I dagens samhälle där allt fler lever ett liv via elektronik och Internet på olika virtuellacommunities finns det en risk för att ett samhällsproblem ska uppstå. Internetavtalenpå de flesta communities blir inte lästa, användarna på de olika sajterna agerar därförutan att veta vilka regler och riktlinjer som ska följas. Utan vetskap om vad som står iavtalen kan användare omedvetet bryta mot reglerna eller bli utsatta för risker somkunde ha undvikts genom den enkla åtgärden som att läsa avtalen som annars baragodkänns vid registrering av ett användarkonto. Genom en informationsinsamling avteori kring avtal, virtuella communities, risk management, webbdesign, softwarequality assurance och människa-dator-interaktion skapades en bakgrund för att medhjälp av den kunskapen kunna ge ett förslag till morgondagens Internetavtal som kanskydda både användare och ägare. Med kunskapen från teori som grund granskadessedan dagens avtal på Facebook, YouTube och MySpace. Genom granskningen avavtalen och teori tog jag sedan fram ett exempelavtal som skulle kunna vara enlösning till dagens avtal. Med exempelavtalet och intervjufrågor genomfördesintervjuer för att se hur det nya avtalet skulle stå sig mot dagens avtal i användaresperspektiv. Med ett exempelavtal som i snitt tog 4.1 minuter att läsa, fyllas i ochgodkännas anser jag att mitt exempelavtal är ett steg i rätt riktning. Respondenternabevisade med sina svar att dagens Internetavtal inte är anpassade till sittanvändningsområde och sina användare. Mer forskning behövs inom området, menmitt exempelavtal är ett steg i rätt riktning där användare får en möjlighet att på ettsnabbt sätt ta till sig informationen i avtalet utan att känna en hopplöshet och entidsåtgång som överstiger vad som kan anses rimligt. För att det potentiellasamhällsproblemet inte ska blomma ut måste en förändring av dagens Internetavtalske. Avtalen måste bli mer lättåtkomliga, mer lättförståeliga och framförallt måste enförändring ske så att det blir en interaktion med användarna. Om användarna inteprioriteras tror jag att problemet kan växa och bli större. Med ett avtal i linje med mittexempelavtal och fortsatta tester tror jag att problemet kan lösas och att användareoch ägare av Internet communities gemensamt kan blicka framåt utan att leva iovisshet. Med bättre utformade avtal kommer attityden till Internetavtalen förbättrasoch fler kommer förhoppningsvis att inse vikten i att läsa och förstå dem. En bättreutformning av avtalen kan skydda både användare och ägare där onödiga risker kanelimineras eftersom ägarens villkor når användaren och användaren kan agera utefterde regler som finns. / Uppsatsnivå: D

Around the year 2007, several news segments appeared in the Swedish media with focus on the social website Facebook. At the time, an increasing number of people in Sweden started to join the social platform and accepted the terms of contract to get access of the website, without further consideration of what they were agreeing to. This resulted in some private individuals felt violated when it turned out that major points of the contract entail that user’s private information, photos, videos and other publications that was shared on the website, were considered property of Facebook cooperation. Even though this incident made users more aware of what they should, and should not publish on the website, the episode did not result in users closing there accounts on Facebook. On the contrary, today the social platform has more users opening private accounts then before, and it is even attracting older age groups. It seems as if the general public are aware of the importance of being online and a part of the culture surrounding the Internet. It appears as if most people are ready to accept and sign different electronic contracts without considering the possible consequences that may follow, as long as it means that they can be part of today’s digital and information society. Very few read the contract before signing it, and we want to know why that is. Is it really that simple that the public is being too lazy to read through longer texts? We do not believe it is that straightforward. We therefore wish to find out why people tend to not read the contracts on Facebook, and research if there may be a sociological reason behind it. We would also like to see if there is a difference in how younger and older Facebook-users are handling the contract. To find out the answers to our question formulation we used a qualitative method where we carried out two focus groups and six personal interviews to obtain field data that we later compared with Anthony Gidden’s theories on the modern society. Four thematical questions were the basis of the analysis. The four thematical questions that were used are the following; Habits and behaviour patterns, inclusion and exclusion, the self and trust, and age differences. Our final results showed us that the reason of why people tend to not read the terms of use can be explained through the modern society that has changed the normative global communication, to the extent that the private individual no longer reflexes over the short comings of not reading electronic agreements. In conclusion, our