Syftet med den här studien är att undersöka svårigheter i skrift för elever som studerar modersmålet i arabiska. Jag använder mig för detta av en kvalitativ undersökningsmetod. Jag valde att intervjua tre elever som studerar arabiska på stadier mellan 6-9, samt tre lärare, varav två undervisar arabiska och den tredje undervisar svenska.Jag har använt mig av bl.a. Imsen Gunns artikel ”Elevens värld: Introduktion till pedagogisk psykologi” som lyfter fram Vygotskijs teori som handlar om den proximala utvecklingszonen. Jag använde mig också av Hajer Maaikes och Meestringa Theuns artikel ”Språkinriktad undervisning”, som teoretiserar steget mellan vardagsspråket och skolspråket.Genom intervjuerna med eleverna och lärarna framställer uppsatsen elevernas svårigheter med att skriva uppgifter. Eleverna och lärarna nämnde olika sätt för att utveckla moderna standard arabiska för eleven. Det språket som eleverna talar hemma är inte samma språk som används för läsning och skrivning. De intervjuade betonade att skillnaden mellan dialekter och moderna standard arabiska är stor, vilket innebär att eleverna får svårigheter med att formulera sig i skrift. Syftet med att eleverna studerar modersmålet är att utveckla elevens förmåga att förstå och kunna producera olika typer av texter. Både eleverna och lärarna betonade att elever behöver utveckla sina kunskaper i modern standardarabiska, eftersom det är det språket som eleven skriver och läser på.

No description available.

Införandet av fritidshemmets kapitel (kapitel 4) i Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11) har påverkat fritidshemmet på många sätt. Vårt intresse för fritidshemmets utveckling är vad som legat till grund när vi valt ämne för vårt examensarbete. I detta examensarbete har vi undersökt om fritidshemspersonal på tre olika skolor upplever att införandet av fritidshemmets kapitel i läroplanen medfört konsekvenser och i så fall vilka de anser att dessa är. I arbetet har vi även studerat vilka hinder och möjligheter fritidshemspersonalen upplever att arbetet med fritidshemmets syfte och centrala innehåll möter. I undersökningen har vi använt semistrukturerade intervjuer som forskningsmetod för att intervjua fritidshemspersonal. Transkribering av vårt empiriska material har skett och sedan analyserats. Vi har funnit samband mellan olika informanters svar och kategoriserat det transkriberade materialet under olika teman. De teman som uppstått är samverkan, makt, status och faktorer som påverkar verksamheten. Med utgångspunkt i dessa teman har vi sedan funnit teorier som kunnat användas för att tolka och analysera materialet. Informanternas utsagor om samverkan har med hjälp av Diefenbach och Sillinces resonemang kring begreppet hierarki samt Axelsson och Qvarsebos resonemang kring maktstrukturer tolkats och analyserats. Vi har valt att analysera temat status, maktstruktur och hierarki med ovan begrepp, Mutluer och Yüksels resonemang om status samt Leggett och Persichittes begrepp TEARS. Det tredje temat vi analyserat är ramfaktorer. Informanternas utsagor som berör detta tema har tolkats med hjälp av begrepp som TEARS och Dahllöf och Lundgrens ramfaktorteori. Det som framkommer i vår studie är att fritidshemslärare ser många hinder för deras ambitioner med verksamheten och att verksamheten inte ser ut som de önskar. Hindren beskrivs bland annat vara tids- och lokalbrist. I studien framkommer även att fritidshemslärare känner sig underlägsna klasslärare och att samverkan brister från skolans sida.

