försvåras, ifall hemläxor försvann. Det eleverna tror skulle förändras mest är stressen inför hemläxor. Över 60% av eleverna tror att deras stress skulle minska ifall de inte hade hemläxor. / Where should pupils make their homeworks, at home or in school? If they wouldn´t make them at home, would anything change?

Syftet med denna undersökning är att skapa en bättre förståelse för hur elever ser på sin egen intelligens och sitt lärande och om detta påverkar hur eleverna ser på undervisning. Detta gör jag genom att testa psykologiforskaren Carol S. Dwecks teorier om statiskt och dynamiskt mindset i svenska förhållanden på elever i mellanstadiet. En person med dynamiskt mindset tror på ständig möjlighet till utveckling, medan en med statiskt mindset tror på medfödd talang eller begränsningar. Jag har tagit reda på vilket mindset eleverna har och även undersökt och analyserat könsfördelningen. Det finns bara lite svensk forskning om mindset och den som finns handlar om äldre elever, vilket gör att jämförelser istället gjorts med Dwecks forskning i USA. För att få en bred kvantitativ bild, men ändå balansera mängden material mot uppsatsens omfång gjordes en enkätundersökning med tre klasser i mellanstadiet. Enkäten undersökte genom två-alternativsfrågor, baserade på Dwecks frågeformulär Mindset Assessment Profile (MAP), vilket mindset eleverna hade och innehöll även frågor kring vilka typer av undervisningsmetoder som eleverna mest gillade, producerade mest av och lärde sig bäst av. Genomgången av materialet visar att de flesta elever har ett dynamiskt mindset, men också att frågorna till viss del hade tolkats olika av eleverna och mätt deras generella attityd till skolan istället. Undersökningssvaren visar mer på tendenser och en jämförelse gjordes mellan elever med ett mer dynamiskt mindset mot de med ett mindre dynamiskt mindset. Resultaten visar att synen på undervisningen till viss del skiljer sig mellan grupperna och att valen eleverna gör matchar deras mindset. En av de tydligaste skillnaderna var att lusten att lära var mycket större i gruppen med dynamiskt mindset. Resultaten visar också en kraftig tendens att flickor med åldern blir mer dynamiska och att pojkar blir mer statiska. Mindset går till viss del att använda för att förstå elevers tänkande i svenska förhållanden men fortsatt forskning på området behöver ta in intervjuer, observationer samt effektstudier för att få fram mer tillförlitliga svar.

Ungdomar spenderar stor del av sin tid i skolan och upplever en minskad tid till fritid på grund av skolarbete. Tiden utanför skoltid är viktig för återhämtning och för att upprätthålla aktivitetsbalansen samt motverka stressrelaterad ohälsa. Syftet med studien är att beskriva aktivitetsbalans i relation till den tid eleven spenderar på skolarbete utanför skoltid och stress. Studien har en kvantitativ design, 46 deltagare rekryterades genom ett icke-slumpmässigt bekvämlighetsurval. Deltagarna besvarade påståenden kring aktivitetsbalans med Occupational Balance Questionnaire (OBQ) och kompletterande frågor om tid spenderad på skolarbete utanför skoltid och stress. Deskriptiv statistik, Spearman´s rank correlation och Mann-Whitney U-Test användes för att sammanställa data. Resultatet visar att deltagargruppen uppnår generellt låga totalpoäng i OBQ. Kvinnor skattar betydligt lägre aktivitetsbalans än män. Generellt anger hela deltagargruppen många studietimmar/vecka, och kvinnor anger fler studietimmar/veckan än män. Majoriteten av deltagarna upplever stress. Deltagare som inte upplever stress anger alla höga poäng på påståendet balans mellan vila, återhämtning och sömn. Slutsatsen för studien är att flertalet av deltagarna upplever låg aktivitetsbalans. Det är inte troligt att det finns en relation mellan skolarbete utanför skoltid och ungdomars aktivitetsbalans.

Med tanke på vår kommande yrkesroll som studie- och yrkesvägledare i skolans värld, den debatt som idag förekommer om skärmtidens effekter på människors liv och hur skärmens intåg har förändrat mångas sätt att arbeta, umgås och slappna av syftar denna undersökning till att beskriva och förstå sambandet mellan den egna skärmtiden och elevers skolarbete och studieresultat. Målgruppen för vår undersökning är elever i årskurs 9 då de står inför en viktig brytpunkt mellan grundskola och gymnasie och 15-åringar är den åldersgrupp som, enligt Folkhälsomyndigheten (2019), har flest stillasittande timmar per dag bland barn och ungdomar. Med ökad förståelse är förhoppningen att vi som studie- och yrkesvägledare kan vara en del i att ge positivt stöd i elevernas lärprocess. Utifrån frågeställningar om elevernas upplevelser angående eventuella effekter av deras egna skärmtid genomfördes en undersökning i form av en digital enkät av 85 elever på tre olika högstadieskolor i olika delar av landet. Frågorna i enkäten utgick främst från litteratur och tidigare forskning vi tagit del av, men även egna vägledningssamtal med högstadieelever under vår praktik. Elevernas svar visar överlag stor medvetenhet om hur den egna skärmtiden påverkar dem och deras skolarbete och stämmer överens med forskning inom olika områdena. Trots sin medvetenhet uttrycker de en svårighet i att skapa balans mellan skärmtid och andra viktiga aspekter i livet.

Djurassisterad pedagogik har flera tänkbara tillämpningsområden i skolan. Djur har visat sig inverka positivt på den sociala miljön i skolan. Djur har en positiv effekt på elevernas koncentrationsförmåga, motivation och problemlösningsförmåga. Det har också visat sig att inlärningen gynnas, barn som får lära sig att läsa för en hund lär sig snabbare. Djur är också effektiva hjälpmedel då barn utvecklar sin empati, särskilt för pojkars empatiutveckling. Hundar är vanligast i den djurassisterade pedagogiken, men även hästar kan fylla viktiga funktioner. Hästar är sociala, har lätt för att knyta an till människor och inkludera oss i sin flockstruktur. Eftersom hästar är så lyhörda för människors sinnesstämning så innebär umgänge med hästar att man måste lära sig självbehärskning. Umgänge med hästar bidrar till att ge ungdomar ökat självförtroende, större social kompetens och minskade depressionssymptom. I ett stall blir det också naturligt att interagera med andra personer då det finns vissa saker som man inte kan göra på egen hand. Detta gör att stallet blir en miljö där man tränar på samarbete och hjälpsamhet gentemot andra. I umgänge med hästar får man också lära sig att ta mycket ansvar, samt fatta viktiga och avgörande beslut. Genom detta blir ungdomarna också trygga i sin förmåga att påverka och bidra, vilket i sig stärker självkänslan. Tonårsflickorna Nora och Laila som intervjuats i den här studien har båda hållit på med hästar sedan barnsben. Trots att flickorna är överens om att det jobbigaste med hästintresset är att det tar så mycket tid älskar de sina hästar och sin livsstil, trots att deras sociala liv och övriga fritid blir begränsade. De har funnit former för hur de kan kombinera skolarbete och häst under perioder då det är mycket att göra i skolan. Båda flickorna visar bland annat prov på ansvarskänsla och planeringsförmåga.