Denna studie undersöker generation Z kvinnors konsumtionsbeteende i förhållande till secondhand. Secondhand blir alltmer populärt och uppmärksammas som en större del i unga kvinnors konsumtion. Generation Z och secondhand är ett relativt outforskat område. Genom att undersöka generation Z kvinnor bidrar vi till den sociologiska forskningen genom att tillföra mer kunskap om området, secondhandkonsumtion. I studien tillämpades forskningsansatsen grundad teori. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av fem skuggningar och informella intervjuer, tre semistrukturerade intervjuer samt en fokusgrupp. Resultatet visar på huvudangelägenheten om hur generation Z kan konsumera utan dåligt samvete, vilket besvaras av kärnkategorin sköna känslor som täckmantel. Sköna känslor som täckmantel innefattar att generation Z erhåller känslor av tillfredsställelse vid secondhandkonsumtion som tillämpas för att komma undan det dåliga samvetet som konsumtion tenderar att medföra. Resultatet visar tre huvudkategorier, billigare pris som lockar, att göra ett fynd och cirkulär konsumtion vilka är de främsta motiven till att vilja konsumera secondhand. Slutligen framkom fem bakgrundskategorier, varav ändamålsanvändning, noggrannhet, oförutsägbart utbud och fönstershopping betraktas som instrumentella och trendig shopping som kontextuell. Resultatet undersöks med hjälp av Baumans teori om flytande modernitet, konsumtionssamhället och konsumism.

Studien behandlar fenomenet av datainsamling i försäljningsfrämjande syfte och dess upplevda effekt på personlig integritet för konsumenter. Digital marknadsföringsteknik är en central del av dagens marknader och involverar diverse IT-lösningar för att optimera marknadsföringskampanjer och försäljningsprocesser men även i produktutveckling. Denna undersökning syftar till att studera kundupplevelsen i relation till behandlingen av personlig integritet i e-handelsföretag inom klädbranschen som bedriver datainsamling i vinstsyfte. Problemet som ligger till grund för undersökningen är bristfällig kunskap om datainsamling på individnivå, vilket resulterar i att företag kan använda informationen i kommersiellt syfte för att optimera försäljningsprocessen utan kundens vetskap. Godkännande av integritetspolicy och användarvillkor utan förståelse för innebörden kan resultera i att kunders personliga uppgifter blir en handelsvara och kan upplevas vara integritetskränkande. Frågeställningen lyder därav “Hur upplever höginkomsttagare i Stockholms län, åldrarna 25-34, att deras personliga data behandlas av e-handelsföretag i klädbranschen som samlar in personliga data i kommersiella syften?”. Studien baseras på en social kartläggning som undersökningsstrategi, vilket förutsätter omfattande och detaljerad skildring för verkligheten för att kartlägga i det sociala samhället. Forskningsmetoden, som inkluderar semistrukturerade intervjuer med höginkomsttagare i Stockholms län i åldern 25-34 år, syftar till att söka beteende- och konsumtionsmönster inom den målgrupp som konsumerar mest online i Sverige. Detta för att belysa samband och olikheter över inställningen till behandling av personlig integritet och därmed alstra en djupare förståelse av mänskligt beteende, med hjälp av en tematisk analysmetod. Baserat på tidigare forskning visar integritetsparadoxen att konsumenter tillåter företag att samla in personuppgifter i utbyte mot att den insamlade datan genererar relevanta fördelar med avseende på skräddarsydda annonser. Black Box Society är ett fenomen som inbegriper användningen av algoritmer för att kunna påverka användare i föredragen riktning utan deras vetskap. Resultaten av denna studie belyser viss tilltro gentemot e-handelsföretag, men även oro vid försäljning av tredjepartsdata. Sammantaget är konsumenter medvetna om att datainsamling sker i samband med personlig marknadsföring, men visar mindre förståelse för exakt vilken data som samlas in och insamlingen sker. Denna begränsade förståelse beror förmodligen på att integritets- och användarvillkor upplevs som svårförståeliga vilket hindrar medvetenheten om omfattningen av datainsamling. Dessutom anmärks skillnader i attityder till behandling av personuppgifter då vissa av intervjuobjekten i målgruppen visar en positiv attityd till personliga erbjudanden och vissa menar på att det varken är nödvändigt eller önskvärt, men tolererat. / The study addresses the phenomenon of data collection for sales promotion purposes and its perceived impact on personal privacy for consumers. Digital marketing technology is a central aspect of today's markets and involves various IT-solutions to optimize marketing campaigns, sales processes, and product development. This research aims to examine the customer experience regarding the treatment of personal privacy in e-commerce companies within the clothing industry that engage in data collection with profit purposes. The problem underlying the investigation is the lack of knowledge about individual-level data collection, which allows companies to use the information for commercial purposes to optimize the sales process without the customer's awareness. Approval of privacy policies and terms of use without understanding their implications can result in customers' personal information becoming a commodity and perceived as an invasion of privacy. Therefore, the research question is: "How do high-income individuals, aged 25-34, in Stockholm county perceive the treatment of their personal privacy by e-commerce companies in the clothing industry that collect personal data for commercial purposes?". This study is based on a social survey that presumes an extensive and detailed description of reality in order to map the social community. The research method involves semi-structured interviews with high-income individuals aged 25-34 in Stockholm county to explore their behavioral and consumption patterns. This specific target group represents the highest online consumers in Sweden, aiming to shed light on connections and variations in attitudes towards the treatment of personal privacy and thereby generate a deeper understanding of human behavior, using thematic analysis. Based on earlier research, the integrity paradox shows that consumers allow businesses to collect personal data in exchange for the collected data to generate relevant benefits with regards to personalized ads. Black Box Society is another phenomenon that involves the use of algorithms in order to affect users in a desired direction without their knowledge. The results of this study indicate a certain level of trust towards e-commerce companies, but also concerns regarding the sale of third-party data. Overall, consumers are aware that data collection occurs in the context of personalized marketing but show limited understanding of the exact data collected and the methods of collection. This limited understanding is likely due to the perceived complexity of privacy policies and terms of use, hindering awareness of the extent of data collection. Additionally, differences in attitudes towards the treatment of personal information are observed, as some interviewees in the target group display a positive attitude towards personalized offers, while others consider it unnecessary and undesirable, yet tolerated.