Regeringen och Kungliga Maj:t drev en linje om att Sverige behövde reformera kommunernaså att de kunde bli ekonomiskt och socialt starkare, resultatet blev en riksomfattande reformsom avgjordes i flera steg. I min studie så har jag tittat på min hembygd och hur den senastekommunsammanläggningens motsättningar gav sig till känna i de kvarlevor som finns ikommunarkivet.Kommunsammanläggningen skapade motsättningar på lokal nivå. Mindre orter som skulle gåsamman med en större ort kände sig i flera frågor överkörda av stat och myndigheter sommotade dessa små kommuner samman, resultatet blev att de mindre kommunerna i respektivekommunblock förlorade sin suveränitet som kommun. Vägen från mindrelandsbygdskommun för att gå upp i en storkommun var snårig. – Vilket min studie lyft fram idetta geografiska område.Huruvida den lokala identiteten fick sig en törn så kan protokollen spegla detta till viss delmellan raderna. Då extra tid och sammanträden krävdes för att uppnå en fullgodkommunsammanläggning 1974.De faktorer som skapade motsättningarna i den här kommunsammanläggningen härhör delsfrån det att frågan väcktes från regeringen och som senare mynnade ut i en konflikt kringvilken ort som allmän service och kommunal makt skulle utgå ifrån och dels ifrån enlokalpatriotisk anda som ledamöterna i kommunfullmäktige var tvungna att värdera gentemotvad som egentligen skulle gagna kommuninvånarna på lång sikt. En form avlokalidentitetskris som var tvungen att bearbetas för att nå över tröskeln.Vad som är klart tydligt i arkivmaterialet är att det inte tydligt anför att det har med denlokala identiteten att göra att motsättningarna finns. Men det finns å andra sidan ingaargument till varför det finns ett motstånd till en sammanläggning. Vi kan egentligen baraanta att det rent teoretiskt utifrån källmaterialet fanns en motsättning och att den har sin grundi ledamöternas egna uppfattning kring sitt eget bästa och vad de ansåg var kommunens bästa. / The Government and the Royal Majesty held a line that Sweden needed to reform themunicipalities so that they could become financially and socially stronger, to get the result anationwide reform was needed.In my study, I have looked at my hometown and how the latest municipal association'scontradictions made themselves felt in the remains that exist in the municipal archive.The municipal assembly created contradictions at the local level. Smaller places that wouldmerge with a larger city was in several issues crossed over by the state and authorities thatmerged these small municipalities together, the result was that the smaller municipalities ineach municipalityblock lost their sovereignty as a municipality. The road from smaller ruralmunicipality to merge up in a big municipality was tricky.Whether or not the local identity got a thorn, the protocols can reflect this to some extentbetween the lines. Extra time and meetings were required to achieve a satisfactory municipalassembly in 1974.The factors that created the contradictions in this municipal assembly belong partly from theissue being raised by the government and which later resulted in a conflict around which citythat general service and municipal power would be based on and partly from a local patrioticspirit that the members of the city council had to to value against what would really benefitthe local residents in the long term.A form of local identity crisis that had to be processed to reach the threshold.What´s really clear in the archive material is that it does not clearly indicate that it has to dowith the local identity that the contradictions exist. But there are, on the other hand, noargument why there is a resistance to a merger. We can only assume that it was, theoretically,based on the source material there was a contradiction and that it was based on the leader´sown perception of their own good and what they considered for the municipality's best.

