<p>World wide globalization and the rapid development of the Internet have lead to significant changes for companies around the world. The world has “shrunk” and increased supply of goods and services has lead to a more intense competitive situation. As the market changes, so does consumer behavior. Today’s consumers do no longer wish to be treated as a group, rather they are looking for products and services that specifically fit their personal values.</p><p>Recent years, the consumption of digital consumer electronics has sky-rocketed. New technical products are launched every day, and companies within the industry must struggle harder to catch the consumers´ attention. As the core product is often undifferentiated, in some cases even identical, pure function is no longer the key factor as consumers elect products. To ensure survival, it has become critical that companies manage to convey value-added through their products that consumers find more attractive than competitors’ offerings. A common problem among companies is to identify and analyze what consumers perceive as value-added. Consequently, an interesting question to ask is: What factors do consumers perceive as value-added?</p><p>The purpose of this study is to analyze and evaluate the consumers perception of value added in Mp3 players. The study is based on consumer research of both qualitative and quantitative nature.</p><p>Our study will show that value-added is a notion that is created within the consumer; a notion of happiness and satisfaction generated through buying and owning a specific product. The brand and the design are major factors when it comes to creating value-added. Much of the value also lies in the social context in which the product is used; you are what you have. The study also shows that customers who experience value-added from brands or design are also highly involved in the product. Further, this study concludes that the ability to create value-added through function and service is highly limited, as these are basic properties that customers take for granted when it comes to consumer electronics.</p><p>As a final point, we conclude that an absolute condition for the creation of value-added is that companies convey trust and that they stand for “good values”.</p> / <p>Globaliseringen och Internets intåg på marknaden har inneburit enorma förändringar för företagen. Världen har ”krympt” och utbudet ökat avsevärt vilket lett till hårdare konkurrens. I takt med att marknaden förändrades, ändrades även konsumentbeteendet. Dagens konsumenter nöjer sig inte längre med att vara del i en massmarknad utan de är istället ute efter produkter och tjänster som stämmer väl in på deras egna värderingar.</p><p>Den senaste tiden har användandet av digitala konsumentprodukter skjutit i höjden. Nya tekniska produkter lanseras ständigt och företagen inom teknikbranschen måste kämpa allt hårdare för att få konsumentens uppmärksamhet. Eftersom kärnprodukten ofta är densamma för de flesta teknikprodukter, spelar inte funktionerna längre den avgörande rollen. För att ett företag ska överleva på marknaden är det istället av stor vikt att de lyckas förmedla ett mervärde till sina produkter som konsumenten upplever som mer fördelaktigt än konkurrenternas. Problemet för många företag är dock att förstå exakt vad det är som konsumenten upplever som mervärdeskapande. Detta gör att det är intressant att ställa frågan: - Vilka faktorer uppfattar konsumenten som mervärdeskapande?</p><p>Syftet med denna uppsats var att analysera och utvärdera konsumentens uppfattning av mervärde i Mp3-spelare. Undersökningen baseras på kundundersökningar av såväl kvalitativ som kvantitativ karaktär.</p><p>I vår undersökning har vi kommit fram till att mervärde är en känsla som uppstår inom kunden, en känsla av att vara glad och nöjd med sitt köp. Det står klart att varumärket och designen har den avgörande rollen när det gäller att skapa mervärde. Mycket av det upplevda mervärdet ligger i det sociala värdet hos produkten, att man är vad man har. Det visade sig även att en kund som upplever ett mervärde genom varumärke eller design även har en högre involvering i produkten. Det framgår även tydligt att funktionernas och servicens förmåga att skapa mervärde är ytterst begränsad i och med att detta är något som kunden tar för givet när det gäller digitala konsumentprodukter.</p><p>Slutligen är det en grundförutsättning för att mervärde ska kunna uppstå att företagen förmedlar förtroende och att det står för, vad kunden anser vara, bra värderingar.</p>

World wide globalization and the rapid development of the Internet have lead to significant changes for companies around the world. The world has “shrunk” and increased supply of goods and services has lead to a more intense competitive situation. As the market changes, so does consumer behavior. Today’s consumers do no longer wish to be treated as a group, rather they are looking for products and services that specifically fit their personal values. Recent years, the consumption of digital consumer electronics has sky-rocketed. New technical products are launched every day, and companies within the industry must struggle harder to catch the consumers´ attention. As the core product is often undifferentiated, in some cases even identical, pure function is no longer the key factor as consumers elect products. To ensure survival, it has become critical that companies manage to convey value-added through their products that consumers find more attractive than competitors’ offerings. A common problem among companies is to identify and analyze what consumers perceive as value-added. Consequently, an interesting question to ask is: What factors do consumers perceive as value-added? The purpose of this study is to analyze and evaluate the consumers perception of value added in Mp3 players. The study is based on consumer