Europa-Univ., Diss.--Frankfurt (Oder), 2005.

<p>En viktig strategisk aspekt för företag är valet av kapitalstruktur som kan vara avgörande för företagets värdering och fortsatta överlevnad. Den del av företagets tillgångar som hålls som likvida medel används delvis i den dagliga verksamheten men också för att genomföra investeringar. Att använda likvida medel vid investeringar kan för många företag vara det enda möjliga alternativet då kostnaden för extern finansiering kan vara mycket hög.</p><p> </p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mycket företag investerar på företagsförvärv och om storleken på likvida tillgångar samt rådande konjunktur påverkar.</p><p> </p><p>Uppsatsen bygger på teorier om kapitalstruktur, informationsasymmetri, agentteori samt teorier kring likvida medel. Dessutom ligger statistiska regressionsmodeller som grund för metoden.</p><p> </p><p>I den empiriska studien genomförs regressioner på samtliga svenska börsnoterade företag mellan 1988-2008.  Variablerna har tagits fram utifrån teorin och data är hämtat ifrån databasen Datastream.</p><p> </p><p>Resultatet från denna undersökning visar inget samband mellan varken förvärv och likviditet eller förvärv och de valda makroekonomiska variablerna. Dock finner vi stöd för den tidigare ekonomiska forskningen av företagens val av storlek på andelen likvida medel. Det enda resultat som talar emot den tidigare forskningen är att utdelningar påverkar andelen likvida medel hos traditionella företag positivt. Sambandet är dock svagt och kan delvis förklaras av den valda uppdelningen av bolag.</p>

Under den tid det moderna arbetslivet existerat har personalomsättning associerats med negativa effekter och konsekvenser för såväl företag som anställda. Men nutida forskning visar också på positiva effekter vid en höjd personalomsättning och negativa effekter i anslutning till en alltför låg nivå. Denna studie har granskat och jämfört sex arbetsplatser inom den statligt ägda Gruv- och mineralkoncernen LKAB. Ett företag som med sin över 100 år långa historia har en stor närvaro både lokalt, regionalt och internationellt. Syftet med studien har varit att undersöka de operativa chefernas syn på personalomsättning och vilka arbetsmässiga och organisatoriska förutsättningar som de anser har störst påverkan på organisationens personalomsättning. Studien har ett hermeneutiskt förhållningssätt och har genomförts med kvalitativa forskningsintervjuer på ett ytterlighetsurval på de av organisationens arbetsplatser som har den lägsta respektive högsta nivån på personalomsättning.Studien visar att organisationens operativa chefer ser på personalomsättningen som ett överhängande negativt fenomen. De härrör kostnader vid rekrytering och upplärning, turbulens i arbetsgrupperna och produktionsbortfall som de främsta negativa effekterna. Bland de positiva ser de ökat innovationsinflöde och större möjlighet till mångfald som potentiella vinster. De upplever dock att få resurser läggs på hanteringen av fenomenet och upplever att en ökad distansering inom organisationen i kombination med den rådande konjunkturen leder till ytterligare utmaningar för företagets kompetensförsörjning. Studien finner också att företagets till stor del unika ställning på den regionala arbetsmarknaden och de sociala aspekter som, både de närliggande samhällena och Sverige i stort, råder i kan ha gett upphov till ett intressant fenomen. Detta exemplifieras genom hur organisationen upplevs som ett undantag från övriga arbetsmarknaden när det kommer till nivån på personalomsättning.

Zugl.: Oestrich-Winkel, Europ. Business School, Diss.

<p>The purpose of this essay is to analyze and understand the effects that a recession can have on a company’s marketing department. In times of a recession most companies have less means to promote their products to their target market and to build their brand. This means that cutting the marketing budget will show some effects on today’s way of marketing. I want to highlight some key aspects when it comes to marketing in a world of change, amongst these aspects are how does companies work with service management and is there a need to constant renewal of the servicescape? Is marketing in a recession more accurate when companies no longer can be “fat and lazy” but instead have to cut expenses and make cost efficient marketing efforts?</p><p>This essay is based on a qualitative method where seven people have been interviewed about their point of views on the subject. The interview objects have been selected to participate in this essay because of their specific knowledge about the subject in question.</p>