research has shown that the general public does not read the Facebook agreement since they simply do not care about it. The risks of modern society have convinced us that terms of agreements and contracts in general should not be bothered with. The excessive need of swapping and gaining information and belonging to a group is more important than critically handling agreements. / Runt år 2007 rapporterade flera nyhetsreportage inom den svenska median om den sociala medieplattformen Facebook. Vid tillfället, började ett stigande antal personer i Sverige bli medlem inom den sociala plattformen och accepterade hemsidans användarvillkor utan större övervägande om vad de gav sitt medtycke till. Detta resulterade i att några privatpersoner kände sig kränkta när det visade sig att några av de främsta villkoren inom kontraktet innebar att privat information, foton, videos och andra publiceringar som delades på hemsidan ansågs tillhöra företaget Facebook. Trots att denna händelse gjorde användare mer uppmärksamma kring vad det borde, och inte borde, dela med sig på hemsidan, resulterade inte episoden i att användare stängde ned sina konton. Tvärtom fick den sociala plattformen fler användare som öppnade privata konton nu än tidigare. Det verkar som om allmänheten är medvetna om vikten att vara online och en del av Internetkulturen. Av denna anledning verkar det som om många är villiga att acceptera och skriva på olika elektroniska kontrakt utan att överväga de potentiella konsekvenserna de kan medföra att vara en del av dagens digitala och informativa samhälle. Väldigt få läser kontrakten innan de skriver under det, och vi vill veta varför det är så. Är det verkligen så enkelt att allt handlar om att allmänheten är för lata för att läsa igenom långa texter. Vi tror inte att det är så entydigt. Vi önskar därför att förstå varför folk tenderar att inte läsa kontrakten på Facebook, och undersöka om det finns en sociologisk anledning bakom det hela. Vi skulle också vilja se om det finns skillnader i hur unga och äldre Facebook-användare behandlar kontraktet. För att få fram svar till vår frågeställning använder vi en kvalitativ metod där vi har utfört två fokusgrupper och sex forskningsintervjuer för att erhålla fältdata som vi senare kan jämföra med Anthony Giddens teorier om det moderna samhället. Fyra tematiska frågor var basen till vår analys. De fyra tematiska frågorna som användes var följande; vanor och beteendemönster, inkludering och exkludering, självet & tillit, och åldersskillnader. Att vi inte läser avtal, förklaras således genom att moderniteten helt enkelt har förändrat den normativa globala kommunikationen i den mån att den enskilda individen inte ens längre reflekterar över bristerna kring att inte utläsa ett enskilt avtal som ett påtagligt problem. Resultatet från denna undersökning är att vi inte läser avtal, för att vi inte bryr oss om det. Modernitetens riskpaket har övertygat oss, om att avtalshanteringen inte är något som vi bör engagera energi och kritiska tankegångar åt. Och behovet utav informationsutbyte och grupptillhörighet blir viktigare frågor än kritisk avtalshantering.

Studien behandlar fenomenet av datainsamling i försäljningsfrämjande syfte och dess upplevda effekt på personlig integritet för konsumenter. Digital marknadsföringsteknik är en central del av dagens marknader och involverar diverse IT-lösningar för att optimera marknadsföringskampanjer och försäljningsprocesser men även i produktutveckling. Denna undersökning syftar till att studera kundupplevelsen i relation till behandlingen av personlig integritet i e-handelsföretag inom klädbranschen som bedriver datainsamling i vinstsyfte. Problemet som ligger till grund för undersökningen är bristfällig kunskap om datainsamling på individnivå, vilket resulterar i att företag kan använda informationen i kommersiellt syfte för att optimera försäljningsprocessen utan kundens vetskap. Godkännande av integritetspolicy och användarvillkor utan förståelse för innebörden kan resultera i att kunders personliga uppgifter blir en handelsvara och kan upplevas vara integritetskränkande. Frågeställningen lyder därav “Hur upplever höginkomsttagare i Stockholms län, åldrarna 25-34, att deras personliga data behandlas av e-handelsföretag i klädbranschen som samlar in personliga data i kommersiella syften?”. Studien baseras på en social kartläggning som undersökningsstrategi, vilket förutsätter omfattande och detaljerad skildring för verkligheten för att kartlägga i det sociala samhället. Forskningsmetoden, som inkluderar semistrukturerade intervjuer med höginkomsttagare i Stockholms län i åldern 25-34 år, syftar till att söka beteende- och konsumtionsmönster inom den målgrupp som konsumerar mest online i Sverige. Detta för att belysa samband och olikheter över inställningen till behandling av personlig integritet och därmed alstra en djupare förståelse av mänskligt beteende, med hjälp av en tematisk analysmetod. Baserat på tidigare forskning visar integritetsparadoxen att konsumenter tillåter företag att samla in personuppgifter i utbyte mot att den insamlade datan genererar relevanta fördelar med avseende på skräddarsydda annonser. Black Box Society är ett fenomen som