research of both qualitative and quantitative nature. Our study will show that value-added is a notion that is created within the consumer; a notion of happiness and satisfaction generated through buying and owning a specific product. The brand and the design are major factors when it comes to creating value-added. Much of the value also lies in the social context in which the product is used; you are what you have. The study also shows that customers who experience value-added from brands or design are also highly involved in the product. Further, this study concludes that the ability to create value-added through function and service is highly limited, as these are basic properties that customers take for granted when it comes to consumer electronics. As a final point, we conclude that an absolute condition for the creation of value-added is that companies convey trust and that they stand for “good values”. / Globaliseringen och Internets intåg på marknaden har inneburit enorma förändringar för företagen. Världen har ”krympt” och utbudet ökat avsevärt vilket lett till hårdare konkurrens. I takt med att marknaden förändrades, ändrades även konsumentbeteendet. Dagens konsumenter nöjer sig inte längre med att vara del i en massmarknad utan de är istället ute efter produkter och tjänster som stämmer väl in på deras egna värderingar. Den senaste tiden har användandet av digitala konsumentprodukter skjutit i höjden. Nya tekniska produkter lanseras ständigt och företagen inom teknikbranschen måste kämpa allt hårdare för att få konsumentens uppmärksamhet. Eftersom kärnprodukten ofta är densamma för de flesta teknikprodukter, spelar inte funktionerna längre den avgörande rollen. För att ett företag ska överleva på marknaden är det istället av stor vikt att de lyckas förmedla ett mervärde till sina produkter som konsumenten upplever som mer fördelaktigt än konkurrenternas. Problemet för många företag är dock att förstå exakt vad det är som konsumenten upplever som mervärdeskapande. Detta gör att det är intressant att ställa frågan: - Vilka faktorer uppfattar konsumenten som mervärdeskapande? Syftet med denna uppsats var att analysera och utvärdera konsumentens uppfattning av mervärde i Mp3-spelare. Undersökningen baseras på kundundersökningar av såväl kvalitativ som kvantitativ karaktär. I vår undersökning har vi kommit fram till att mervärde är en känsla som uppstår inom kunden, en känsla av att vara glad och nöjd med sitt köp. Det står klart att varumärket och designen har den avgörande rollen när det gäller att skapa mervärde. Mycket av det upplevda mervärdet ligger i det sociala värdet hos produkten, att man är vad man har. Det visade sig även att en kund som upplever ett mervärde genom varumärke eller design även har en högre involvering i produkten. Det framgår även tydligt att funktionernas och servicens förmåga att skapa mervärde är ytterst begränsad i och med att detta är något som kunden tar för givet när det gäller digitala konsumentprodukter. Slutligen är det en grundförutsättning för att mervärde ska kunna uppstå att företagen förmedlar förtroende och att det står för, vad kunden anser vara, bra värderingar.

After setting the Paris Agreement in 2015, larger companies have increasingly more an essential role in evaluating their environmental impact, understand how large their emissions are and setting their climate targets. Companies can follow different environmental reporting tools such as GRI reporting, CDSB Framework, among others. When calculating the level of emissions, companies are following GHG Protocols corporate standard in understanding their direct and indirect emissions, consisting of Scope 1, 2 and 3 emissions. Scope 1 emissions refer to direct emissions from the company's own or controlled resources. Scope 2 emissions are indirect emissions from the generation of purchased energy. Scope 3 emissions are those indirect emissions that happen in the value chain of the company in both upstream and downstream activities. This thesis was conducted to screen Fiskars Group's Scope 3 emissions the first time and suggest some improvements to reduce them. Fiskars Group is the oldest Finnish based company producing consumer goods used in the home, in the kitchen and interior decoration and different outdoor activities. Products associated with Fiskars Group are their orange handled scissors, Alvar Aalto Glass vases, pots, and pans, among others. The GHG Protocol's Scope 3 emissions framework consists of 15 different categories of which certain categories were included and some categories that were not applicable were excluded. The focus in this study was to calculate the CO2-eq emissions the different categories produces, thus excluded other GHG emissions. The studied categories included Fiskars Group's purchased goods &amp; services, transportation, business travel, employee commuting, upstream leased assets, among others. Within the purchased goods, the main materials of the company were studied in more depth concerning their environmental impact and recyclability. Different emission factors were used in the calculations based on online search. The results showed that the purchased goods and services and upstream transportation caused the most significant missions. The results are mainly caused by having generous use of steel, aluminum, and plastics in the purchased goods &amp; services category. Upstream transportation and distribution include emissions from air, sea, road and parcel transportation. Purpose of this study was to understand how much the indirect Scope 3 emissions contribute to the overall emissions of Fiskars Group; the screening could be enhanced in the future. The company might consider implementing Science-Based Targets, which is a method for larger companies to set their emissions reductions targets. / Efter att Parisavtalet hade fastställts 2015 har större företag fått