<p><p>Följande examensarbete belyser den fackliga organisationens medlemsras och vad som kan tänkas ligga bakom detta fenomen. Studien har två syften; att kartlägga vilka faktorer som kan ligga bakom medlemsraset och att göra en empirisk undersökning för att därigenom ta reda på varför medlemmarna i SKTF valde att gå ur fackförbundet. Jag har därför utgått från följande frågeställningar: Av vilken anledning väljer medlemmar i ett fackförbund att lämna den fackliga organisationen? Vad krävs för att före detta medlemmar i SKTF ska återvända till fackföreningen? Litteraturmässigt presenteras olika orsaker som kan ha bidragit till medlemsraset, bland annat höjningen av a-kasseavgiften, högkonjunkturen, kön, ålder samt fackförbundens arbetsuppgifter. För att kunna besvara frågeställningarna har den metodologiska utgångspunkten för studien varit en kvantitativ forskningsstrategi. Studien är baserad på materialet från en internetbaserad enkät som är framställd i programmet Evasys. De respondenter som har ingått i studien är före detta medlemmar i SKTF som under perioden december 2008 till februari 2009 hade begärt utträde ur fackförbundet. Studien har utgått från en deskriptiv analys som är av en kvantitativ karaktär. Resultatet av undersökningen visade bland annat att nästan en tredjedel av undersökningsdeltagarna var missnöjda med SKTF:s lokala fackliga arbete. Det visade även att en lägre medlemsavgift skulle få 33 procent av respondenterna att överväga ett nytt medlemskap i SKTF. Slutligen var Ledarna det fackförbund som merparten av de före detta medlemmarna hade valt att övergå till.</p></p>

<p>Sammanfattning</p><p>Det finns i dagsläget för lite riskkapital i Sverige. Det krävs fler insatser som syftar till att forskning kan generera fler företag och det i sin tur skulle bidra till att Sveriges näringsliv samt den offentliga sektorn utvecklas. Finansiering är en nödvändighet i varje företag. VC-bolag är en viktig finansieringskälla för småföretag i startgroparna. Små företag har som regel ingen tur när det gäller lån från banker. Om riskkapital inte hade funnits hade många av dagens stora bolag aldrig bildats eller stannat i utvecklingen. De huvudsakliga skälen till att riskkapital såsom VC-investeringar stimulerar samhällsekonomin är att bolagen enligt undersökning växer fortare, dessa bolag skapar då arbetstillfällen och investerar i forskning och utveckling.</p><p>Samhällets investeringsvilja minskar dock i dåliga tider och investerarna söker sig till tryggare alternativ. I och med det borde även synen på VC-investeringar förändrats och VC-bolagen borde i det rådande klimatet söka tryggare alternativ, dock hämnar det nya företags och idéers framfart.</p><p>Studien undersöker ett antal VC-bolag och andra relevanta personer inom branschen för att utforska hur finanskrisen påverkat VC-bolagens investeringsstrategier. Respondenterna som intervjuats i studien har alla valts ut baserat på den kunskap vi antagit att de ska förfoga över utifrån deras arbetstitel. Vi har så långt det varit möjligt strävat efter att intervjua respondenter som sitter på ledande positioner i sina respektive bolag samt arbetar med VC-investeringar alternativt analys av VC-bolag på daglig basis. Vi har använt oss av ett deduktivt angreppssätt och belyser problemformuleringen ur VC-bolagens perspektiv. Den kvalitativa studien har genomförts via semistrukturerade intervjuer med respondenter över hela Sverige.</p><p>Respondenterna hade mycket intressant information att delge oss och menade att de i det stora hela inte förändrat sina investeringsstrategier något till följd av finanskrisen. Vid mer djupgående samtal visade det sig trots det att många saker förändrats och även att det föreligger ett nytt stadium för VC. Studien visar också att VC befinner sig i en mognadsprocess och är på väg att förändra sitt mest bemärkta karaktärsdrag. VC-bolagen söker alltmer efter tryggare investeringar och investerar därför i senare skeden för att reducera risk. Finanskrisen har tydligt minskat nyinvesteringarna till förmån för följdinvesteringar.</p><p>Eftersom studien är kvalitativ och endast berör sex respondenter runt om i Sverige är det omöjlig att generalisera resultatet till hela den ursprungliga populationen. Däremot finn det tydliga tecken på att studiens resultat är överförbart till många inom populationen. Vi har genom studiens empiriska del fått mycket entydiga svar och samma intentioner finns hos i princip samtliga respondenter som deltagit.</p>