inbegriper användningen av algoritmer för att kunna påverka användare i föredragen riktning utan deras vetskap. Resultaten av denna studie belyser viss tilltro gentemot e-handelsföretag, men även oro vid försäljning av tredjepartsdata. Sammantaget är konsumenter medvetna om att datainsamling sker i samband med personlig marknadsföring, men visar mindre förståelse för exakt vilken data som samlas in och insamlingen sker. Denna begränsade förståelse beror förmodligen på att integritets- och användarvillkor upplevs som svårförståeliga vilket hindrar medvetenheten om omfattningen av datainsamling. Dessutom anmärks skillnader i attityder till behandling av personuppgifter då vissa av intervjuobjekten i målgruppen visar en positiv attityd till personliga erbjudanden och vissa menar på att det varken är nödvändigt eller önskvärt, men tolererat. / The study addresses the phenomenon of data collection for sales promotion purposes and its perceived impact on personal privacy for consumers. Digital marketing technology is a central aspect of today's markets and involves various IT-solutions to optimize marketing campaigns, sales processes, and product development. This research aims to examine the customer experience regarding the treatment of personal privacy in e-commerce companies within the clothing industry that engage in data collection with profit purposes. The problem underlying the investigation is the lack of knowledge about individual-level data collection, which allows companies to use the information for commercial purposes to optimize the sales process without the customer's awareness. Approval of privacy policies and terms of use without understanding their implications can result in customers' personal information becoming a commodity and perceived as an invasion of privacy. Therefore, the research question is: "How do high-income individuals, aged 25-34, in Stockholm county perceive the treatment of their personal privacy by e-commerce companies in the clothing industry that collect personal data for commercial purposes?". This study is based on a social survey that presumes an extensive and detailed description of reality in order to map the social community. The research method involves semi-structured interviews with high-income individuals aged 25-34 in Stockholm county to explore their behavioral and consumption patterns. This specific target group represents the highest online consumers in Sweden, aiming to shed light on connections and variations in attitudes towards the treatment of personal privacy and thereby generate a deeper understanding of human behavior, using thematic analysis. Based on earlier research, the integrity paradox shows that consumers allow businesses to collect personal data in exchange for the collected data to generate relevant benefits with regards to personalized ads. Black Box Society is another phenomenon that involves the use of algorithms in order to affect users in a desired direction without their knowledge. The results of this study indicate a certain level of trust towards e-commerce companies, but also concerns regarding the sale of third-party data. Overall, consumers are aware that data collection occurs in the context of personalized marketing but show limited understanding of the exact data collected and the methods of collection. This limited understanding is likely due to the perceived complexity of privacy policies and terms of use, hindering awareness of the extent of data collection. Additionally, differences in attitudes towards the treatment of personal information are observed, as some interviewees in the target group display a positive attitude towards personalized offers, while others consider it unnecessary and undesirable, yet tolerated.

Dans les œuvres des artistes Majida KHATTARI, Shadi GHADIRIAN et Shirin ALIABADI, le corps féminin concentre à lui une large panoplie de conceptions actuelles et traditionnelles des sociétés de culture musulmane. Leurs pratiques artistiques présentent un support où se manifestent des pouvoirs politiques et religieux, de diverses contraintes sociales et de traditions, de publicités, de consumérisme, d’aspirations à un « monde meilleur »... À travers le dispositif plastique et à travers quelques données d’ordre historique et sociologique, cette thèse vise à étudier les formes et les modalités des différentes strates de cette surcharge symbolique dégagée par le corps des femmes, et qui se conjugue à travers certains codes vestimentaires, de parures et de maquillage. / In the works of the artists Majida Khattari, Shadi Ghadirian and Shirin ALIABADI, the female body focuses its broad range of current and traditional conceptions of Muslim societies. Their artistic practices have a medium where appears strong political and religious powers, various social constraints and traditions, advertising, consumerism, aspirations to a « better world »... Through the artistic layout and through some historical and sociological data, this thesis aims to study the forms and modalities of the different layers of this symbolic overload released by the female body, which is combined through certain dress codes, ornaments and make-up.

No description available.