Inlandsvatten, exempelvis sjöar och floder, har en betydande roll för den globala kolcykeln. Förutom att dessa vatten transporterar kol mellan kontinenterna och havet så förekommer en mängd processer som påverkar kolomsättningen i dessa system. Inlandsvatten kan fånga in (fixera) koldioxid från atmosfären via fotosyntes, men en stor del av kolet i inlandsvatten transporteras från land. Detta kol kan antingen emitteras till atmosfären som koldioxid eller metan, lagras på botten av sjöar och reservoarer eller transporteras (exporteras) till havet genom floder och grundvatten. Genom att sammanställa litteratur som i huvudsak publicerats mellan 2007 och 2017 konkluderas att 3,6 Pg C y-1 transporteras till inlandsvatten från världens kontinenter. Av detta emitteras 2,3 Pg C y-1 till atmosfären innan det når havet, 0,15 Pg C y-1 sedimenteras i sjöar och dammar medan 1,1 Pg C-1 exporteras till havet. För att förstå hur människan påverkar kolomsättningen globalt krävs en korrekt beskrivning av de naturliga flödena av kol mellan hav, land och atmosfär. Förbättringspotential och osäkerheter gällande den kvantitativa uppskattningen om inlandsvatten som en del i den terrestra kolcykeln finns bland annat kopplat till små vattenansamlingar, då dessa inte är fullständigt kartlagda. En bättre geografisk spridning för den data som ligger till grund för globala uppskattningar krävs också för att förbättra förståelsen för inlandsvattens roll i den terrestra kolcykeln. / Inland waters, for example lakes and rivers, play a considerable role in the global carbon cycle. In addition to transport carbon between the continents and the oceans, a number of processes occur during the transport along the hydrological chain. Inland water could directly take up carbon dioxide from the atmosphere though photosynthesis, but a vast amount of the carbon origins from land. The carbon could either be emitted to the atmosphere as carbon dioxide or methane, stored at the bottom of lakes or reservoirs and/or transported (exported) to the ocean through rivers or groundwater. In this study, publications from 2007 to 2017 were reviewed, and the conclusion is drawn that 3,6 Pg C y-1 are exported to inland waters from land. 2,3 Pg C y-1 are emitted to the atmosphere, 0,15 Pg C y-1 is buried in the sediments of lakes and reservoirs and 1,1 Pg C y-1 is exported to the ocean. To understand how human affects the global carbon budget, a correct description of the natural migration of carbon between the ocean, the continents and the atmosphere is needed. Potential of improvement and uncertainties related to the quantitative estimates of emission, sedimentation and export are to a large extent connected to the poor surveys of small lakes and ponds. A more representative global distribution of the data is also needed for a better understanding of the role of inland waters in the terrestrial carbon cycle.

Climate variability and the carbon cycle (C-cycle) are tied together in complex feedback loops and due to these complexities there are still knowledge-gaps of this coupling. However, to make accurate predictions of future climate, profound understanding of the C-cycle and climate variability is essential. To gain more knowledge of climate variability, the study aims to identify recurring spatial patterns of the variability of precipitation anomalies over Scandinavia during spring and summer respectively between 1981 to 2014. These patterns will be related to the C-cycle through changes in summer vegetation greenness, measured as normalized difference vegetation index (NDVI). Finally, the correlation between the patterns of precipitation variability in summer and the teleconnection patterns over the North Atlantic will be investigated. The precipitation data was obtained from ERA5 from the European Centre for Medium-Range Weather Forecasts and the patterns of variability were found through empirical orthogonal function (EOF) analysis. The first three EOFs of the spring and the summer precipitation anomalies together explained 73.5 % and 65.5 % of the variance respectively. The patterns of precipitation variability bore apparent similarities when comparing the spring and summer patterns and the Scandes were identified to be important for the precipitation variability in Scandinavia during both seasons. Anomalous events of the spring EOFs indicated that spring precipitation variability had little impact on anomalies of summer NDVI. Contradictory, summer precipitation variability seemed to impact anomalies of summer NDVI in central- and northeastern Scandinavia, thus indicating that summer precipitation variability modulates some of the terrestrial C-cycle in these regions. Correlations were found between a large part of the summer precipitation variability and the Summer North Atlantic Oscillation and the East Atlantic pattern. Hence, there is a possibility these teleconnections have some impact, through the summer precipitation variability, on the terrestrial C-cycle. / Förändringar och variation i klimatet är sammankopplade med kolcykeln genom komplexa återkopplingsmekanismer. På grund av denna komplexitet är kunskapen om kopplingen mellan klimatvariation och kolcykeln fortfarande bristande, men för att möjliggöra precisa prognoser om framtida klimat är det viktigt att ha kunskap om denna koppling. För att få mer kunskap om klimatvariation syftar därför denna studie till att identifiera återkommande strukturer av nederbördsvariation över Skandinavien under vår respektive sommar från 1981 till 2014. Dessa relateras till förändringar i sommarväxtlighetens grönhet, uppmätt som skillnaden i normaliserat vegetationsindex (NDVI). Även korrelationen mellan sommarstrukturerna av nederbördsvariationen och storskaliga atmosfäriska svängningar, s.k. "teleconnections", över Nordatlanten undersöks. Nederbördsdatan erhölls från ERA5 analysdata från Europacentret för Medellånga Väderprognoser och strukturer av nederbördsvariationen identifierades genom empirisk ortogonal funktionsanalys (EOF) av nederbördsavvikelser. De tre första EOF av vår- respektive sommarnederbördsavvikelser förklarade tillsammans 73,5 % respektive 65,5 % av nederbördsvariationen. Strukturerna av nederbördsvariation under vår respektive sommar uppvisade tydliga likheter sinsemellan. Dessutom identifierades Skanderna vara av stor vikt för nederbördsvariationen i Skandinavien under båda årstider. Avvikande år av nederbördsvariation under våren indikerade att sagda nederbördsvariation haft liten påverkan på NDVI-avvikelser under sommaren. Emellertid verkade nederbördsvariationen under sommaren påverkat NDVI-avvikelser under sommaren i centrala och nordöstra Skandinavien. Detta indikerar att nederbördsvariationen under sommaren till viss del styr den terrestra kolcykeln i dessa regioner. För nederbördsvariationen under sommaren fanns korrelation mellan både Nordatlantiska sommaroscillationen och Östatlantiska svängningen. Det finns således en möjlighet att dessa "teleconnections" har en viss påverkan på den terrestra kolcykeln genom nederbördsvariationen under sommaren.