Master-Arbeit Univ. St. Gallen, 2009.

Master-Arbeit Univ. St. Gallen, 2009.

Bachelor-Arbeit Univ. St. Gallen, 2009.

Master-Arbeit Univ. St. Gallen, 2008.

<p>Bolagsskatteintäkterna uppvisar stora variationer mellan åren och är därför en av de skatter som får störst prognosfel. En av anledningarna till att den är så svårprognostiserad är för att bolagsskatten är svår att knyta till utvecklingen av någon underliggande makrovariabel.</p><p>Eftersom utfallet på bolagsskatteintäkterna först presenteras i november året efter inkomståret måste finansdepartementet även prognostisera bolagsskatten för föregående år. I uppsatsen kommer därför en felkorrigeringsmodell att estimeras avsedd för att skatta föregående års bolagsskatteintäkter. Under uppsatsarbetets gång undersöks även vilka underliggande makrovariabler som kan tänkas påverka bolagsskatteintäkterna och användas för en långsiktig prognos.</p><p>Den estimerade felkorrigeringsmodellen visade sig fungera väl som prognosverktyg för föregående års bolagsskatteintäkter. De variabler som hade största påverkan på bolagsskatteintäkterna; driftöverskottet nettot, AFGX, bolagsskattesatsen och privat konsumtion uppvisade dock inte tillräckligt starka samband för att användas vid långsiktig prognos.</p>

<p>I detta arbete testar jag för ett långsiktigt penningefterfrågesamband samt för transmissionsmekanismen i Sverige under perioden 1973-2003. Jag antar att det finns en fungerande räntekanal och testar för (i) långsiktig prishomogenitet, (ii) en gemensam stokastisk trend hos inflationen, den kortsiktiga räntan och den långsiktiga räntan samt (iii) att den aggreregerade inkomsten anpassar sig till ett långsiktigt IS-samband eller en kortsiktig Phillipskurva. De sista två antagandena förkastas och transmissionsmekanismen har därför under denna period inte fungerat enligt underliggande ekonomisk teori. Jag finner också ett långsiktigt penningefterfrågesamband men den reella penningmängden och den långsiktiga räntan är svagt exogena, vilket talar för behovet av internationella räntesatser i alternativkostnaden.</p>

Bolagsskatteintäkterna uppvisar stora variationer mellan åren och är därför en av de skatter som får störst prognosfel. En av anledningarna till att den är så svårprognostiserad är för att bolagsskatten är svår att knyta till utvecklingen av någon underliggande makrovariabel. Eftersom utfallet på bolagsskatteintäkterna först presenteras i november året efter inkomståret måste finansdepartementet även prognostisera bolagsskatten för föregående år. I uppsatsen kommer därför en felkorrigeringsmodell att estimeras avsedd för att skatta föregående års bolagsskatteintäkter. Under uppsatsarbetets gång undersöks även vilka underliggande makrovariabler som kan tänkas påverka bolagsskatteintäkterna och användas för en långsiktig prognos. Den estimerade felkorrigeringsmodellen visade sig fungera väl som prognosverktyg för föregående års bolagsskatteintäkter. De variabler som hade största påverkan på bolagsskatteintäkterna; driftöverskottet nettot, AFGX, bolagsskattesatsen och privat konsumtion uppvisade dock inte tillräckligt starka samband för att användas vid långsiktig prognos.

I detta arbete testar jag för ett långsiktigt penningefterfrågesamband samt för transmissionsmekanismen i Sverige under perioden 1973-2003. Jag antar att det finns en fungerande räntekanal och testar för (i) långsiktig prishomogenitet, (ii) en gemensam stokastisk trend hos inflationen, den kortsiktiga räntan och den långsiktiga räntan samt (iii) att den aggreregerade inkomsten anpassar sig till ett långsiktigt IS-samband eller en kortsiktig Phillipskurva. De sista två antagandena förkastas och transmissionsmekanismen har därför under denna period inte fungerat enligt underliggande ekonomisk teori. Jag finner också ett långsiktigt penningefterfrågesamband men den reella penningmängden och den långsiktiga räntan är svagt exogena, vilket talar för behovet av internationella räntesatser i alternativkostnaden.

Universiẗat, Diss., 2005--Basel.

Universiẗat, Diss., 2006--Bochum. / Literaturverz.