en allt mer väsentlig roll i att utvärdera deras miljöpåverkan, förstå betydelsen av deras utsläpp och sätta upp klimatmål. Företag kan följa olika typer av miljörapporteringsverktyg, så som GRI-rapportering och CDSB ramverk, bland andra. När beräkningar för utsläppsnivån görs på företag, följer de GHG-protokollens företagsstandard för att förstå sina direkta och indirekta utsläpp, vilka är indelade i scope 1, 2 och 3-utsläpp. Scope 1-utsläpp avser direkta utsläpp från företagets egna eller kontrollerade resurser. Scope 2-utsläpp är indirekta utsläpp som produceras genom inköp av energi. Scope 3-utsläpp är de indirekta utsläpp som förekommer i företagets värdekedja i både uppströms- och nedströmsaktiviteter. Denna avhandling genomfördes för att screena Fiskars Groups Scope 3-utsläpp första gång och föreslå några förbättringar för att minska dessa. Fiskars Group är det äldsta finländska företaget som producerar konsumentvaror som används i hemmet, i köket och i både inredning och olika utomhusaktiviteter. Produkter som ofta associeras med företaget är deras saxar med det ikoniskt orangea handtaget, Alvar Aalto glasvaser, krukor och kokkärl, bland andra.GHG-protokollets ramverk för utsläpp från Scope 3 består av 15 olika kategorier, av vilka vissa kategorier av vilka vissa kategorier ingick och vissa kategorier som inte var tillämpliga utesluts. Fokus ligger i denna studie på att beräkna koldioxidutsläppen som de olika kategorierna producerar, och studien utesluter därmed beräkning av andra typer av utsläpp. De studerade kategorierna inkluderade bland annat Fiskars Groups köpta varor och tjänster, transport, affärsresor, pendling av anställda och hyrda tillgångar. Inom de inköpta varorna studerades huvudmaterialet i företaget mer ingående vad gäller deras miljöpåverkan och återvinningsbarhet. Olika utsläppsfaktorer användes i beräkningarna, som baseras på online sökningar. Resultaten visade att de köpta varorna och tjänsterna, upphandlad uppströms och nedströms transpororsakade de mest stecken utsläppen. Detta resultat orsakas främst av att man använder en stor mängd stål, aluminium och plast i kategorin köpta varor och tjänster. Uppströms transport och distribution inkluderar utsläpp från luft, sjö, väg och pakettransport. Eftersom syftet med denna studie var att förstå Scope 3-utsläppen på en högre nivå, kunde förutsättningarna för framtida screening förbättras. Företaget kan överväga att implementera Science-Based Targets, som är en metod för större företag att sätta upp sina utsläppsminskningsmål.

Nano materials can today be found in a wide range of consumer products and the number of new products on the market is expected to inrease. In the shadow of hope for nano materilas potential in various applications, low awareness of its health and environmental risks is hiding. Furthermore, the knowledge about people´s risk perception of nano materials is limited. Parallel to the situation described above, the scholls meet the challenge of incrasing the scientific literacy. To achieve this goal, skills in argumentation in science studies has been emphasized and the concept of socio-scientific issues has been emerged. Using focus groups as a method, this study aimed first, to explore young engineering student´s risk perception of nano materials, and secont to analyze the extent to which they apply scientific konwledge to argue about nano materials. The material from the focus group interviews was analyzed with respect to both content and interaction. To analyze the content, a thematic classification of the material was made. The interactive and communicative forms were highlighted by an analysis of arguments according to the SEE-SEP-model. Seven themes were indentified from the focus group material. It was also assumed that 55 percent of the participants´arguments were based on values, 25 percent on konwledge and 20 percent on personal experiences. Despite the absence of specific knowledge, the young engineering students have the ability to conduct a complex argumentation about nano materials where they involve the paradox; new opportunities, inresolved risks. Their risk perception is not primarily based on knowledge but on emotional expressions such as fascination, hope, resignation and fear. / Nanomaterial återfinns idag i ett brett spektrum av konsumentprodukter och antalet nya produkter förväntas öka på marknaden. I skuggan av förhoppningar om nanomaterialens potential i allehanda tillämpningar döljer sig bristfälliga kunskaper om dess hälso- och miljörisker. Vidare är kunskapen om människors riskpercetion an nanometrial begränsad. Parallellt med den ovan beskrivna situationen står skolan inför utmaningen att öka den naturvetenskapliga allmänbildningen. För att uppnå målet har kompetens inom argumentation i de naturorienterande ämnene betonats och begreppet sociovetenskapliga dilemman vuxit fram. Med fokusgrupper dom metod har studien syftat dels till att undersöka unga teknikstuderandes riskperceetpion av nanomaterial, dels till att analysera i vilken utsträckning de tillämpar vetenskapliga kunskaper för att argumentera om nanomaterial. Materialet från fokusgruppsintervjuerna analyserades med avseende på både innehåll och interaktion. För att analysera innehållet gjordes en tematisk indelning av materialet. De interaktiva och kommunikativa formerna belystes genom en argumentationsanalys enligt SEE-SEP-modellen. Sju teman identifierades ur fokusgruppmaterialet. Vidare utgick 55 % av deltagarnas argument från värderingar. därefter kom kunskap med 25 % och sist personliga erfarenheter med 20 %. Trots avsaknad av specifik kunskap, har unga teknikstuderande förmågan att föra en komplex argumentation om nanomaterial där de berör pradoxen; nya möjligheter, outredda risker. Deras riskperception baseras inte främst på kunskaper utan på emotionella uttryck så som fascination, hopp,uppgivenhet och rädsla.