Tänk dig att du plockar upp en tidning på vägen hem, tidningen har slående rubriker vilka tilltalar dig och du väljer att fördjupa dig och eventuellt ta till dig det som lyfts fram i artikeln. Det som den här i studien uppmärksammar är att konjunkturer spelar roll, och synen på konjunkturernas inverkan på samhället och individen lyfts fram i tidningsartiklarna. Det är en bild av en orolig framtid som lyfts fram i media och framtiden kan till och med uppfattas som hotfull genom exemplet lågkonjunktur. Lågkonjunkturen för med sig en samhällsförändring som uppmärksammas av media och genom att belysa denna samhällsförändring via diskursanalys och utvalda teoretiska utgångspunkter om risksamhället och om samhället som socialt konstruerat vilka lyfter fram föreställningarna kring lågkonjunkturen i relation till samhällets utveckling.

The purpose of this essay is to analyze and understand the effects that a recession can have on a company’s marketing department. In times of a recession most companies have less means to promote their products to their target market and to build their brand. This means that cutting the marketing budget will show some effects on today’s way of marketing. I want to highlight some key aspects when it comes to marketing in a world of change, amongst these aspects are how does companies work with service management and is there a need to constant renewal of the servicescape? Is marketing in a recession more accurate when companies no longer can be “fat and lazy” but instead have to cut expenses and make cost efficient marketing efforts? This essay is based on a qualitative method where seven people have been interviewed about their point of views on the subject. The interview objects have been selected to participate in this essay because of their specific knowledge about the subject in question.

Sammanfattning Titel: Lågkonjunktur – En studie i vilka skillnader som finns för variationen i antal anställda inom IT- respektive industribranschen Författare: Emilio Nilsson, Oscar Kacprzak Handledare: Emil Numminen Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera för hur företagets ekonomiska data för den relativt unga IT-sektorn förklarar antal anställda gentemot hur företagets ekonomiska data förklarar nyckeltalet för en äldre mer erfaren bransch som industrisektorn. Metod: Vi har samlat ihop kvartalsrapporter från 1999 års första kvartal till 2009 års första kvartal för totalt 10 stycken företag som vi bedömt lämpliga för studien, 5 företag från IT-branschen samt 5 företag från industribranschen. Vi har därefter fört regressionsanalyser med antal anställda som Y-variabel och totala intäkter, aktienivå, rörelsekostnader samt rörelseresultat som X-variabler för att finna korrelationen däremellan. Slutsats: De framkomna resultaten från regressionsanalyserna pekar på att det finns skillnader branscherna emellan. Dessa var mest påtagliga i variablerna totala intäkter och rörelsekostnader. För båda variablerna hade industriföretagen större korrelation med Y-variabeln än vad IT-företagen hade. Korrelationen mellan antal anställda och rörelseresultatet kunde vi inte urskilja några tendenser branscherna emellan. Aktienivån hade en något större korrelation i variationen av antalet anställda för industriföretagen än för IT-företagen, där korrelationen var låg rakt igenom. Abstract Title: Recession - A study of the differences that exist for the variation in the number of employees in the IT and industrial sector Author: Emilio Nilsson, Oscar Kacprzak Supervisor: Emil Numminen Institution: Blekinge Institute of Technology Course: Bachelor thesis in Economics Purpose: The aim of the paper is to examine and analyze how a company's financial data for the relatively young IT sector explains the number of employees compared to how the financial data explains it for an older more experienced branch like the industry sector. Method: We have collected quarterly reports from the first quarter of 1999 to the first quarter of 2009 for a total of 10 different companies that we determined appropriate for the study, 5 companies from the IT sector and 5 companies from the industrial sector. We have subsequently conducted a regression analysis with number of employees as the Y-variable and total income, stock level, operating expenses and operating income as the X-variables to find the correlation between them. Conclusion: The results of the regression analysis indicate that there are differences between the industries. These were most visible in the variables of total income and operating expenses. For both variables, the industrial companies’ had a greater correlation with the Y-variable than IT companies had. In the correlation between the number of employees and operating profit, we could not find any differences between the sectors. Stock levels had a slightly higher correlation in the variance of the number of employees for manufacturing companies than for the IT companies, where the correlation was low right through.

Sammanfattning Studien undersöker hur revisionsansträngningen hos företag på Nasdaq OMX Nordic Stockholms listor, Mid cap och Small cap, påverkas under hög – respektive lågkonjunktur genom att undersöka faktorerna: Komplexiteten hos företag Risken hos företag  Revisorns erfarenhet   Studien undersöker revisionsansträngningen genom revisionsarvodet under 2007-2009. Multipla linjära regressioner har används för att nå resultatet. Resultatet av studien visade att för samtliga tre undersökningsår var komplexitet signifikant, revisorerna ansåg att utländska dotterföretag var en faktor som påverkade revisionsansträngningen hos företag på Small – och Mid Cap oavsett om Sverige befann sig i en hög- eller lågkonjunktur. Risken hos företag påverkar revisionsansträngningen i hög – respektive lågkonjunktur. Kundfodringar i relation till totala tillgångar ökade revisionsansträngningen samtliga undersökningsår och ett negativt resultat medförde en ökad revisionsansträngning i hög – och lågkonjunktur. Revisorns erfarenhet påverkade inte revisionsarvodet i varken hög – eller lågkonjunktur. Av de undersökta variablerna visade resultatet att revisorn granskar samma faktorer oberoende av hög- och lågkonjunktur och att ansträngningen har ökat mellan åren och det kan beror på konjunkturen men också av andra faktorer. Eftersom studien är kvantitativ kan vi inte yttra oss om varför revisorer agerar på ett visst sätt, och vi ser därför att ytterligare forskning behövs för att undersöka revisorernas beteende samt ytterligare studier kring hur svenska dotterföretag påverkar revisionsansträngningen, då resultatet går emot vad tidigare forskning visat.   Studien har bidragit med att ge en indikation på att revisionsansträngningen är av högre kvalitet när Sverige befinner sig i hög – som lågkonjunktur.

Ill., Univ. of Chicago, Dep. of Economics, Diss.--Chicago, 2003. / Kopie, ersch. im Verl. UMI, Ann Arbor, Mich.

Calif., Univ. of California, Diss.--San Diego, 2003. / Kopie, ersch. im Verl. UMI, Ann Arbor, Mich.

Univ., Diss.--Basel, 2006.

Univ., Diss.--Stockholm, 2007.

Inaug.-Diss. Rechts- u. Wirtschaftswiss. Bern, 1994. / Paru dans la collection "Berner Beiträge zur Nationalökonomie" comme Bd. 69. Literaturverz.: S. 93-97.

Zugl.: Frankfurt (Oder), University, Diss., 2005.