The Swedish government has initiated two municipal reforms in Sweden. During 1952 named “Storkommunsreformen” and during 1962 – 1974 named “Kommunblocksreformen”. Some of municipalities clearly resisted, especialy against municipality reform (Kommunblocksreformen) of 1962-1974. The municipality of Dorotea was forcebly marged together with the municipalities of Fredrika and Åsele in 1974 but regain independence 1980. The purpose of this case study is to investigate Dorotea´s strong resistance agains The Municipality reform (Kommunblocksreformen) during 1961 – 1973. The ambition is to elucidate factors that can explaine why Dorotea, as a municilality, could regain its own independence in 1980. My presumption is that, those factors made Dorotea regain own independence are probably expressed during the negotiations of implementations of the municipality reform (Kommunblocksreformen). Methods of conducting the case study are qualitative text analysis. The result of this investigation shows that the acts of Municipality of Dorotea during the process of implementation generated a behavior of political culture which led to political polarization, especially in the council of Municipality of Dorotea. The political polarization made the citizen of Dorotea to mobilize themselves over a period. This made it possible to surstaine and Dorotea could precerve the resistance from 1961-1980.This kind of management reqired cohesion amamng the politicians who were against the municipality reform (Kommunblocksreformen). This case study shows that some of the politicians were more persistant in their acts than others. By using procedures based on democraticprocess delayed the implementation of the reform. / I Sverige genomfördes två stora kommunsammanläggningar, storkommunsreformen 1952 och kommunblocksreformen 1962 – 1974. En del kommuner protesterade mot sammanläggningarna, framförallt under kommunblocksreformen. Sammanläggningen av kommunerna i Åsele blocket resulterade i stora protester. Dorotea kommun tvångssammanlades under stora protester med Fredrika och Åsele 1974 men återfick sin självständighet 1980. Syftet med fallstudien är att undersöka Doroteas hårda motstånd mot kommunblocksreformen under sammanläggningsperioden 1961–1973. Syftet är också att belysa vilka faktorer som kan bidra till att förklara varför Dorotea kom att återfå sin självständighet som kommun 1980. Mitt grundantagande i uppsatsen är att dessa faktorer, som bidrog till självständigheten, också kom till uttryck i förhandlingarna om kommunblocksreformens genomförande. Metod för undersökningens genomförande är kvalitativ textanalys. Resultat i undersökningen visar att Doroteas handlande utifrån sammanläggningsprocessen gav upphov till utveckling av en politisk kultur som ledde till polarisering, bland annat i kommunfullmäktige. Polariseringen ledde till att invånarna i Dorotea kommun mobiliserade sig över tid. Detta gjorde att de kunde hålla ut under en tjugoårs-period, från 1961 till 1980. För detta krävdes en sammanhållning bland politikerna och undersökningen visar att några individer var mer drivande i sitt beteende och sammanläggningen kom att förhalas, framförallt genom användning av demokratiskt procedurprocess. Doroteas motstånd väcker särskilt intresse med tanke på dagens pågående process om bildande av regionkommuner i Sverige.

<p>Sverige genomförde två stora kommunindelningsreformer under 1900-talet. Den ena varstorkommunreformen som kom 1952, och den andra var den så kalladekommunblocksreformen som kom 1974. Kommunreformen minskade antalet kommuner tillmindre än hälften och syftet var att varje kommun skulle kunna bära sina egna omkostnadergenom att skatteunderlaget skulle vara tillräckligt stort. Kommunerna i Halland var även de iolika grad involverade i kommunreformen och inställningen till denna varierade mellankommunerna. Det är då intressant att undersöka vilka skälen och attityderna tillkommunreformerna har varit, eftersom de bidragit till att ge en bild av samhället och denkommunpolitik som fördes i Halland vid tiden för sammanläggningarna samt att se om dethar skett en förändring över tid mellan förändringarna.Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka vilka attityderna och problemen vari Halland, och om de har varierat från den ena kommunreformen till den andra samt försökage en bakgrund till medborgarnas inställning.</p>

Sverige genomförde två stora kommunindelningsreformer under 1900-talet. Den ena varstorkommunreformen som kom 1952, och den andra var den så kalladekommunblocksreformen som kom 1974. Kommunreformen minskade antalet kommuner tillmindre än hälften och syftet var att varje kommun skulle kunna bära sina egna omkostnadergenom att skatteunderlaget skulle vara tillräckligt stort. Kommunerna i Halland var även de iolika grad involverade i kommunreformen och inställningen till denna varierade mellankommunerna. Det är då intressant att undersöka vilka skälen och attityderna tillkommunreformerna har varit, eftersom de bidragit till att ge en bild av samhället och denkommunpolitik som fördes i Halland vid tiden för sammanläggningarna samt att se om dethar skett en förändring över tid mellan förändringarna.Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka vilka attityderna och problemen vari Halland, och om de har varierat från den ena kommunreformen till den andra samt försökage en bakgrund till medborgarnas inställning.

