Denna uppsats undersöker frågan om bristande progression på Sfi. Studien fokuserar på lärares resonemang kring elevers uteblivna måluppfyllelse och vilka möjligheter som finns inom den egna verksamheten att vidare främja andraspråksinlärningen. Studien utgår huvudsakligen från två teoretiska huvudspår och dessa är komplex dynamisk systemteori och Bonnie Nortons teori om investering. Empirin bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta pedagoger. De transkriberade intervjuerna bearbetades sedan genom tematisk innehållsanalys. Resultatet visar att bristande progression kan förstås utifrån en mängd olika faktorer och att fenomenet inte med enkelhet kan beskrivas. I resultatet framkommer att det inte finns samsyn bland de intervjuade lärarna rörande huruvida vissa faktorer som påverkar språklig progression är påverkansbara av utbildningsanordnaren eller inte. Inlärarens kulturella kapital framstod som särskilt viktigt för att främja förutsättningarna för andraspråksinlärningen. Vad gäller externa och icke påverkansbara faktorer såsom ålder och hälsa saknas det en tydlig skildring av hur de interagerar med andra variabler. Studien pekar sammanfattningsvis på ett problem i sfi:s organisation där alla elever har samma mål trots att de studerande har olika förutsättningar och behov.