Mäns våld mot kvinnor i nära relation är ett folkhälsoproblem på nationell och internationell nivå. Det våld som kvinnor får utstå kan leda till ett flertal negativa hälsokonsekvenser på både lång och kort sikt och kan påverka kvinnorna på varierande sätt. Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att stödja och hjälpa den våldsutsatta kvinnan. Syftet med denna litteraturstudie var att söka kunskap om konsekvenser våldsutsatta kvinnor kan drabbas av genom att undersöka och analysera tidigare forskning som behandlar konsekvenser av mäns våld mot kvinnor i nära relation samt hur socialtjänsten kan arbeta med våldsutsatta kvinnor. Materialet bestod av 12 vetenskapliga artiklar som analyserats genom en teoretisk tematisk analysmetod varpå fyra huvudteman och tio subteman kunde utrönas i resultatet. De fyra huvudtemana var: fysiska konsekvenser, psykiska konsekvenser, ekonomiska konsekvenser och hur socialtjänsten kan arbeta med våldsutsatta kvinnor. Utifrån huvudtemana framkom följande subteman: fysiska skador, olika fysiska hälsoproblem och yttre skador; depression och ångest, posttraumatiskt stressyndrom och substansanvändning; inkomstförlust; socialtjänstens skiftande kompetens inom våld i nära relation; ekonomiskt bistånd; annat stöd och bemötande. Studiens resultat visade att våldsutsatta kvinnor kan drabbas av varierande konsekvenser av våldet och att konsekvenserna kan ta sig i uttryck på olika vis, men att de vanligaste konsekvenserna från det empiriska materialet var ångest, bristande ekonomi samt fysiska skador. Resultatet visade även att socialtjänstens kompetens, bemötande och biståndsinsatser kan ha en påverkan på våldsutsatta kvinnors tillit till socialtjänsten och socialarbetare. Studiens centrala slutsatser var att det kan förekomma organisatoriska variationer hos socialtjänsten i arbetet med våld i nära relation, vilket synliggjorde ett behov av ett förbättrat arbete gällande identifiering, bemötande och behandling av konsekvenser våldsutsatta kvinnor kan drabbas av. De yrkesverksamma är i behov av att få rätt förutsättningar i form av rätt utbildning och verktyg för att kunna bemöta de våldsutsatta kvinnornas behov på ett adekvat sätt.

Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare arbetar med barn som har upplevt våld i nära relation. Frågeställningarna bestod av att belysa konsekvenser för barn som har upplevt våld samt undersöka vilka insatser socialtjänsten kan erbjuda. Studiens data samlades in genom att genomföra två fokusgruppsintervjuer med fyra socialsekreterare i vardera, urval till arbetet begränsades till ett visst län i Sverige. De teoretiska utgångspunkterna för studien var kristeorin och anknytningsteorin, som även användes under fokusgruppsintervjuerna och analysen i studien. Resultstet visade att barn kan drabbas av flera fysiska och psykiska konsekvenser efter att ha upplevt våld i nära relation, både långvariga och kortvariga. Socialtjänsten kan även erbjuda olika insatser och dessa anpassas efter barnens och familjens behov och förmåga att ta till sig ny kunskap. Materialet analyserades med hjälp av teorierna och det framkom att dessa inte var något socialsekreterarna utgick ifrån när de arbetade med barn som har upplevt våld.

In recent years, several cases have been brought to attention in media where children have been harmed while interacting with a violent parent. In some cases, the child has died due to the violence. The aim of this study is to analyze how district courts considers the best interest of the child in decisions regarding visitation rights where there is alleged or proven violence against the child. Examples from a well-known Swedish case “the case of Tintin” is used. Previous research was gathered through a literature search in the databases Scopus and Discovery. The method used was a qualitative literature analysis of seventeen verdicts concerning decisions on visitation rights. The theories that were used were the attachment theory and developmental ecology. Results showed that the best interest of the child is assessed differently in different courts and the right to both parents tend to outweigh the safety of the child. / Under de senaste åren har flera fall uppmärksammats i media där barn har farit illa vid umgänge med en våldsam förälder. I några av fallen har barnet dött till följd av våldet. Syftet med denna studie är att analysera hur tingsrätten tar barnets bästa i beaktande vid beslut om umgängesrätt där det påstås eller bevisligen har förekommit våld mot barnet. Exempel från ett känt svenskt fall vid namn ”fallet Tintin” används för att belysa det valda ämnet. Genom en litteratursökning i databaserna Scopus och Discovery inhämtades tidigare forskning. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys av sjutton domar rörande beslut om umgängesrätt. Teorierna som användes var anknytningsteorin och utvecklingsekologin. Resultatet visade att barnets bästa bedöms olika i olika tingsrätter och rätten till båda föräldrar tenderar att väga tyngre än barnets säkerhet.