Denna uppsats berör ämnet Estetisk kommunikation 1 och mer precist ett av kursens huvudmoment – Aktiv samverkan mellan olika konstformer för framställning av ett verk. Det framgår klart av det centrala innehållet för kursen att eleverna bland annat ska jobba med samverkan mellan olika konstformer. I studien har sju gymnasieskolor på två orter i Norrland undersökts, både friskolor och kommunala skolor. De metoder som använts för att samla in data i studien är frågeformulär och intervjuer. Frågeformulär har distribuerats till femton lärare och 293 elever. Därefter har semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra lärare vid fyra av de sju skolorna. Dessa undersökningar har lett till en så kallad triangulering, vilken inringar resultatet på ett mer precist sätt. Resultatet, som framgår av studien, visar på att lärarna i större utsträckning upplever att de arbetar aktivt med samverkan mellan konstformer än vad eleverna upplever sker. I resultatet framträder hur de olika skolorna arbetar aktivt med samverkan mellan konstformer, i större eller mindre utsträckning. I huvudsak följer undervisningen, på de skolor som deltagit i studien, Skolverkets styrdokument som finns för kursen Estetisk kommunikation 1. Det framkommer också att samarbete mellan lärare med olika estetiska kompetenser förekommer i stor utsträckning på de skolor som ingår i studien.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006. / DVD i ficka.

Syftet med uppsatsen är att undersöka undervisning i naturvetenskap i förskolan genom att analysera det internationella begreppet STEAM, vilket är en förkortning av olika ämnen som kan integreras med varandra i naturvetenskaplig undervisning. Uppsatsen är en litteraturstudie om innehåll och arbetssätt i STEAM i relation till tidigare forskning och läroplanens skrivningar. Metodavsnittet utgår ifrån textanalys som avser att lyfta fram olika teman och mönster som framkommer i forskningen, med hjälp av tematisk analys. Det teoretiska perspektivet bottnar i delar av läroplansteorin som handlar om de didaktiska frågorna vad och hur, närmare bestämt frågor som handlar om innehåll och arbetsformer. Resultaten visar att kreativa processer och konstformer samt förskollärarens didaktiska förhållningssätt och specifika arbetsmetoder kan ha en positiv påverkan på barns lärande i naturvetenskap och att lärande sker utifrån barns erfarenheter och intressen. Utifrån STEAM ses barn i förskolan som naturligt kreativa och kompetenta och integrering av ämnen ses som en möjlig lösning på behovet av kompetens i naturvetenskapliga ämnen.