<p>I den här uppsatsen har jag undersökt hur pass-through effekten har förändrats i svenska importpriser på aggregerad nivå och i sju olika industrier. Pass-through effekten definieras som den procentuella förändringen i ett pris som kan härledas till en enprocentig växelkursförändring. Jag har använt rullande regressioner på två olika modeller för att estimera förändringar över tidsperioden 1980 – 2003. Resultaten visar en nedgång i pass-through effekten i flertalet industrier både på kort och lång sikt. Men på aggregerad nivå visar resultaten att effekten inte har förändrats nämnvärt över tiden. På kort sikt visar de båda metoderna liknande resultat, men på lång sikt finns det en skillnad dem emellan. En av modellerna visar en fördröjning i den långsiktiga pass-through effekten, vilket kan förklaras med att prissättningen inte är effektiv och att det finns störningar på marknaden.</p>

<p>I denna uppsats undersöks om terminspriset på el är snedvridet jämfört med det framtida spotpriset. Undersökningen har fokuserats på elmarknaden och den prissättning som sker på den Nordiska elbörsen, Nord Pool. Först presenteras en teori om varför det finns en derivatamarknad och vilken betydelse den har. Vidare så förklaras vad som menas med spot- respektive terminspris och därefter förklaras hur de förhåller sig till varandra utifrån ekonomisk teori. Sedan introduceras hur marknaden fungerar på Nord Pool och hur prissättningen sker av spot- och terminspriset. Detta följs upp med hur det går till rent praktiskt att handla med ett terminskontrakt i form av ett futureskontrakt. Olika ekonometriska tester kommer sedan att utföras för att se på variablernas underliggande trender och slutligen undersöks huruvida futurespriset är en snedvriden skattning av framtida spotpris. Datamaterialet som har använts är veckovisa observationer från vecka 1, 1996 till vecka 41, 2007. Resultatet visar på att futurespriset är en snedvriden skattning av framtida spotpris då futurespriset i genomsnitt visade sig vara högre än framtida spotpris.</p>

Inhalt: 1 Einleitung 2 Überblick über den Stand der Forschung 3 Transmissionsmechanismus Vermögenspreise und Investitionen 3.1 Transmission über den Aktienmarkt 3.1.1 q-Kanal 3.1.2 Erwartungskanal 3.1.3 Bilanzkanal 3.2 Transmission über den Immobilienmarkt 3.2.1 Alternativer q-Kanal 3.2.2 Bilanzkanal 3.3 Gesamtwirtschaftliche Investitionsfunktion 4 Modellierung des vermögenspreisinduzierten Investitionseffektes 5 Ökonometrische Methodologie 5.1 Kointegration und Fehlerkorrekturmodell 5.2 Dynamisches OLS nach Stock und Watson 6 Statistische Datenbasis 7 Empirische Ergebnisse 7.1 Empirische Ergebnisse ausgewählter Studien 7.2 Empirische Ergebnisse für Deutschland 7.2.1 Test auf Integration 7.2.2 Investitionsmodelle 7.2.3 Ergebnisse DOLS 7.2.4 Test auf Parameterstabilität 7.2.5 Ergebnisse Impuls-Antwort-Analyse 7.3 Zusammenfassung der empirischen Ergebnisse 8 Geldpolitische Implikationen 9 Zusammenfassung

I den här uppsatsen har jag undersökt hur pass-through effekten har förändrats i svenska importpriser på aggregerad nivå och i sju olika industrier. Pass-through effekten definieras som den procentuella förändringen i ett pris som kan härledas till en enprocentig växelkursförändring. Jag har använt rullande regressioner på två olika modeller för att estimera förändringar över tidsperioden 1980 – 2003. Resultaten visar en nedgång i pass-through effekten i flertalet industrier både på kort och lång sikt. Men på aggregerad nivå visar resultaten att effekten inte har förändrats nämnvärt över tiden. På kort sikt visar de båda metoderna liknande resultat, men på lång sikt finns det en skillnad dem emellan. En av modellerna visar en fördröjning i den långsiktiga pass-through effekten, vilket kan förklaras med att prissättningen inte är effektiv och att det finns störningar på marknaden.

I denna uppsats undersöks om terminspriset på el är snedvridet jämfört med det framtida spotpriset. Undersökningen har fokuserats på elmarknaden och den prissättning som sker på den Nordiska elbörsen, Nord Pool. Först presenteras en teori om varför det finns en derivatamarknad och vilken betydelse den har. Vidare så förklaras vad som menas med spot- respektive terminspris och därefter förklaras hur de förhåller sig till varandra utifrån ekonomisk teori. Sedan introduceras hur marknaden fungerar på Nord Pool och hur prissättningen sker av spot- och terminspriset. Detta följs upp med hur det går till rent praktiskt att handla med ett terminskontrakt i form av ett futureskontrakt. Olika ekonometriska tester kommer sedan att utföras för att se på variablernas underliggande trender och slutligen undersöks huruvida futurespriset är en snedvriden skattning av framtida spotpris. Datamaterialet som har använts är veckovisa observationer från vecka 1, 1996 till vecka 41, 2007. Resultatet visar på att futurespriset är en snedvriden skattning av framtida spotpris då futurespriset i genomsnitt visade sig vara högre än framtida spotpris.

I denna empiriska studie undersöker vi den reala växelkursens och reala BNP:s påverkan på Sveriges bilaterala handelsbalans med 11 länder mellan år 1995-2011. Med en felkorrigeringsmodell i ARDL-format testar vi för långsiktig kointegration. Därefter estimeras den reala växelkursens och reala BNP:s påverkan på den bilaterala handelsbalansen. Vi finner endast stöd för J-kurvsfenomenet och uppfyllt Marshall-Lerner villkor i 2 av 11 handelsförbindelser. Istället observerar vi ett starkare samband mellan real BNP och handelsbalansen. Vi finner inte något belägg för att en stark svensk krona försämrar Sveriges handelsbalans på sikt.

In this paper we show that pairs of stocks which have a true long run equilibrium (cointegration) yield a higher return than pairs of stocks that relies on a more spurious relationship (correlation) when applying Pairs Trading for a trading period from 31/12-09 to 25/6-14. We get an annual return for the cointegration portfolio of 4,15%, with a Sharpe-ratio of 0,87. For the correlated portfolio we get 2,08% and 0,45, respectively. The Sharpe-ratio for a buy-and-hold market index during the same period was 1,08.

Univ., Diss.--Louvain-la-Neuve, 2007.

Heidelberg, Univ., Dipl.-Arb., 2005.

Zugl.: Frankfurt (Main), University, Diss., 2008.