Denna uppsats undersöker förekomsten av ett så kallat kvinnospråk i den animerade barnfilmen Vaiana från 2016. Med utgångspunkt i tidigare verk från Lakoff (1973) och teorin om tio språkliga funktioner som används i större utsträckning av och om kvinnor är syftet med denna undersökning att ta reda på om dessa så kallade kvinnliga språkdrag förekommer och är tilldelade endast den kvinnliga huvudkaraktären Vaiana eller om de också kan påträffas hos hennes manliga motspelare Maui. Metoden som använts i undersökningen är en kombination av öronfonetik och transkribering. Genom öronfonetik kunde valda språkdrag identifieras som sedan med hjälp av transkribering kunde noggrannare analyseras och vidare exemplifieras i uppsatsen. Undersökningens resultat visade på en låg förekomst av så kallat kvinnospråk i filmen. Dessutom påträffades så kallade kvinnliga språkdrag hos både den kvinnliga huvudkaraktären Vaiana och hos hennes manliga motspelare Maui. Utifrån undersökningen kan man dra slutsatsen att karaktärernas språkbruk i filmen Vaiana (2016) inte varit bundet till könet på användaren utan till situationen. / <p>-</p>

I paint memories, thoughts, and feelings as different characters, symbols, and various figures. This essay is an attempt to describe the process and practice I work within. In my work titles are important and therefore I have divided the essay into, titles, memories, different painterly approaches, and actions. The chapters are meant to show how I shape different memories and emotions into characters that develop from painting to painting and me with them.

No description available.

No description available.

No description available.

The aim of the present study is to examine which, as well as to what degree, different modal auxiliary verbs and modal disjuncts appear in posts on written discussion forums online and which differences and similarities that occur between them. The aim is also to examine which modal meanings that occur and how these meanings affect the room for negotiation in the posts. In order to achieve the aim, a method of textual analysis is employed which includes both quantitative and qualitative elements. The material consists of 20 posts from four discussion threads: two from Familjeliv.se and two from Flashback.org. Since modal expressions affect the content in which they are placed as more or less valid or powerful depending on the room for negotiation it is interesting to examine these on Familjeliv.se and Flashback.org. Considering how easy it is for anyone, people with a low or high level of knowledge, to express their opinions in different topics the expectation is high that the modal expressions in this context will be high.The results of the study show that in the material here are, in total, 116 modal auxiliary verbs, which consists of behöver, borde, får, kan, måste, ska/skall, skulle, verkar and vill. The modal disjuncts appear 36 times in total and the occurrences consist of alltså, faktiskt, ju, kanske, självklart and väl. Therefore, there are a total of 152 modal occurrences present in the material. The present study finds that the modal meanings probability, commonness, obligation, and willingness, as well as other modal meanings, occur. The modal meanings on Familjeliv.se give, in general, a smaller room for negotiation than on Flashback.org. This speaks for that the interaction between the users on Familjeliv.se to a greater extent dominates by that the users, through modal expressions, try to highlight their posts as more valid and powerful. The fact that one thread on each forum dominates by modal expressions which gives the posts a smaller room for negotiation than the other two threads can contradict this, or at least give rise to the complexity of modality. One explanation to the smaller room for negotiation in two of the for threads can be that the topics of these to give rise to stronger emotions. This means that the interaction between the users is, in the threads that give rise to stronger emotions, to a greater extent dominated by modal expressions which convey a smaller room for negotiation.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att få ökad kunskap kring hur lärares könsroller framträder i klassrum och i undervisning av manliga och kvinnliga lärare. Med en genusteoretisk utgångspunkt analyseras begreppen kön, könsroller och genus utifrån bland annat Butler (2007), Hirdman (2003) samt Connell (2006). Lärare utgör den centrala del i denna studie då den genomförs utifrån ett lärarperspektiv. Som metod har en enkätundersökning genomförts där över 200 lärare över hela Sverige deltagit samt observationer av två manliga lärare och två kvinnliga lärare som komplement, på fyra olika skolor i Skåne. Samtliga lärare undervisar huvudsakligen inom bildämnet. Resultatet i studien visar att samhällskonstruerade könsroller gjort och gör ett tydligt avtryck inom dagens skola. Även om flertalet lärare inom både observationer och enkätrespondenter är medvetna om de skillnader som kön medför uppenbarar sig samtidigt motsägande mönster. Resultatet indikerar även en skillnad mellan könen där manliga lärare visar en mer dominant roll medan de kvinnliga lärarna tar sig an en mammaroll. Studien avrundas med en diskussion följt av förslag till vidare forskning. Nyckelord: Bemötande, bildämnet, genus, genusordning, genussystem, kvinnligt, kön, könsroller, makt, maktsystem, manligt, skola, undervisning