The government has in several steps decided about municipal mergers during the 20thcentury. In many places the mergers provided the basis for a local conflict. This conflict wasnot always easy to resolve and lives in many places remain in today's municipal issues. Amulti-tiered municipality tends to create local contradictions between what constitutes thecentral core and the other locality or territories in the municipal territory, it looks like they arein the municipality's periphery. The municipal reforms that were implemented tended tocreate conflicts of softer values, the sense of belonging within the municipality and what isreferred to as local identity is a sensitive issue when the independence of a small municipalityis absorbed by another, often bigger, municipal unit which in short term reduced the civicinfluence.Municipal mergers or similar mergers of legally governing territory have been conducted inmany European countries and, above all, municipal mergers have been conducted in theNordic countries which has had similar structures. The results vary, as does the population'sview of these reforms. The municipal merges that have been done had been a consequence ofurbanization and a tool to ensure the legal security and taxation of the state. Decisions on themergers were made in various referral bodies and were based on demographic conditions andforecasts. The soft values that the citizens felt before a merger were resolved at the local levelin the municipal.The press provided a platform and a forum where discussion could take place in the form ofsubmitter columns and interviews. Local rulers and opinion leaders used this channel toinfluence and urge the public to take a stand on important local issues. How frequent was thepublication about the municipal assembly and what views were expressed in block 10,Årjäng? In this study, I have analyzed the magazines' notices regarding the municipalassembly in the selected geographical area. I have reviewed the reports that were published innational and local press to find out what came to the public´s notice, as well as how opinionleaders expressed themselves during the municipal block reform. As expected, the localnewspaper contributed more opinions in the form of submissions and more news articles thanthe national newspapers.The purpose of the text and media analysis was to find out who wrote, for example, asubmitter and partly what the writer wanted to convey or form opinion on. In my work, Ihave used the receiver-oriented strategy as a tool for analyzing the press's published newsreporting and opinion columns. The strategy is based on three components that must be takeninto account when analyzing a text - Who deals with the text, what aspects should be studiedand addressees as actors in specific positions. The study of the text and the content of thenewspapers gave an insight into what caught the interest of the inhabitants and what thepublic considered important in the municipal assembly. For this specific study, the surveymaterial is limited to focus only on the municipalities within the municipal block of Årjäng. / Regeringen har i flera steg beslutat om kommunala sammanläggningar under 1900-talet, påmånga ställen gav sammanläggningarna grund för en lokal konflikt. Den här konflikten varinte alltid enkel att lösa och lever på många platser kvar i dagens kommunala frågor. Enflerkärning kommun tenderar att skapa lokala motsättningar emellan det som utgör dencentrala kärnan och den eller de andra orterna inom territoriet ser det som att de befinner sig ikommunens periferi. Kommunreformerna som genomfördes tenderade att skapa debatter ominvånarnas identitet och tillhörighet. Känslan av tillhörighet inom kommunen och det sombetecknas som lokal identitet blir direkt en känslig fråga när en liten kommunssjälvständighet absorberas av en annan enhet till förmån för en större kommunal enhet sompå kort sikt kom att minska det medborgerliga inflytandet. Kommunsammanläggningar ellermotsvarande sammanläggningar av juridiskt styrande territorium har gjorts i mångaeuropeiska länder och framförallt har kommunsammanläggningar genomförts i de nordiskaländerna som har haft likartade upplägg. Resultaten varierar liksom befolkningens syn pådessa reformer. Kommunsammanläggningarna som har genomförts har varit en konsekvensav urbaniseringen och ett verktyg för att säkerställa rikets rättssäkerhet och beskattning.Besluten om sammanläggningarna togs i olika remissinstanser och baserades pådemografiska förutsättningar och prognoser. Känslan av tillhörighet, de mjuka värden sommedborgarna kände inför en sammanläggning var tvunget att redas ut på lokal nivå.Den tryckta pressen utgjorde en plattform och ett forum där diskussion kunde föras i form avinsändarspalter och intervjuer. Lokala makthavare och opinionsbildare använde den härkanalen för att påverka och uppmana allmänheten att ta ställning i viktiga lokala frågor. Hurfrekvent var publiceringen om kommunsammanläggningen och vilka åsikter kom till uttryck ikommunblock 10, Årjäng? I den här studien har jag analyserat tidningarnas notiser rörandekommunsammanläggningen i det valda geografiska området. Jag har granskat rapporteringensom förekom i nationell och lokal press för att ta reda på vad allmänheten fick ta del av, samthur opinionsbildare uttryckte sig under kommunblocksreformen. Den lokala tidningen bidrogsom förväntat med fler åsiktsyttringar i form av insändare och fler nyhetsinslag än denationella tidningarna.Målsättningen med text- och medieanalysen var att ta reda på dels vem eller vilka som skrivitexempelvis en insändare och dels vad skribenten ville förmedla eller bilda opinion om. Iundersökningen har jag använt mig av den mottagarorienterade strategin som verktyg för attanalysera pressens publicerade nyhetsrapportering och åsiktsspalter. Strategin bygger på trebeståndsdelar som ska beaktas vid analysen av en text – Vem handlar texten om, vilkaaspekter bör studeras samt adressater som aktörer i särskilda positioner. Studien av texten ochinnehållet i tidningarna gav en inblick i vad som fångade invånarnas intresse och vadallmänheten ansåg var viktigt i kommunsammanläggningen. För den här specifika studien ärundersökningsmaterialet avgränsat för att endast fokusera på kommunerna inomkommunblock 10, Årjäng.