Förväntat kunskapsbidragVår förhoppning är att denna studie kan bidra med ökad kunskap om den fysiska miljön samt vikten av att anpassa och arbeta med den fysiska miljön i klassrummet. Syfte och frågeställningarSyftet är att bidra med kunskap om hur den fysiska klassrumsmiljön bör utformas för att stödja elevernas språkutveckling. Vidare är syftet att genom observation och intervjuer jämföra den fysiska miljön i fyra klassrum samt fyra lärares upplevelser av den fysiska miljön. -Vilka aspekter i den fysiska miljön observeras vid användning av Dockrell et al.:s (2010) observationsprotokoll?-Vilka skillnader märks mellan klassrummens fysiska miljö?-Hur beskriver lärarna sina intryck av den fysiska miljön och vilka möjligheter miljön ger i undervisningen?TeoriStudien utgår från det sociokulturella perspektivet då studien är inriktad på kommunikation, interaktion och samspel mellan individer och miljön.MetodStudien bygger på fyra observationer gjorda med ett evidensbaserat observationsprotokoll. Efterföljande halvstrukturerade intervjuer genomfördes med pedagoger ansvariga för de klassrum som observerats. ResultatI observationerna framkom brister i de observerade klassrummens fysiska miljö. De efterföljande intervjuerna visar att pedagogerna inte har den kunskap som är önskvärd kring miljöns betydelse för elevernas språkutveckling.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka undervisning av nyanlända elever. Vår frågeställning lyder: Hur stöttar lärare nyanlända elever i sitt lärande? Hur tycker de nyanlända eleverna själva att de bäst lär sig svenska? Vår kvalitativa forskningsstudie grundar sig i Vygotskijs sociokulturella teori och perspektiv för stöttning i nyanländas språkutveckling i lärande och språk. Metoderna vi har använt oss av för att kunna genomföra vår studie är semistrukturerade intervjuer och observationer i två olika klassrum med två lärare och två nyanlända elever. Resultatet visar att på de lektioner som observerades förekom muntlig interaktion, användning av elevernas modersmål och mycket stöd av lärarna. Vår slutsats är att med hjälp av interaktion, anpassat material, studiehandledning och modersmålsundervisning stöttar lärarna de nyanlända elevernas språkutveckling.

Abstract We live in the 21th century and one would think that gender equality has thrived and developed tremendously compared to where we once were historically. However, this phenomenon is still relevant and some would even argue more pressing today. One reason being could be since we are aware of how women were treated in the past, but still one can note the undermining position not only for women, but other forms of gender and sexuality still have worldwide. Furthermore, the Swedish curriculum also has a specified section, which entails that students should learn about gender equality and sexuality in order to understand the complexity in the structure of the society.In addition, researchers as, Kåreland (2005), Hirdman (1987), Lykke (2009), Klingorova (2015), and Keinänen (2007) agree that although the research regarding gender, and norms has evolved it still has to continue to press on the importance of the issue for the future. Moreover, this issue is not only appearing in history or social science textbooks, but also in religion textbooks which will be the core for this essay. We will analyze four religion textbooks for this essay, and focus on how the gender and sexuality are represented in the chapters about the five major religions for the years of higher elementary school. Moreover, we will present perspectives on how teachers use the textbooks in their classroom and what kind of impression the textbooks might convey to the students. Finally, we found that the majority of the student literature described gender and sexuality in a stereotypical manner, however, a teacher could find those useful to mark the view of gender and sexuality, and use the textbooks as an example of the view the society has today 2020.Keywords: Gender, sexuality, religious education and teaching material, and higher elementary school

No description available.

There is no universal view on written corrective feedback, the existing research does not agree on whether it is effective or not. Therefore, this degree paper aims to find out if teachers engage in written corrective feedback, and if so, then also how they do it. Moreover, this it gives an insight into the previous research on the area, which is compared to the findings of this paper. This study is based on a survey which 27 English teachers at the upper secondary school answered, and the follow-up semi-structured interviews with three of the 27 participants in the survey. The findings include that the teachers who participated in the survey of this paper do engage in written corrective feedback to a large extent. In addition, the teachers also reported that they do so most often through providing students with comments in the margin of the students’ texts. The three conclusions of this degree paper are as follows. Firstly, the interviewed teachers believe that their written corrective feedback improves their students’ proficiency. Secondly, the most common methods for providing written corrective feedback amongst the teachers are also the most time consuming alternative. Thirdly, when it comes to scaffolding, the most common method amongst the participating teachers is providing students with information where students can find the correct answer, as the teachers argue this creates a learning opportunity for the students.

No description available.