Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med muntliga framställningar och retorik i årskurs 1-3. Detta valdes dels för att det fångade mitt intresse samt egna erfarenheter. Förhoppningar finns att jag efter detta arbete tillägnats mer kunskap kring muntliga framställningar och retorik och hur dessa kan användas som en naturlig del i undervisningen.  När det kommer till metoden för detta arbete valdes kvalitativa intervjuer. Anledningen till det är för att fokuset ska vara på pedagogen och dennes erfarenheter och tankar. Skulle fokus varit på att få fram faktabaserade svar hade valet istället fallit på kvantitativa intervjuer.  Resultatet av arbetet visade att retorik används i stor utsträckning i dagens skola, dock benämns det oftast inte som retorik utan det kallas istället för muntlig framställning. De flesta informanterna menar att syftet med att arbeta med muntlig framställning är att få eleverna att våga uttrycka sig. Något som även speglar delar av retoriken, både när det gäller att berätta något eller uttrycka sina åsikter. När det kommer till att beskriva själva arbetet ingår mycket diskussions- och samtalsövningar. När det kommer till intervjuernas resultat kontra vad forskningen tar upp finns det både olikheter och likheter. Dessa kommer redovisas i arbetets diskussionsdel. / The purpose of this study is to investigate how teachers work with oral representations and rhetoric in grades 1-3.This was chosen partly because it caught my interest and my own experience. Hopefully, after this work, I will have more knowledge about oral representation and rhetoric and how it can be used as a natural part of the teaching is given. When it comes to the method of this work, qualitative interviews were chosen. The reason for this is because the focus should be on the pedagogue and its experiences and thoughts. If the focus had been on obtaining fact-based responses, the choice instead had fallen on quantitative interviews. The results of the work showed that rhetoric is used to a large extent in today's school. However, it is usually not referred to as rhetoric, but it is instead called oral presentation. Most informants argue that the purpose of working with oral presentation is to make students dare to express themselves. Something that also reflects parts of rhetoric, both in terms of telling something or expressing their views. When it comes to describing the work itself, there are many discussion and conversation exercises. When it comes to the results of the interviews versus what the research addresses, there are both differences and similarities. These will be reported in the discussion section of the work.

Syftet med uppsatsen är att diskutera och analysera hur memoria framställs i dagens retorikhandböcker.Teorierna kring memoriabegreppet baseras mestadels inom partes–lärans klassiska del.Grundläggande begrepp som används är visualisering som syftar till retorikerns förmåga att tänkasig bilder för att lättare komma ihåg dem. Ju bisarrare, färgladare eller komiska de är, ju lättare ärdet att komma ihåg dem. Visualiseringen baseras på Ciceros tankar kring minnet. En underkategoritill visualisering är loci, som är retorikerns, i minnet, beständiga fästpunkt för visualiserade bildersom i uppsatsen har givits det latinska ordet imagines. Loci benämns ofta som den plats i minnet därbilden, imagines fästs på. Loci (platsen) ska vara väl avgränsad, varken ljus eller mörk och i enföljd. Exempel på typiska loci är ett hus, bostadskvarteret du bor i eller korridoren på skolan. Närdessa platser är väl förankrade i minnet appliceras imagines (bilder) på dessa platser. Ska du tala omett visst ämne gäller det att associera bilder till det som talet handlar om och sedan placera dessabilder, som följer visualiseringens rekommendationer om utformningen, på de platser somretorikern har tänkt ut. I och med det är hela talets disposition ihågkommen. Tesaurusminne är ettbegrepp som författaren har bidragit med. Det bygger på ordagrann utantillinlärning som någotretorikern gör för att utveckla sitt ord- och frasförråd och ger en fördjupad syn om vadutantillinlärning är. Memoria kopplas samman med inventio som en av byggstenarna för att kunnafinna stoff till talet. De loci som diskuterats har även en koppling till inventio som plats, dels för attfinna argument, dels att komma ihåg dem. Så ser den historiska delen i uppsatsen ut.31Med denna teori som grund svarar uppsatsen på följande frågor. Hur använder sig demoderna retorikhandböckerna av begreppet memoria? Det framkommer av analysen att loci ochimagines blandas ihop med varandra tillsammans med visualiseringsbegreppet. Även kopplingentill inventio, där memoria är grunden till inventio, diskuteras aldrig i handböckerna vilket också ärsvaret på delfråga tre. Vilka teorier om memoria föreslås av författarna som användbara iförhållande till de teorier som framkommit i uppsatsen? De teorier som framkommit är baserade påvisualisering, loci/imagines och ett numeriskt alternativ som föreslås av Hellspong. Även att lära sigtalet utantill, ordagrant, är något som föreslås av författarna. Slutsatsen är att memoria fortfarandeär ihågkommen av dagens retorikhandböcker men för de studenter som inte fördjupar sig i ämnetkommer finna memoria som en kort del av partesläran.