The objective of this thesis is to explore the prerequisites for children’s participation in the activities of the public library as expressed by six children’s librarians. Qualitative semi-structured interviews were carried out to investigate how the librarians interpreted the concept of participation and viewed power issues between children and adults. Further, difficulties and possibilities experienced in working with children’s participation and manifestations of children’s participation in everyday library work were also investigated. The theoretic framework of the thesis was based on childhood theory together with concepts drawn from Gallagher on childhood and power relationships in work involving children’s participation. The results reveal that participation is viewed as a complex and problematical concept. The informants interpretations vary from participation as passive observers to involvement, at least to the extent of being asked to participate in the planning of activities at libraries. Although aware of the imbalance of power between adults and children, the informants described difficulties in allowing children to take control. A lack of time was found to be the greatest hinder in working with participation. Time, they argue, is required in order to create security, to build relationships and to be able to reflect on participation processes. The most common manifestation of children’s participation is the use of children’s suggestions for buying library materials. However, we conclude that children are in fact participative in that they have access to libraries guided by a child perspective. Children are listened to and respected by the children’s librarians although there is still much that can be done to improve the extent of children’s participation in everyday library work. / Program: Bibliotekarie

Children’s interaction with art. A study about expressions of art pedagogy in Malmo Konsthallsexhibitions 1975, 1995 and 1975. This essay examines art pedagogy för children in relations to cultural politics and to the examined exhibitions. The study is based on three exhibitions at Malmo Konsthall. The method is inductive, and material has been collected from different places to get access to art pedagogy which is often poorly documented and hard to retrieve fromarchives. Exhibition analysis and reception analysis is combined with interviews and documents from cultural politics in Malmo. The analysis about children’s activities is made from theories about art pedagogy, spatiality and from aspects of cultural politics. The study’s result shows a professionalization of art pedagogy at Malmo Konsthall which coincides with the Swedish development of art pedagogy in general. It also shows a deficiency in archiving and what that means for the research and status of art pedagogy / Uppsatsen undersöker barninriktad konstpedagogik i relation till kulturpolitik samt i relation till gällande utställningar. Undersökningen tar avstamp i tre utställningar på Malmö konsthall, Ögon Blickar / New Media 1 (1975), Anders Österlin - Två sidor! Konstnär. Illustratör (1995) och (Joan Jonas - Light Time Tales (2015). Metoden har varit induktiv och material har samlats från olika håll för att nå konstpedagogik som ofta är bristfälligt dokumenterad och svåråtkomligi arkiv. Utställningsanalys utifrån bilder, planritningar och kataloger och receptionsanalys från press och privata brev kombineras med intervjuer, rapporter, nämndsbudget och reglemente. Analys av barnverksamheten har gjorts utifrån teorier inom pedagogik, konstpedagogik och rumslighet samt genom kulturpolitiska aspekter. Undersökningen visar en professionalisering av konspedagogiken för barn på Malmö Konsthall, som till stor del sammanfaller med den gängse utvecklingen av konstpedagogik och kulturpolitik i Sverige. Undersökningen visar även på bristande arkivering av konstpedagogik samt vad det gör för konstpedagogikens forskning och status.

The purpose for this Master’s thesis is to describe the similarities and the differences of the work at the public libraries’ children’s sections, between Sweden and Italy. In order to do that we examine the cultural political presumptions that Swedish and Italian libraries have, such as policies concerning public libraries and children, on a national as well as an international level. We also look at existing attitudes regarding the work at the public libraries’ children’s sections, among authors of research literature in our subject. We are for instance interested in how these authors think the libraries’ activities for children should develop. Which opinions do the Swedish and the Italian authors have in common and how do their attitudes differ? In addition, the thesis includes interviews with librarians at the children’s sections and managers of libraries. How do the two libraries selected for our study conduct activities directed towards children? The method we use is comparative studies. One of our main conclusions is that there is a lack of research within our subject in both Sweden and Italy. However, we have discovered that the work with children at Swedish libraries is much more structured than in Italian libraries. We believe that the reason for this is the fact that there is no national library law in Italy. Neither is the education amongst the Italian librarians as high or advanced as the education of the Swedish librarians. / Uppsatsnivå: D

