Bachelor-Arbeit Univ. St. Gallen, 2007.

<p>Det senaste halvåret har Sveriges styrränta sänkts kraftigt för att stimulera den avstannande ekonomiska aktiviteten. Enligt makroekonomisk teori ska en ökning respektive sänkning av räntan påverka konsumtionen likvärdigt, i respektive riktning. Men fungerar verkligheten som den ekonomiska teorin påstår? Tidigare studier på utländsk data har kunnat påvisa ett asymmetriskt räntesamband medan forskning på svensk data saknas. Med hjälp av en felkorrigeringsmodell, skattad med Engle-Grangegrs tvåstegsmetod, testas detta. Resultaten pekar på att viss asymmetri kan föreligga, en räntehöjning visar sig ha en signifikant negativ effekt medan en sänkning inte har motsvarande signifikanta positiva effekt och koefficienterna skiljer sig signifikant ifrån varandra.</p>

Det senaste halvåret har Sveriges styrränta sänkts kraftigt för att stimulera den avstannande ekonomiska aktiviteten. Enligt makroekonomisk teori ska en ökning respektive sänkning av räntan påverka konsumtionen likvärdigt, i respektive riktning. Men fungerar verkligheten som den ekonomiska teorin påstår? Tidigare studier på utländsk data har kunnat påvisa ett asymmetriskt räntesamband medan forskning på svensk data saknas. Med hjälp av en felkorrigeringsmodell, skattad med Engle-Grangegrs tvåstegsmetod, testas detta. Resultaten pekar på att viss asymmetri kan föreligga, en räntehöjning visar sig ha en signifikant negativ effekt medan en sänkning inte har motsvarande signifikanta positiva effekt och koefficienterna skiljer sig signifikant ifrån varandra.

Enligt Grossman och Krueger, finns det ett samband mellan BNP och utsläpp där utsläppen följer en inverterad U-kurva, en så kallad Kuznetskurva. För att undersöka om detta påstående stämmer har historiska data över BNP och koldioxidutsläpp inhämtats från perioden 1860-2000. Syftet med denna uppsats är att med hjälp av kointegrationsanalys undersöka om det finns någon form av samband mellan dessa serier. För att kunna göra detta har villkoren för kointegration redogjorts och undersökts för dessa serier. Resultaten i undersökningen visar att empiriska stöd har erhållits för den hypotetiska Kuznetskurvan. Däremot hittades inte empiriska indikationer för ett linjärt, monotont växande samband. Slutsatsen utifrån detta är att Sverige precis har passerat brytpunkten och att man, åtminstone i nuläget, har brutit sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökade koldioxidutsläpp.

Universiẗat, Diss.--Basel, 1994.

Regensburg, Univ., Diss., 2009.

Zugl. Diss. Univ. Bern, 1994. / Titel der Diss.: Anwendung neuerer multivariater Verfahren zur Spezifikation von Prognosemodellen unter Berücksichtigung von Vektorfehlerkorrekturmodellen und Bayesianischen Vektorautoregressionen. Literaturverz.: S. 218-227.

Diss. rer. pol. Bern, 1995 (kein Austausch). / Literaturverz.

Master-Arbeit Univ. St. Gallen, 2007.

Master-Arbeit Univ. St. Gallen, 2008.