Det har blivit allt vanligare att tala om miljöfrågor som en av vår tids stora ödesfrågor. Kopplingar mellan religiositet och miljöengagemang är många och i vårt aktuella samhällsklimat kan det vara lämpligt att undersöka ifall det föreligger signifikanta samband dem emellan. Hittills har den empirin som undersökt frågan gett mycket delade och omdebatterade meningar. Den här uppsatsen använder Durkheims definition av religion som en universell företeelse för att bidra med ytterligare ett intressant perspektiv. Sociologisk teori om hur individen beter sig på ett visst sätt enskilt och på ett annat i stunder av intensiv kollektiv gemenskap leder även till antagandet att religiositet kan påverka individuellt och kollektivt miljöengagemang på olika sätt.  Av den anledningen testas hypoteserna att religiositet har en positiv effekt på en individs nivå av miljövänligt beteende medan det har en negativ effekt på en individs benägenhet att delta i en kollektiv miljöaktion. Resultatet visar att det föreligger ett positivt samband mellan religiositet, mätt i frekvens av gudstjänstdeltagande, och miljövänligt beteende i vardagen, men inget signifikant samband med benägenhet att delta i en kollektiv miljöaktion. Studiens resultat tyder även på att kontrollvariablerna utbildningsnivå, kontinent och kön har ett bättre prediktionsvärde för miljöengagemang än religiositet har. Slutsatsen är emellertid att religiositet kan ha olika effekter på individuellt och kollektivt miljöengagemang.