Bakgrund: Demenssjukdomar är en växande sjukdomsgrupp i samhället. I Sverige beräknas att mellan 130–150 tusen personer lever med en demenssjukdom. Demens går inte att bota utan det går enbart att bromsa upp förloppet med hjälp av läkemedel. Personer som drabbas av demenssjukdomar får oftast många följdsjukdomar som i förlängningen leder till döden. Med hjälp av dator och tv-spelsanvändning kan demenssjukdomen bromsas med kognitiv träning. Syfte: Syftet har varit att undersöka nyttan av dator och tv-spelsanvändningsområden inom demensvården. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där fjorton vetenskapliga artiklar inkluderades. Sökningar har gjordes via databaserna Pubmed, Cinahl och Psycinfo. De inkluderade artiklarna har analyserats där likheter och skillnader har jämförts. Resultat: Resultatet visade att teknologin kan påverka personers kognitiva funktion, fysiska hälsa samt psykiska hälsa. Dator och tv-spelsanvändning har flera positiva effekter så som förbättrad kognitiv förmåga, ökad självständighet och bevarande av egna intressen. Slutsats: Datorer och tv-spel har fördelaktiga effekter hos personer som lider av en demenssjukdom. Bland annat upptäcktes förbättringar i den psykiska, fysiska och kognitiva förmågan i de granskade studierna. Då ämnet är nytt krävs ytterligare forskning inom ämnet. / Background: Dementia is a growing disease in the society. In Sweden there are approximately 130-150 thousand people living with dementia. There is no cure for dementia, and with pharmaceuticals you can only prolong the decease. People who suffer from dementia tend to have other illnesses prior to the main dementia. These complications often lead to death. With the usage of videogames and computergames where the user is utilizing the body and bodymovement as a tool for progress there are beneficial effects to the motor skills and cognitive functions for the elderly living with dementia and cognitive decline. Aim: The purpose of this study was to investigate the utilization of computers and video games in the dementia care. Method: Done as a literature review where 14 articles was included. Searches have been made through databases Pubmed, Cinahl and Psycinfo. The 14 articles where systematically analyzed and differences and similarities were compared between the articles Results: Four categories were made, physical health, psychological health, cognitive function and usability of technology by the dementia suffers. Conclusions: Computer and videogames utilization have beneficial effects for the people who suffers from dementia. Enhanced physical, psychological and cognitive function were found in the studies. Due to the relatively new subject further research is required in the area.

The purpose of this study was to explore differences in movement initiation and execution, and their associations with amount of physical activity (PA) and cognitive abilities, in 6 to 8 year old children born PT compared to peers born at term. The sample consisted of in total 78 children divided in subgroups, 16 born very preterm (VPT), 24 born moderate preterm (MPT) and 38 age matched controls born at term (FT) with no diagnosed cognitive or motor impairments. Three-dimensional (3D) kinematic recordings of wrist movements during two bimanual tapping tasks (horizontal and vertical) were finalized and kinematic outcome measures were investigated in relation to PA and performance on WISC-IV. Children born VPT showed significantly longer Latency times and longer Duration of movement execution compared to children born MPT and FT. No significant within group correlations between PA and movement performance were found. Duration of movement execution and Total duration of movement execution were negatively associated with Full-scale intelligence quotient (FSIQ) and processing speed index (SI) in the PT group. Early school aged children born VPT need longer planning time to initiate and execute goal directed bimanual movements, compared to peers born MPT and FT. Kinematic performance did not evidently associate with amount of PA, although kinematics, by means of longer Latency time and Duration of movement execution, negatively associated with SI. / Syftet med denna studie var att undersöka skillnader i initiering och utförande av en rörelse samt deras associationer med fysisk aktivitet och kognitiv förmåga hos förtidigt födda barn i åldrarna 6 till 8 år samt åldersmatchade fullgångna jämnåriga barn. Urvalet bestod av total 78 barn uppdelade i subgrupper, 16 väldigt förtidigt födda, 24 moderat förtidigt födda och 38 åldersmatchade fullgångna kontroller utan några kända kognitiva eller motoriska nedsättningar. Tredimensionella (3D) kinematiska registreringar av handledsrörelser under två bimanuella knapptrycksuppgifter (horisontell och vertikal) genomfördes. Utfallet av rörelsemätningarna studerades i association till fysisk aktivitet och resultat på WISC-IV. Väldigt förtidigt födda barn visade längre latenstid och längre duration av rörelse jämfört med moderat förtidigt födda och fullgångna barn. Inga signifikanta inom grupps korrelationer mellan fysisk aktivitet och rörelseutförande hittades. Utförandets duration samt hela utförandets duration associerade negativt med IQ kvot och processhastighet (SI) hos för tidigt födda barn. Väldigt förtidigt födda barn i tidig skolålder behöver mer tid till rörelseplanering, initiering och utförande av viljestyrda målinriktade rörelser jämfört med jämnåriga barn födda senare i graviditeten. Kinematiskt utfall associerade inte signifikant med fysisk aktivitet, däremot associerade kinematiskt utfall, i form av längre latenstid och duration av utförande, negativt med kognitiv processhastighet.