<p>Jag har skrivit om barnen och deras situation i samhället. Min tanke är att barnen överöses av krav under hela sin uppväxt och att de sällan finner tid för att finna sig själv. Min tanke är att kyrkan skulle kunna hjälpa barnen att finna denna tid, men frågan kvarstår om ens de hinner med detta. I mitt första block tar jag upp dessa frågor i min inledning och har även en metoddel för att visa vilken litteratur jag tagit del av för att genomföra arbetet. Mitt andra block tar upp barnens situation idag, både inom den egna familjen och inom skolan samt det övriga samhället. Jag menar här att barnen överöses med information och press och frågan riktas mot hur barnen överhuvudtaget orkar överleva under dessa omständigheter.</p><p>Mitt tredje block beskriver Svenska kyrkans arbete med barn och dess brist på att nå barnen idag. Jag konstaterar här att kyrkans medlemsantal sjunker inom barnverksamheten och ifrågasätter om det är kyrkans egna fel eller om det är hela samhällets synsätt som påverkar att barnen aldrig ens kommer till kyrkliga sammankomster.</p><p>Mitt fjärde block tar upp hur kyrkan skulle kunna arbeta med barnen och vilka utvecklingsmöjligheter som finns. Jag menar här att om kyrkan omplanerar sin läroplan med barnens självstärkande i centrum så skulle detta kunna bidra till en hjälp för hela samhället i dag, då inte tiden för detta verkar kunna finnas i den vanliga vardagssituationen för allt för många barn.</p><p>I mitt femte block kommer mina slutsatser där jag konstaterar att barnen är i behov av en fungerande kyrka och en tro. Att barnen är i behov av stillhet för att orka med att ta itu med den för övrigt pressade vardagen. Och att en tro på Gud inte bara är en seger för det kristna samfundet utan även kan fungera för barnet som en hjälpande och närvarande vän.</p>

Jag har skrivit om barnen och deras situation i samhället. Min tanke är att barnen överöses av krav under hela sin uppväxt och att de sällan finner tid för att finna sig själv. Min tanke är att kyrkan skulle kunna hjälpa barnen att finna denna tid, men frågan kvarstår om ens de hinner med detta. I mitt första block tar jag upp dessa frågor i min inledning och har även en metoddel för att visa vilken litteratur jag tagit del av för att genomföra arbetet. Mitt andra block tar upp barnens situation idag, både inom den egna familjen och inom skolan samt det övriga samhället. Jag menar här att barnen överöses med information och press och frågan riktas mot hur barnen överhuvudtaget orkar överleva under dessa omständigheter. Mitt tredje block beskriver Svenska kyrkans arbete med barn och dess brist på att nå barnen idag. Jag konstaterar här att kyrkans medlemsantal sjunker inom barnverksamheten och ifrågasätter om det är kyrkans egna fel eller om det är hela samhällets synsätt som påverkar att barnen aldrig ens kommer till kyrkliga sammankomster. Mitt fjärde block tar upp hur kyrkan skulle kunna arbeta med barnen och vilka utvecklingsmöjligheter som finns. Jag menar här att om kyrkan omplanerar sin läroplan med barnens självstärkande i centrum så skulle detta kunna bidra till en hjälp för hela samhället i dag, då inte tiden för detta verkar kunna finnas i den vanliga vardagssituationen för allt för många barn. I mitt femte block kommer mina slutsatser där jag konstaterar att barnen är i behov av en fungerande kyrka och en tro. Att barnen är i behov av stillhet för att orka med att ta itu med den för övrigt pressade vardagen. Och att en tro på Gud inte bara är en seger för det kristna samfundet utan även kan fungera för barnet som en hjälpande och närvarande vän.

The purpose of this study is to examine, through qualitative interviews, how children's librarians see the child's perspective as well as how this is reflected in the reference work of the children's librarian. To do this we have asked the following questions: How does the librarian see the perspective of children? How do they perceive the balance of power between themselves and the patron in question? And how do they feel that the Convention on the Rights of the Child influences their work? We have chosen this approach since the Convention on the Rights of the Child has become part of Sweden's legislation and also, due to the criticism that previously has been directed to the children's libraries ability to put the treaty into practice. Results show that children's librarians do not in fact use a distinctive children's perspective when carrying out their duties as a librarian and during reference talks but in turn use a widened individual perspective where the child is included. At the same time librarians experience that there are clear distinctions between children and adults that are important to bear in mind and be able to discern during a reference talk in order to meet the patrons' on their terms. The differences in power between children and adults at the libraries are however something that the interviewed took a negative stance towards, meaning that children should be respected as individuals and that it is the librarians duty to make sure that they feel heard and understood through their own behavior and also defending the interests of the child enabling them to feel a sense of empowerment in the confines of the library as well as in society. The Convention on the Rights of the Child was something the librarians were positive towards, but they saw it more as something that decision makers were more influenced by rather than something influencing the treatment of the patron and reference talks.