No description available.

This thesis aims to explore the tool of illustrative storytelling to challenge governmental restrictions faced by refugee narratives in Sweden. This exploration will be done through the study of stereotypes that stigmatise the refugee’s identity. The figure of the refugee is often shaped by the visual representation one consumes via mass media and the words one hears in political debates and social discourse. Refugees are often portrayed as immigrants and nothing but immigrants, faceless victims on news, and often de-named suffering people drowning in some ocean. This portrayal makes the humanity of the refugee invisible. A human who has a face, a name, a past, a story beyond his/her refugee story, and most importantly an identity and rights.   I have always witnessed the portrayal of refugees – and myself as one of them- in the media as an act of dehumanization, a misuse of terminology describing me and my situation in political and social discourse, and the effects of these factors on refugees. I have always struggled with the entitlement this invisibility and misrepresentation gives to people. I sense this every time people talk to me, talk about me, and/or talk on my behalf. This misrepresentation always portrayed me as a ‘’problem’’. The refugee has always been a crisis, ‘’A global refugee crisis’’, ‘’An integration crisis’’, and a ‘’European migrant crisis’’. This use of terminology results in a lot of feelings that become politicised and socialised such as fear, apathy, empathy and sometimes hate.   This study will present an exploration of such feelings and their significance to the refugee situation. I will present a critical analysis on the representation of the refugee through a research on Swedish media, political discourse, and the design executed by the Migration Board’s office in Stockholm. The research will be supported by a visual outcome in the form of a graphic novel that narrates two parallel stories. One story is my own experience as an asylum seeker, and the other is a narration of the overall refugee situation in Sweden. The two stories will be treated on two different levels, a personal one and a journalistic one. Illustration as a tool here serves an aim beyond its practical aspect of depicting a narration. It is a resistance against the restrictions of filming, recording, and photographing whatever happens inside the Migration Board’s offices in Sweden. It is a significant tool that educates, interprets, and re-contextualises the right of refugees to tell their own stories as well as document and expose a history told by our oppressors. Illustration here serves an aim of narrating a story that is not institutionalised but provides the reader with cultural understanding and access to a world only the refugee can depict.

Syftet med den här undersökningen var att genom ett kvasiexperiment med kontroll och experimentgrupp undersöka hur läsförståelsen påverkas av att läsa digitala faktatexter på dator i jämförelse med tryckt text. Genom en enkät undersöktes även elevernas inställning till och vana av att använda dator i skolan för att synliggöra dess påverkan på läsförståelsen. Deltagarna bestod av 68 elever i årskurs 6, från två olika skolor i Småland. Undersökningen utgår från kognitiva teorier och tidigare forskning om digital läsning. Data som samlades in i form av läsförståelsetest och enkäter analyserades genom en jämförelseanalys och korrelationsanalys. Resultatet visade att skillnaderna var små men att elevernas läsförståelse på raderna till viss del visade bättre resultat vid läsning digitalt. Läsförståelsen mellan och bortom raderna visade inga tydliga skillnader. Däremot visade undersökningen att om eleven fick läsa på det vis hen själv valt kunde det påverka resultatet positivt.

Stadieövergången mellan årskurs 3 och 4 kan vara särskilt sårbar för elever med lässvårigheter. För att lärare ska ha möjlighet att stödja elever i språklig sårbarhet krävs kunskaper om vad som är särskilt sårbart, vilka insatser som kan implementeras och hur elever gynnas av det. Syftet med studien är att belysa hur svensklärare i årskurs 3 och 4 uppfattar att förebyggande insatser påverkar läsutveckling vid stadieövergången, med särskilt fokus på elever i språklig sårbarhet. Studien utgår från ett salutogent perspektiv och forskningsfrågorna som besvarats är: Hur uppfattar svensklärare att hälsofrämjande förhållningsätt främjar elevers läsutveckling och hälsa? Vilka förebyggande insatser anser svensklärare i årskurs 3 och 4 är gynnsamma för elever i språklig sårbarhet i stadieövergången? och Vilka erfarenheter har svensklärare av språklig sårbarhet vid stadieövergången från årskurs 3 till 4? För att uppfylla syftet har totalt sex svensklärare i årskurs 3 och 4 intervjuats genom semistrukturerade intervjuer.  Resultatet organiserades tematiskt utifrån studiens frågeställningar under rubrikerna: Upplevelser av hälsofrämjande förhållningssätt, Förebyggande insatser vid stadieövergången och Erfarenheter av språklig sårbarhet vid stadieövergången. Resultatet visar att samverkan med vårdnadshavare anses vara en resurs i arbetsprocessen med elevernas läsutveckling. Samverkan med speciallärare och specialpedagog beskrivs som en bro mellan årskurs 3 och 4, eftersom lärare kan ta hjälp av dem för att ta fram gynnsamma arbetsformer för elever. Resultatet framhåller betydelsen av rutiner samt ger exempel på vilka förbyggande insatser som anses vara viktigt vid stadieövergången. Även en tydlig ansvarsfördelning anses vara centralt för att en lyckad övergång ska ske. / Transitioning from third to fourth grade can be particularly challenging for pupils with reading disabilities. To support pupils with linguistic challenges through the transition the teacher benefits from having specific knowledge in the subject. Being well informed in the areas that are challenging for the pupil, what support is needed and how it benefits the pupil are a few examples. Describing how teachers, specializing in the Swedish language, in third and fourth grade perceive that preventing measurers affects the reading development at the transition is the aim of the study, where pupils with linguistic challenges is in focus. The study is based on a salutogenic perspective. Questions answered in the results are: How do teachers specializing in the Swedish language perceive that health-promoting attitudes promote students' reading development and health? What preventive measures do teachers specializing in the Swedish language in grades 3 and 4 consider to be beneficial for linguistic challenged pupils in the transition? And What experiences do teachers specializing in the Swedish language have of linguistic challenged pupils at the transition from year 3 to 4?  To fulfil the aim, a total of six teachers specializing in the Swedish language in grades 3 and 4 were interviewed. The method of use has been semi-structured interview. Based on the questions and the aim of the study the central theme was formulated: Experiences of health-promoting approaches, Prevention, and health-promoting initiatives for pupils with linguistic challenges at the transition and Teachers' experiences of linguistic challenged pupils in the transition. The result indicates that collaboration with guardians can be perceived as a resource in the process working with pupils reading development. Collaboration with supporting remedial teachers is described as a bridge between third and fourth grade. Teachers can receive help from the supporting remedial teachers and together develop profitable working methods at the transition. It also indicates the importance of routines and present examples of which preventive measures are considered favourable at the transition. A clear division of responsibilities is also considered to be central for a successful transition.

