<p>Syftet med studien var att ta reda på om ungdomar vet skillnaden mellan public service och kommersiella kanaler. Vi ville även ta reda på vad det är som skiljer public service och kommersiella kanaler åt i medvetandet hos ungdomarna, som speglas i</p><p>receptionen av olika typer av serier?</p><p>I studien har vi tillämpat kvalitativ metod i form av receptionsforskning, där intervjuer och observationer har utförts.</p><p>Resultatet av studien visar att 20 av 25 respondenter tillhörde kategorierna: respondent medveten samt respondent något medveten. Resultaten visar att ungdomar är medvetna om vad skillnaden mellan public service och kommersiella kanaler är. De diskuterar ledigt och öppet kring de olika kanalernas programutbud. Receptionsundersökningen visade även att det finns vissa signaler som visar om en serie kommer ifrån en public service eller kommersiell kanal.</p>

Syftet med studien var att ta reda på om ungdomar vet skillnaden mellan public service och kommersiella kanaler. Vi ville även ta reda på vad det är som skiljer public service och kommersiella kanaler åt i medvetandet hos ungdomarna, som speglas i receptionen av olika typer av serier? I studien har vi tillämpat kvalitativ metod i form av receptionsforskning, där intervjuer och observationer har utförts. Resultatet av studien visar att 20 av 25 respondenter tillhörde kategorierna: respondent medveten samt respondent något medveten. Resultaten visar att ungdomar är medvetna om vad skillnaden mellan public service och kommersiella kanaler är. De diskuterar ledigt och öppet kring de olika kanalernas programutbud. Receptionsundersökningen visade även att det finns vissa signaler som visar om en serie kommer ifrån en public service eller kommersiell kanal.

Uppsatsen syftar till att belysa rekryteringsprocessen och kanalernas, Sveriges Radio, Sveriges Tele-vision, Mix Megapol och TV4, kriterier samt att få en bild över programledarens yrkesroll, utmärkande drag och erfarenhet av rekryteringen. Problemformuleringen består utav hur programledare väljs, utefter vilka kriterier, hur programledaren upplever sin yrkesroll och erfarenheter av rekrytering, samt vad som utmärker en programledare för underhållningsprogram inom radio och TV, public service och kommersiella medier. Vi har undersökt hur rekryteringsprocessen av programledare inom underhållning för rikstäckande radio och TV går till, och jämfört processen mellan public service och kommersiella medier. Detta såg vi som intressant, då det är en outforskad yrkesroll, som har en unik rekryteringsprocess och vi ansåg det vara tänkvärt att göra en jämförelse mellan kanalerna, public service och kommersiella medier. Under-sökningen består utav kvalitativa intervjuer med elva utvalda rekryterare och programledare i branschen. Uppsatsen bygger på tre teoretiska modeller; rekryteringsvägar enligt Lars-Åke Engblom, rekryteringsprocessen med bedömning av Lars Prien och även hans teori kring urvalet. Till uppsatsen kan vi också koppla Bourdieus teori kring det kulturella kapitalet. I slutdiskussionen har vi sammanfattat nuvarande rekrytering i punktform. Resultatet kan sammanfattas i en uppdaterad modell av rekryteringssätt, som vi presenterar. Sammanfattningsvis visar undersökningen skillnaderna mellan public service och kommersiella kanaler, både vad det gäller process och kriterier vid anställning av programledare, samt programledares syn på detta.

<p>Uppsatsen syftar till att belysa rekryteringsprocessen och kanalernas, <em>Sveriges Radio, Sveriges Tele-vision, Mix Megapol och TV4, </em>kriterier samt att få en bild över programledarens yrkesroll, utmärkande drag och erfarenhet av rekryteringen. Problemformuleringen består utav hur programledare väljs, utefter vilka kriterier, hur programledaren upplever sin yrkesroll och erfarenheter av rekrytering, samt vad som utmärker en programledare för underhållningsprogram inom radio och TV, public service och kommersiella medier. Vi har undersökt hur rekryteringsprocessen av programledare inom underhållning för rikstäckande radio och TV går till, och jämfört processen mellan public service och kommersiella medier. Detta såg vi som intressant, då det är en outforskad yrkesroll, som har en unik rekryteringsprocess och vi ansåg det vara tänkvärt att göra en jämförelse mellan kanalerna, public service och kommersiella medier. Under-sökningen består utav kvalitativa intervjuer med elva utvalda rekryterare och programledare i branschen. Uppsatsen bygger på tre teoretiska modeller; rekryteringsvägar enligt Lars-Åke Engblom, rekryteringsprocessen med bedömning av Lars Prien och även hans teori kring urvalet. Till uppsatsen kan vi också koppla Bourdieus teori kring det kulturella kapitalet. I slutdiskussionen har vi sammanfattat nuvarande rekrytering i punktform. Resultatet kan sammanfattas i en uppdaterad modell av rekryteringssätt, som vi presenterar. Sammanfattningsvis visar undersökningen skillnaderna mellan public service och kommersiella kanaler, både vad det gäller process och kriterier vid anställning av programledare, samt programledares syn på detta.</p>