In light of the staggering technological development we have witnessed over the last decade when it comes to connectivity and access to the internet, compounded by the new entertainment trends online, this study intends to examine students’ consumption of English in their spare time, and their view of the benefit it brings them in their language development. Through a quantitative survey the study tries to pinpoint how much English students at a secondary school in southern Sweden consider they consume in their spare time. Furthermore, to what degree do students believe their English spare time activities have helped them in school, and in their own English development. The results showed a broad consumption of English in the spare time, and a high opinion among students regarding the help their spare time English provide them in school. However, the reversed, that school helped them in the spare time, had a much lower appreciation. The study also looked at specific spare time activities, like playing games, to see if a pattern of more fruitful activities for English development could exist, which the results and previous research seem to indicate toward. Finally, a better understanding of this subject could inspire teachers views of spare time activities, and how to tie students interests and previous experiences in to the language classroom.

No description available.

Syftet med vår kunskapsöversikt har varit att beskriva vad det samlade kunskapsområdet säger om hur digital teknik används som ett språkutvecklande hjälpmedel. Genom en systematisk litteratursökning valde vi ut de artiklar som vi ansåg vara relevanta för vår frågeställning. I texten presenterar vi de valda artiklarnas syfte och resultat med fokus på hur de utfört studien och sedan har vi delat in relevant fakta i tre underrubriker. Vi drar sedan slutsatser utifrån vår frågeställning och rent generellt gynnas elever i sin läs- och skrivutveckling genom användningen av digital teknik i klassrummet. I ett avslutande kapitel beskriver vi vår synpunkt på framtida forskning inom området. Utgångspunkten för den framtida forskningen skulle kunna vara i att undersöka hur digitala verktyg används i svenskämnet, för att få en uppfattning om hur området vi kommer att vara verksamma inom ser ut.

Den här studien har som syfte att undersöka hur lärare uppfattar digitala verktyg som stöd i den tidiga läs- och skrivutvecklingen. Studien har ett mer övergripande fokus till alla digitala verktyg som lärare använder sig av i sin undervisning. Vårt fokus ligger på vilka möjligheter och utmaningar som digitala verktyg medför för elever som har svenska som andraspråk och elever med läs- och skrivsvårigheter. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av enskilda intervjuer med fem lärare som alla arbetar mot de lägre åldrarna. Förutom två klasslärare har vi även intervjuat en förskollärare som arbetar i förskoleklass, en specialpedagog och en svenska som andraspråkslärare. Resultatet av studien visar bland annat att lärarna upplever att eleverna är mer motiverade att skriva när de får skriva på datorplatta än med penna. Eleverna skriver ofta längre texter när de får skriva på datorplatta. Resultatet visar även att lärarna använder digitala verktyg som stöd för elever med läs- och skrivsvårigheter och svenska som andraspråk. En annan aspekt som lärarna lyfter är svårigheten med att förlita sig på digital teknik och tekniska problem som uppstår. Studien avslutas med en diskussion kring resultatet samt förslag på vidare forskning inom området.

No description available.

No description available.

No description available.

This study investigates whether there is a correlation between vocabulary proficiency in English and vocabulary proficiency in Swedish among newly arrived upper secondary students in Sweden. The focus lies here on the students’ passive vocabulary. The methods being used in this study are a vocabulary test investigating the students’ vocabulary proficiency in English and Swedish as well as a survey determining the students’ personal and educational background. Due to issues of validity and reliability, the findings of this study are not conclusive. Nevertheless, this study indicates that there is reason to believe that acquiring two second languages simultaneously at upper secondary school level can be challenging for newly arrived students which opens up for further research into that matter.

Since its inception in 1078, the ontological argument has continued to fascinate philosophers for almost a millennium. It continues to elicit genuine interest from analytic philosophers even today. Several recent studies and anthologies on the argument have been produced in the past few years, and the debate is as lively as ever.  With these current developments in mind, it is worth revisiting the argument from the perspective of the history of philosophy, to see how these modern projects of interpretation harmonize with the argument Anselm formulated in chapter 2 of his work Proslogion.   The purpose of this paper, then, is a historical and hermeneutical one. To assess the cogency of an argument, one must first know what the argument in question is. I will argue that this is exactly what we do not know about Anselm's argument. The standard interpretation that has dominated readings of Anselm fits awkwardly with the rest of the Anselmian project. More specifically, I will focus on the question of how the interpretation of Anselm's argument as "ontological" (which has dominated modern readings since Kant) can be harmonized with Anselm's commitment to the idea that all talk about God must be "negative" (or, as it is also called, "apophatic"): that is to say, that God can only be described through negations rather than "positive" predications.  I will argue that these two cannot be brought into harmony, which in turn points to the need of an alternative reading of the argument, one more faithful to Anselm's historical predicament.

No description available.