No description available.

No description available.

No description available.

Abstract In this philosophical essay Fricker’s stipulation that the primary characterization of testimonial injustice is a matter of credibility deficit and not credibility excess, will be called into question from the perspective of a view I have named the character- based approach (CBA). In the debate I will draw heavily on Medina´s proportional view of epistemic injustice. Fricker’s view that testimonial injustice centrally implicate (social) identity-prejudicial credibility deficit and Fricker’s phenomenon of epistemic bad luck will be challenged by CBA. The main question in this essay is: Should credibility excess be regarded equally as relevant of a component as credibility deficit is in unjust testimonial credibility assessments? I shall argue that credibility excess should be regarded as, at least, an equally relevant component. CBA will show the relevance of a more individually focussed approach to testimonial credibility assessments. The inquiry will show two ways where credibility excess is considered relevant within testimonial injustice (1) by the relevant link between credibility excess and credibility deficit and (2) by the (at least) equally relevancy of credibility excess, from the perspective of CBA.   Key words: Testimony, Social Epistemology, Credibility Assessment

This research compares the coronavirus discourse in the American newspapers between March and May 2020, when the case fatality rate was at its highest in the United States, and between January and March 2022, when it was at its lowest, by exploring the themes and dominant conceptual metaphors used to describe the coronavirus from the discursive expressions. The research also analyzes how they are framing the coronavirus to shape discourses in society using framing theory. Regarding methodologies, I used Discourse Analysis and Corpus Linguistics. The tools used to find the themes were by using concordances and doing manual readings of the discourses. The results showed that the most dominant themes in Corpus (2020) were that the Trump’s Administration lacked response to the coronavirus, there was no knowledge of the coronavirus, the pandemic was a battleground, and the pandemic was on a rise. On the other hand, in Corpus (2022), the dominant themes were that the Biden Administration efficiently responded to the coronavirus, the vaccine for the coronavirus became available, the pandemic was still like a battleground, and the pandemic was on a drop. In sum, the discourse has revealed different dominant themes in both corpora and was reflecting reality.

Min frågeställning formulerades inte när ScenEx22 påbörjade, den uppstod dagen jag tog mitt första kliv in genom spärrarna på SKH. Jag kommer inte från en teaterbakgrund, innan jag började på skolan kunde jag räkna på fingrarna hur många gånger jag hade gått på teater och sett en föreställning. Jag har en skräddarutbildning, gjort lite egen konstnärlig undersökning av olika slag, ett års konstnärlig utveckling på folkhögskolan Nyckelviksskolan. Så det här med scenkläder har långsamt kommit till mig.  Men med det sagt kommer jag från en familj där båda mina föräldrar är bildkonstnärer, utbildade på 80-talet där den sanna konstnären var “den ensamma konstnären”.  Så när jag kom in på skolan var mina frågor många och ju mer jag vet desto mer komplexa blir mina funderingar. Vad är teater och scenkonst ens? Vad är en kollektiv konstform? Vad kan jag som kostymdesigner, alltså scenklädsel-komponenten, förstärka, tydliggöra, påverka för den stora helheten? När är komponenten scenkläder viktig, när är den mindre viktig? Och vad är de andra komponenters roll, vad kan de tydliggöra, förstärka och påverka till helheten? Den sista fråga tycker jag är så oerhört spännande. Att ha fått tillgång till och fått uppleva hur t.ex. ljud-komponenten arbetar. Jag tycker verkligen ljud-komponenten är ett strålande exempel på essensen av det idealiska samspelet, det som kan finnas mellan de olika komponenter när samarbetet är bra. Ljud-komponenten jobbar så direkt och impulsivt. Samspelet mellan feeling, skådespelarnas agerande och impuls, rummets förändring, regissörens impulser och viljor och sist det tighta samspelet med ljus-komponenten. Och på så sätt har alla scenkonstens komponenter sina gemensamma och egna processer. Och det tycker jag är så fascinerande och det är det som jag verkligen går igång på med scenkonst. I de kommande avsnitten kommer jag att försöka formulera mig kring hur jag på olika sätt till närmar mig mina frågeställningar genom de erfarenheter och insikter jag har gjort genom att placera min egen kropp mitt i dessa processer under de senaste 3 åren. Stora, viktiga lärdomar kom på ScenEx22 med Lycko-Ken på Stadsteatern. Det har inte varit lätt, det inte varit särskild roligt, många tårar, mycket frustration, men jag ångrar ingenting för jag har fått är en enorm insikt på grund av detta projekt som jag nu kan använda i mitt liv som arbetslös scenkonstnär där min egen skola ska ta vid. / <p>VT 2022</p><p></p>