Sammanfattning Det finns i dagsläget för lite riskkapital i Sverige. Det krävs fler insatser som syftar till att forskning kan generera fler företag och det i sin tur skulle bidra till att Sveriges näringsliv samt den offentliga sektorn utvecklas. Finansiering är en nödvändighet i varje företag. VC-bolag är en viktig finansieringskälla för småföretag i startgroparna. Små företag har som regel ingen tur när det gäller lån från banker. Om riskkapital inte hade funnits hade många av dagens stora bolag aldrig bildats eller stannat i utvecklingen. De huvudsakliga skälen till att riskkapital såsom VC-investeringar stimulerar samhällsekonomin är att bolagen enligt undersökning växer fortare, dessa bolag skapar då arbetstillfällen och investerar i forskning och utveckling. Samhällets investeringsvilja minskar dock i dåliga tider och investerarna söker sig till tryggare alternativ. I och med det borde även synen på VC-investeringar förändrats och VC-bolagen borde i det rådande klimatet söka tryggare alternativ, dock hämnar det nya företags och idéers framfart. Studien undersöker ett antal VC-bolag och andra relevanta personer inom branschen för att utforska hur finanskrisen påverkat VC-bolagens investeringsstrategier. Respondenterna som intervjuats i studien har alla valts ut baserat på den kunskap vi antagit att de ska förfoga över utifrån deras arbetstitel. Vi har så långt det varit möjligt strävat efter att intervjua respondenter som sitter på ledande positioner i sina respektive bolag samt arbetar med VC-investeringar alternativt analys av VC-bolag på daglig basis. Vi har använt oss av ett deduktivt angreppssätt och belyser problemformuleringen ur VC-bolagens perspektiv. Den kvalitativa studien har genomförts via semistrukturerade intervjuer med respondenter över hela Sverige. Respondenterna hade mycket intressant information att delge oss och menade att de i det stora hela inte förändrat sina investeringsstrategier något till följd av finanskrisen. Vid mer djupgående samtal visade det sig trots det att många saker förändrats och även att det föreligger ett nytt stadium för VC. Studien visar också att VC befinner sig i en mognadsprocess och är på väg att förändra sitt mest bemärkta karaktärsdrag. VC-bolagen söker alltmer efter tryggare investeringar och investerar därför i senare skeden för att reducera risk. Finanskrisen har tydligt minskat nyinvesteringarna till förmån för följdinvesteringar. Eftersom studien är kvalitativ och endast berör sex respondenter runt om i Sverige är det omöjlig att generalisera resultatet till hela den ursprungliga populationen. Däremot finn det tydliga tecken på att studiens resultat är överförbart till många inom populationen. Vi har genom studiens empiriska del fått mycket entydiga svar och samma intentioner finns hos i princip samtliga respondenter som deltagit.

Följande examensarbete belyser den fackliga organisationens medlemsras och vad som kan tänkas ligga bakom detta fenomen. Studien har två syften; att kartlägga vilka faktorer som kan ligga bakom medlemsraset och att göra en empirisk undersökning för att därigenom ta reda på varför medlemmarna i SKTF valde att gå ur fackförbundet. Jag har därför utgått från följande frågeställningar: Av vilken anledning väljer medlemmar i ett fackförbund att lämna den fackliga organisationen? Vad krävs för att före detta medlemmar i SKTF ska återvända till fackföreningen? Litteraturmässigt presenteras olika orsaker som kan ha bidragit till medlemsraset, bland annat höjningen av a-kasseavgiften, högkonjunkturen, kön, ålder samt fackförbundens arbetsuppgifter. För att kunna besvara frågeställningarna har den metodologiska utgångspunkten för studien varit en kvantitativ forskningsstrategi. Studien är baserad på materialet från en internetbaserad enkät som är framställd i programmet Evasys. De respondenter som har ingått i studien är före detta medlemmar i SKTF som under perioden december 2008 till februari 2009 hade begärt utträde ur fackförbundet. Studien har utgått från en deskriptiv analys som är av en kvantitativ karaktär. Resultatet av undersökningen visade bland annat att nästan en tredjedel av undersökningsdeltagarna var missnöjda med SKTF:s lokala fackliga arbete. Det visade även att en lägre medlemsavgift skulle få 33 procent av respondenterna att överväga ett nytt medlemskap i SKTF. Slutligen var Ledarna det fackförbund som merparten av de före detta medlemmarna hade valt att övergå till.

En viktig strategisk aspekt för företag är valet av kapitalstruktur som kan vara avgörande för företagets värdering och fortsatta överlevnad. Den del av företagets tillgångar som hålls som likvida medel används delvis i den dagliga verksamheten men också för att genomföra investeringar. Att använda likvida medel vid investeringar kan för många företag vara det enda möjliga alternativet då kostnaden för extern finansiering kan vara mycket hög.   Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mycket företag investerar på företagsförvärv och om storleken på likvida tillgångar samt rådande konjunktur påverkar.   Uppsatsen bygger på teorier om kapitalstruktur, informationsasymmetri, agentteori samt teorier kring likvida medel. Dessutom ligger statistiska regressionsmodeller som grund för metoden.   I den empiriska studien genomförs regressioner på samtliga svenska börsnoterade företag mellan 1988-2008.  Variablerna har tagits fram utifrån teorin och data är hämtat ifrån databasen Datastream.   Resultatet från denna undersökning visar inget samband mellan varken förvärv och likviditet eller förvärv och de valda makroekonomiska variablerna. Dock finner vi stöd för den tidigare ekonomiska forskningen av företagens val av storlek på andelen likvida medel. Det enda resultat som talar emot den tidigare forskningen är att utdelningar påverkar andelen likvida medel hos traditionella företag positivt. Sambandet är dock svagt och kan delvis förklaras av den valda uppdelningen av bolag.