No description available.

No description available.

Sammanfattning/AbstractMagnusson, Olivia (2018). Två spindlar i samma nät, en studie om förste förskollärarens och specialpedagogens uppdrag och handledning i förskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragGe kunskap om hur förste förskollärarens och specialpedagogen uppdrag ser ut i en av Malmö stads förskolor, samt vilken roll och utformning handledning har utifrån de två olika yrkesuppdragen.Syfte och frågeställningarMalmö stad tillsatte 2016 en ny tjänst, förste förskollärare, i kommunen. Jag har i denna studie valt att undersöka denna nya roll samt ställa den i relation till specialpedagogens uppdrag i förskolan.Syftet med studien är att undersöka och belysa specialpedagogens och förste förskollärarens roll i förskolan utifrån handledningsuppdraget, samt undersöka om det finns dilemma utifrån de olika professionernas uppdrag i förskolan.Studien ger möjlighet att låta pedagoger, förste förskollärare och specialpedagog få berätta och ge en bild om skillnaden mellan handledning som bedrivs av specialpedagog respektive förste förskollärare. Vidare kan studien bidra med kunskap om vilka nuvarande roller som specialpedagogen och förste förskolläraren har i en av Malmö stads förskolor. Den kan även belysa vilken typ av handledning som är mest utvecklande för pedagogerna i verksamheten.Frågeställningar• Hur upplever några pedagoger, en förste förskollärare och en specialpedagog handledning i förskolan?• Vilken form av handledning får pedagogerna från specialpedagogen och förste förskolläraren och vilka dilemman finns det utifrån de två olika yrkesprofessionerna?• På vilket sätt skiljer sig förste förskollärarens och specialpedagogens uppdrag åt i förskolans verksamhet?TeoriStudien utgår från det systemteoretiska perspektivet. Det är en förklaringsmodell som utgår från ett helhetsperspektiv.MetodFör studien har det använts en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer för att få en bild av hur det ser ut i verksamheten.ResultatResultatet visade att de fanns likheter i specialpedagogen och förste förskollärarens uppdrag och roll. Däremot visade studien att bilden av handledningsuppdraget och dess form var otydlig. Pedagoger, förste förskollärare och specialpedagogen var eniga om att det måste finnas bättre kriterier för handledning och samtal kring vad begreppet innebär för verksamheten.Specialpedagogiska implikationerStudien ger kunskap om att det måste bli tydligare hur olika aktörer samverkar och samarbetar inom Malmö stad.NyckelordFörste förskollärare, handledning, hermeneutik, specialpedagog, uppdrag.

Serieteckning som konstart är populärt hos ungdomar och det är viktigt att skolan utnyttjar dess potentiella krafter att utveckla elevernas kreativa tänkande och färdigheter. Denna analys är ett resultat av en kvalitativ metod som behandlar didaktiken i ämnet bild i grundskolan årskurs 7. Syftet med arbetet är att analysera utvecklingsprocessen hos bildelever i årskurs 7 från lärarens perspektiv och om undervisningen i bildämnet ger eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera via bilder och uttrycka budskap och målet är att skapa bättre förståelse för utvecklingsprocessen hos eleverna.I studien analyseras två elevers arbete med serieteckningar, textproduktion, karaktärer och streckgubbemanus. Studien innehåller också intervjuer med de två eleverna samt en enkät till bildlärare. Metoden som används i studien är kvalitativ. Materialet som användes i analysen består av avhandlingar om serieteckningskapande i skolan och annan forskning som handlar om serieteckning mer allmänt. Resultaten av analysen kom till att textproduktion har en central roll för vidare utveckling konstnärligt och personligt i både kunskapsinhämtning och genomförande av uppgifterna. Kombinationen mellan att skriva sin egen historia och utifrån den rita serieteckningen underlättar förståelsen för både den språkliga och den konstnärliga processen. Processen från textproduktion till färdig serie visar tydligt utvecklingen av eleverna och deras språkliga och konstnärliga mognad. Eleverna utvecklades på olika sätt på grund av olika förutsättningar. Analysen ger förslag på hur lärare kan förebygga språkliga brister hos eleven.

No description available.

Syftet med min studie är att undersöka hur lärare upplever att estetiska uttrycksformer kan främja elevers språkutveckling och vilket utrymme estetiska uttrycksformer har i svenskundervisning. De teorier och den tidigare forskning som ligger till grund för arbetet berör sociokulturellt perspektiv och multimodal teoribildning. Den undersökning jag genomfört bygger på kvalitativa undersökningsmetoder i form av intervjuer. Dessa genomfördes med tre verksamma lärare i grundskolan, f-3 och tre lärarutbildare som är specialiserad inom olika estetiska ämnen. Intervjuerna genomfördes på två skolor i olika kommuner och på lärarutbildarnas arbetsplats. I analys av mitt resultat har jag använt mig av en tematisk analysmodell där jag kategoriserat och kodat insamlade data. I resultatet redogör jag för hur verksamma lärare och lärarutbildare ser på estetiska uttrycksformer, språkutveckling och dess plats i svenskundervisningen. I resultatet har jag fått fram att estetiska uttrycksformer ses som språkutvecklande, inte minst av lärarutbildarna. Huruvida arbetet med det blir synligt i svenskundervisning eller ej beror på enskilda lärares intresse och kompetens.

In this essay we wanted to explore the function of role-playing as a pedagogical tool for learning in a classroom environment. To achieve this we interviewed teachers and looked through related literature and essays. In the literature we found different theories that highlighted the advantages and disadvantages of role-playing, with which we could look through the lens of our interviews and establish that role-play as a method of learning truly is a good way to teach empathy and a way to bring old and stiff material to life. In our result our interviewees shared insightful comments about their professional relationship with role-play and how it has worked for them. Nonetheless, the biggest flaw with role-play is that it consumes a lot of time and resources, but with a motivated teacher, role-play promises a highly inspiring and motivating method of teaching.

No description available.

Denna kunskapsöversikt handlar om huruvida kreativitet kan användas i svenskundervisning med målet att motivera elever i grundskola åk 7-9, till skrivutveckling. De forskningsfrågor som uppsatsen bygger på är; Vilka kreativa verktyg kan motivera elever till skrivutveckling? samt Vilka förutsättningar bör finnas för att kunna arbeta med kreativa verktyg? För att besvara frågorna har jag granskat elva vetenskapliga artiklar. I resultatet presenteras åtta olika kreativa verktyg som har använts i språkundervisning där samtliga visar på ökad motivation hos elever. Vidare presenteras mönster som visar på andra förutsättningar som bör finnas med vid arbete med kreativa verktyg.

Syftet med studien är att undersöka och öka kunskap om nyanlända elevers upplevelser av kartläggning i numeracitet och deras uppfattningar om en bra matematikundervisning, för att därigenom kunna planera och genomföra den fortsatta matematikundervisningen utifrån elevernas kunskaper, förutsättningar och behov. Följande frågor ligger till grund för att uppnå studiens syfte: Hur upplever nyanlända elever kartläggningen i numeracitet? Vilka är dessa nyanlända elevers uppfattningar om en bra matematikundervisning?