Notes from places. Marks in bodies. är en undersökande essä där Ellen Rosdala försöker navigera i, undersöka och gestalta processen till sitt nuvarande konstnärliga projekt. Likt hennes skulpturala arbete är texten fragmentarisk. Dagboksanteckningar, fältstudier, poetiska inslag och informativ fakta beskriver på olika sätt de parallella narrativ som projektet berör - självupplevda platser, fysiskt/emotionellt arbete, minnen och kroppen.

~ Det “statiska” kontra det faktum att all materia ständigt står i förändring ~ Minnet: det interna minnet, det kollektiva minnet, det analoga och digitala externa minnet ~ “Sanningsvärdet” i det “dokumentära” ~ Människans enfaldiga önskan och vilja att bevara ~ Tekniker, teknologier och vetenskaper: tidsbundna och aldrig slutgiltiga ~ Tolkning och beskrivningsmodeller ~ Mönster och system; kaos och slump ~ Den interna kontra den externa världen ~ Illusioner och perception: hjärnans genvägar att hantera sensorisk data ~ Förgängligheten ~ ~ BILD ~ AVBILD ~ DOKUMENTATION ~ INFORMATION ~ DATA ~ MINNE ~ LAGRING ~ MATERIAL ~ TID ~ PERCEPTION ~ TOLKNING ~ MEDVETANDE ~ HJÄRNAN ~ AI ~ MÖNSTER ~ KAOS ~ CELLULAR AUTOMATON ~ BETYDELSE/NONSENS ~ MATERIA ~ TILLSTÅND ~ UPPLÖSNING ~ FÖRÄNDRING ~ MODELLER ~ KONSTRUKTION ~ TEKNIK ~ TEKNOLOGIER ~ GENERERING ~ SLUMP ~ STRUKTURER ~ SYNKRONICITET ~

No description available.

No description available.

Studien syftar till att undersöka hur förskollärare erfar en känsla av oro i förskolan. Genom att använda en kvalitativ studie, har sex förskollärare med lång arbetslivserfarenhet i förskolan intervjuats. Vårt teoretiska perspektiv har genom arbetets gång varit omsorgsetiken och dess komponenter. Dessa komponenter har analyserats mot insamlad empiri. Tidigare forskning visar att oro i förskolan mestadels är oro för barn som far illa. Resultatet visar på ett bredare perspektiv på fenomenet oro i förskolan än förväntat. Oron som vår studie visar på, handlar om en dubbel oro, vilket innefattar oron för barnet samt för yrkesprofessionen som förskollärare. Oron visar dessutom sig vara på olika nivåer, där det finns en stark respektive svagare känsla av oro som förskollärare erfar. Den svagare oron innefattar en osäkerhet hos de intervjuade förskollärare kring sitt agerande. Osäkerheten skapar dilemman som dels handlar om att kunna bibehålla god kontakt med vårdnadshavare samt att ta rätt beslut kring oro som uppstått för barnet. Pedagogiska implikationer utifrån studien är omsorgens och den nära relationens betydelse för barnens välmående. Lyhördhet och öppenhet gentemot barnen skapar möjlighet att uppmärksamma varje enskilt barn. Studien ger förslag på hur förskollärarna kan uppmärksamma barn som far illa eller råkar ut för omsorgssvikt, vilket handlar om något slags kartläggningsmaterial eller checklista. Denna skulle fungera som ett verktyg för att stärka förskollärarna i sin profession.

Abstrakt Syftet med studien var att belysa fritidshemmets lärmiljöer med focus på hur specialpedagogiskt perspektiv kommer till uttryck i mötet med den fysiska och den sociala lärmiljön. Den fysiska och den sociala lärmiljön observerades på ett fritidshem. Det relationella specialpedagogiska perspektiv var det perspektiv som framträdde tydligast i relation till den sociala och fysiska lärmiljön. Det kategoriska perspektivet kan bli en konsekvens av organisationens bemanningspolitik och elevgruppernas storlek. Det kategoriska perspektivet kan även framträda i den visuellt tillgängliga fysiska lärmiljön. Dilemmaperspektivet blir synligt när gruppen delas och gruppen befinner sig i utemiljön. En del av resultatet i den här kvalitativa studien är att tiden är en styrande ramfaktor under en dag i fritidshemmet. En annan sak som framkom var att organisationens bemanning kan vara ett hinder till att alla elever får det stöd de behöver för att kunna vara delaktiga i aktiviteterna som fritidshemmet erbjuder till att uppnå läroplanens mål.

No description available.

Denna uppsats undersöker klarspråk, legitimering och förekomsten av likheter och skillnader i fyra regioners informationstexter om Covid-19 i november 2020. Andreas Nords (2011) klarspråksmall tillämpas och Theo van Leeuwens (2007;2008) legitimeringsanalys. Uppsatsens klarspråksanalys berör textens övergripande och yttrestruktur, sambandsord, passivering, nominalisering, personligt ton och text-vi. Legitimeringsanalysens huvudkategorier moralisk värdering, rationalisering och auktorisering undersöks. Resultatet indikerar att samtliga texter mer eller mindre anpassas till klarspråksidealet och de tre legitimeringskategorierna.

This work focuses on the creation of asocial game for older late-blind players,using participatory design.Even though the board game industry isbooming, accessible versions are scarceand since a substantial part of games areprimarily based on visual stimuli they arerather hard or impossible to translate intoa tactile version.Therefore, this thesis wants to criticise thenorm of abled-bodieness in boardgamesand uses co-design to create a new kindof social game, which renounces the useof exclusive visual game mechanics andintroduces an audio-tactile approach.Spenuzzis structure for participatorydesign and a norm-crititcal/creativeapproach were, nex t to the MDAframework, used as tools. For the gatheringof essential informat ion about theplaying habits of older late-blind people  a workshop in co-operation with theorganisation “Blannenvereenegung” washeld with 3 older legally blind participants.Using their tacit knowledge as well as avariety of different materials and gamemechanics, possibilities and hurdles wereable to be identified. The information thatnone of them was able to read Braille, orplay any adapted games, was essentialinformation in rethinking the creation ofan accessible board game and revealedthe importance of this work. The need foraccessible leisure time activities,for thisgrowing part of society is evident.Furthermore,the game should be availableto a great audience. Hence, an instructionwas designed, which makes it easy toreproduce and to adapt to the needs ofthe individuals playing with it.This work shows that an inclusive gamedoes not need any sophisticated materials.

No description available.