Denna uppsats behandlar hanteringen av kommatecken hos elever i årskurs 6 och 9. Syftet är att se huruvida kommateckenhanteringen skiljer sig mellan elever i de olika respondentgrupperna, utifrån olika variabler. Underlaget till detta bygger på en enkätundersökning med 47 enkäter, där eleverna fått ta ställning till kommateringen i 18 givna meningar.Resultatet visar att eleverna i årskurs 9 generellt har en mer korrekt kommateringsfrekvens, men vissa kommateringstyper hanterar årkurs 6 mer korrekt än årskurs 9. Variablerna kön och föräldrars språkliga bakgrund påverkar, i detta resultat, inte nämnvärt.Identifieringen av felkommateringarna visar också att typen ”utebliven kommatering” är den mest frekventa felkommateringstypen.

<p>Den här uppsatsen behandlar kommats användning vid satsgränser i två kontexter: mellan samordnade huvudsatser och vid adverbialbisatser i huvudsats. Syftet är att kartlägga bruket genom att registrera frekvensen av komma, brukets förhållande till ett antal relevanta variabler och till etablerade kommateringsregler. Detta har skett genom en kvantitativ analys omfattande sammanlagt 800 fall av nämnda kontexter. Materialet är hämtat från politiskt orienterade bloggar.</p><p>Resultatet visar att komma använts mellan 61,75 % av huvudsatserna och vid 27,75 % av adverbialbisatserna. Dessutom har samband noterats mellan komma och faktorer som kon-junktion, förekomsten av gemensamma satsdelar, adverbialtyp, bisatsens position och längden hos olika textelement. Bruket bedöms ligga ganska nära Svenska skrivreglers komma-teringsregler, även om betydande avvikelser finns i fråga om huvudsatsfogning.</p>

Den här uppsatsen behandlar kommats användning vid satsgränser i två kontexter: mellan samordnade huvudsatser och vid adverbialbisatser i huvudsats. Syftet är att kartlägga bruket genom att registrera frekvensen av komma, brukets förhållande till ett antal relevanta variabler och till etablerade kommateringsregler. Detta har skett genom en kvantitativ analys omfattande sammanlagt 800 fall av nämnda kontexter. Materialet är hämtat från politiskt orienterade bloggar. Resultatet visar att komma använts mellan 61,75 % av huvudsatserna och vid 27,75 % av adverbialbisatserna. Dessutom har samband noterats mellan komma och faktorer som kon-junktion, förekomsten av gemensamma satsdelar, adverbialtyp, bisatsens position och längden hos olika textelement. Bruket bedöms ligga ganska nära Svenska skrivreglers komma-teringsregler, även om betydande avvikelser finns i fråga om huvudsatsfogning.

Företaget Speed Services erbjuder olika automattjänster såsom förvaringsboxar, fotoautomateroch interaktiva kiosker på publika platser. De har svårigheter med långa responstider på deras servrar och gav i uppgift att undersöka och ta fram en fungerande lösning med kortare responstid.Det framtagna resultatet är en prototyp som med hjälp av en lastbalanserare fördelar inkommande anrop till flera servrar. Dessa servrar utnyttjar i sin tur cache för atteffektivt hämta data från databasen och minska belastningen i nätverket, framförallt på databasservern. Den framtagna prototypen har testats via automatiserade anropoch en analys av mätdata gjordes som visar att Least Connection lastbalanseringsalgoritmenär den mest optimala lösningen. / The company Speed Services provides a large number of services such as safekeeping boxes, photo booths and interactive stalls on public places. Speed Services got difficulties with long response times on their servers and gave an assignment to studyand develop a solution with shorter response times.The produced result is a prototype that utilizes load balancing to spread the requests to different servers. Those servers utilize in turn a cache to retrieve data from the database efficient and minimize network load, especially on the database server. The prototype has been tested via automatic requests and an analysis had been performed based on the collected data which showed that the Least Connections loadbalancing algorithm is the most optimal solution.