Children’s interaction with art. A study about expressions of art pedagogy in Malmo Konsthallsexhibitions 1975, 1995 and 1975. This essay examines art pedagogy för children in relations to cultural politics and to the examined exhibitions. The study is based on three exhibitions at Malmo Konsthall. The method is inductive, and material has been collected from different places to get access to art pedagogy which is often poorly documented and hard to retrieve fromarchives. Exhibition analysis and reception analysis is combined with interviews and documents from cultural politics in Malmo. The analysis about children’s activities is made from theories about art pedagogy, spatiality and from aspects of cultural politics. The study’s result shows a professionalization of art pedagogy at Malmo Konsthall which coincides with the Swedish development of art pedagogy in general. It also shows a deficiency in archiving and what that means for the research and status of art pedagogy / Uppsatsen undersöker barninriktad konstpedagogik i relation till kulturpolitik samt i relation till gällande utställningar. Undersökningen tar avstamp i tre utställningar på Malmö konsthall, Ögon Blickar / New Media 1 (1975), Anders Österlin - Två sidor! Konstnär. Illustratör (1995) och (Joan Jonas - Light Time Tales (2015). Metoden har varit induktiv och material har samlats från olika håll för att nå konstpedagogik som ofta är bristfälligt dokumenterad och svåråtkomligi arkiv. Utställningsanalys utifrån bilder, planritningar och kataloger och receptionsanalys från press och privata brev kombineras med intervjuer, rapporter, nämndsbudget och reglemente. Analys av barnverksamheten har gjorts utifrån teorier inom pedagogik, konstpedagogik och rumslighet samt genom kulturpolitiska aspekter. Undersökningen visar en professionalisering av konspedagogiken för barn på Malmö Konsthall, som till stor del sammanfaller med den gängse utvecklingen av konstpedagogik och kulturpolitik i Sverige. Undersökningen visar även på bristande arkivering av konstpedagogik samt vad det gör för konstpedagogikens forskning och status.

Syftet med denna uppsats är att få en fördjupad förståelse av vad som sker när teaterelever från ett avancerat kulturskoleprogram i teater deltar i ett professionellt produktionsarbete på en länsteater; hur elevernas gestaltande förmåga utvecklas och hur lärandet ser ut i detta specifika sammanhang. Med utgångspunkt i att kulturskoleutredningen framhåller vikten av att kulturskoleelever får möta och skapa tillsammans med professionella konstnärer, undersöks lärandet av gestaltande förmåga i mötet mellan eleverna och de professionella, samt vilken bredare, mer avancerad, kompetens eleverna kan få tillgång till som de kanske inte skulle få i reguljär kulturskoleundervisning. Studien är en case study, där själva mötet mellan eleverna och de professionella är det som undersöks. Variationsteorin är utgångspunkten för analysen av lärandet. Sceniskt gestaltande ses som kunskap i handling och fokus läggs på fyra grundläggande aspekter av gestaltande arbete: handling, karakterisering, närvaro och preparation. Materialinsamling har skett genom intervjuer samt genom en konstnärlig metod; sceniskt gestaltande. Resultaten visar att kulturskolans avancerade teaterlever, med tidigare erfarenhet av sceniskt gestaltande, kan dra nytta av att möta och arbeta tillsammans med professionella konstnärer, så som kulturskoleutredningen framhåller. När de professionella bjöd in eleverna, och eleverna vågade ta plats, skapades ett konstmöte; ett möte i samstämmighet som innehöll ett ’samtal mellan kroppar’ i en form av mästare-lärling-situation som eleverna sällan får i den reguljära kulturskoleundervisningen. I konstmötet lärde eleverna genom att använda de professionella som förebilder och modeller, medan pedagogen från kulturskolan fungerade som handledare för eleverna. I mötet urskiljde eleverna, för dem, nya aspekter av sceniskt gestaltande, samt av scenisk närvaro. En viktig lärandestrategi för eleverna visade sig vara att 'känna det själv', det vill säga att analysera i, och med, kroppen, i konstmötet med de professionella skådespelarna. / The purpose of this essay is to get a deeper understanding of what happens when theatre students from the Swedish ”Kulturskola” take part in a professional production at a professional theatre. How does the student’s ability to act improve and what does the learning process look like under these circumstances? Using ”Kulturskoleutredningen” as a starting point, which states that students benefit from receiving the opportunity to work together with professional artists, this study wants to find out how this artistic process ultimately benefits the students. This is a case study in which the ’case’ studied is the physical meeting between the students and the professionals. The variation theory is used in the analysis of the learning. Acting is seen as tacit knowledge and four basic aspects of acting are in the foreground: actions, characterisation, stage presence and preparation. The data has been collected through interviews and artistic methods. The results show that advanced theatre students benefit from such an encounter with professional actors. When the professional artists welcomed the students in and the students displayed the courage to find their place on stage and in the production process, an ”artistic meeting” was created; in the form of a master-apprentice-relationship, with their teacher from Kulturskolan as mentor. By using the professionals as role models in this ”artistic meeting”, the students learned through a process labelled ”conversation between bodies”. In this process, students learned new strategies for acting and stage presence. An important strategy used by the students was to ”feel it yourself”, both in and with, their own bodies, during the ”artistic meeting” with the professionals.