Ingen visste riktigt vilka konsekvenserna skulle bli för aktörerna på fastighetsmarknaden i samband med finans och fastighetskrisen 2008. Kriser av detta slag sker alltför sällan för att man med säkerhet ska kunna förutspå utgången men tillräckligt ofta för att aktörerna tvingas att strategiskt skydda sig. Denna uppsats tittar närmare på hur aktörerna strategiskt använder sig av olika kända skyddsåtgärder i syfte att klara konjunkturnedgångar såväl som att få ut maximal avkastning vid konjunkturuppgångar. Berörda aktörer återfinns inom segmenten institutioner, börsnoterade, fonder, utländska samt opportunistiska. Den svenska fastighetsmarknaden har på kort tid upplevt stora förändringar. Utvecklingen lär även fortsätta i högt tempo framöver. Detta medför ett allt större krav på en tydlig strategi som inte bara tar hänsyn till idag, utan som även klarar av att möta morgondagen. Av empirin framgår det att aktörerna på den svenska fastighetsmarknaden har olika strategier. Vidare har vissa aktörer en specifikt uttalad strategi medan andra har en öppnare variant. I princip alla bolagen talar i diverse publikationer gärna om hur strategiskt medvetna de är. Bolagen menar att deras fastighetsbestånd är noga avvägt, för en trygg och god avkastning till investerarna. Det stämmer till olika grad. Vissa aktörer agerar fullt ut efter sin strategi medan andra går mer på känn och erfarenhet. Det finns mönster kring hur de olika segmenten agerar i vissa avseenden. Vid närmare undersökning så går det även att urskilja varför dessa skillnader finns hos aktörerna. Till stor del har det med ägarstrukturen att göra. Omnämnda strategier har bland annat varit: Täta dialoger med befintliga hyresgäster Satsningar på alternativa kapitalkällor Arbeta med att säkra lån Bolagens olika fokusering avseende strategi har gett resultat. Aktörerna på den svenska fastighetsmarknaden klarade med hjälp av en god strategi, deras plan, av den globala krisen på ett relativt bra sätt. Främsta faktorn är den låga belåningsgraden. Idag när fastigheter som investeringsobjekt blir alltmer likvida på en mer synkron och globaliserad marknad är denna plan än viktigare. För när nästa kris kommer, vilket den gör med högsta sannolikhet, så har vissa aktörer en plan, en erfarenhet. Denna erfarenhet kan ge en liten fördel gentemot andra aktörer. En fördel som kan vara helt avgörande för bolagets existens, då kriser kan slå så oerhört hårt.

I takt med den alltmer ökade globaliseringen och svenska företag som intar internationella marknader har även riskerna för valutaexponeringar ökat. Företag som har in- och utgående transaktioner i utländsk valuta utsätts för transaktionsexponeringar då växelkurserna kan fluktuera i ogynnsam riktning mellan tidpunkten avtalet ingås tills att det ska regleras. Detta har lett till ett ökat behov av att använda sig av olika typer av valutaderivat för att skydda sig mot dessa fluktuationer. Däremot kan användningen av derivat leda till en valutakursvinst- eller förlust, då den låsta kursen kan vara högre eller lägre än den faktiska kursen.    Denna studie undersöker huruvida det lönar sig för svenska internationella företag att använda sig av valutaderivat i form av valutaterminer, det vill säga att terminssäkringen genererar en valutakursvinst. Vidare undersöker studien om det finns stadier i det makroekonomiska klimatet där behovet av att valutasäkra är större, för att på så vis kunna ge vägledning till de företag med begränsade kunskaper kring ämnet. De makrofaktorer som har inkluderats i studien är Sveriges BNP, inflation och konjunkturcykel. Då riskexponeringen mot olika typer av valutor skiljer sig åt har även transaktionsspecifika egenskaper inkluderats i studien för att på så vis undersöka huruvida olika typer av transaktioner har ett större behov av att säkras än andra. Vår intention med studien är således att bidra med kunskap till svenska internationella företag kring när och hur en valutasäkring anses nödvändig för att undvika förluster i framtida kassaflöden på grund av valutakursförluster. Då tidigare forskning kring vilka faktorer som påverkar effektiviteten hos derivaten kan anses som bristfällig anser vi att studiens resultat öppnar upp för ytterligare forskning kring ämnet.    Valutaterminerna testades i samband med historisk data på växelkurser och makrofaktorer under åren 2002-2022. Sammanlagt testades 729 transaktioner vilket inkluderade terminer på valutorna euro, brittiska pund och US dollar, med löptiderna tre, sex och 12 månader. Studiens empiriska resultat indikerar att det generellt sett lönar sig för svenska företag att använda sig av valutaterminer på utgående transaktioner i utländsk valuta och att sannolikheten för att terminerna visar sig lönsamma har ett visst samband med i vilket stadie konjunkturen befinner sig i. Vidare fann studiens resultat att behovet av valutasäkringar mot valutorna euro och brittiska pund är större än mot US dollar.    Studiens resultat bidrar med en inblick i hur företagens makromiljö påverkar effektiviteten hos valutaderivaten. Eftersom makromiljön är något som påverkar företagens förutsättningar på kort och lång sikt är det av vikt att ha insikt kring vilka faktorer som påverkar vad, så att företagen kan agera utefter det. Tidigare forskning har primärt fokuserat på företagsspecifika faktorer kring användandet av valutaderivat, varpå vi anser att vår studie öppnar upp för en ny infallsvinkel till forskningsområdet.

Konjunkturbericht Industrie und Dienstleistungen auf Wachstumskurs

Konjunkturbericht Konjunkturelles Stimmungshoch bleibt ungebrochen

Konjunkturbericht Konjunkturelle Wachstumskräfte auch weiterhin stark

Konjunkturbericht Wirtschaftswachstum mit gemäßigtem Tempo

Konjunkturbericht Industrie und Dienstleistungen halten Konjunktur in Schwung

Konjunkturbericht Konjunktur verliert an Fahrt

Konjunkturbericht Wirtschaft 2009 in schwierigem Fahrwasser

Wirtschaft im Sog der Krise