Throughout the course of history flint has been used in Sweden. However, flint does not naturally occur in the northern parts of the country. Yet flint has been discovered in the North.This is the result of humans transporting the material from southern most Scandinavia and/or from south-eastern Karelia. This begs the question, which way did the flint travel to northern Sweden? This paper aims to try to answer this question by analyzing the distribution and concentration of flint that has been found in the Swedish counties of Norrbotten,Västerbotten, Västernorrland and Jämtland. To do this it is first necessary to gather information regarding finds of flint. This is the first task of this paper. Its second task is to analyze this information using Qgis, with its associated tools, to create maps showing the distribution and concentration of flint. It has also been assumed that the modes of contact might have changed over time, therefore additional maps were created showing the distribution of flint from two different periods. The paper's third and final task, through theuse of the maps, is to suggest and discuss possible ways of contact that allowed flint to find its way into northern Sweden. It has been observed that the flint is not distributed evenly across the North and that there are certain areas with higher concentrations of flint. It has also been noted that the distribution of flint from two distinct time periods have dissimilar distribution patterns suggesting different modes of contact.

Digitala kontaktvägar är en del av e-hälsa och omfattar all digital kontakt mellan vårdpersonal och patient. Det innefattar bland annat telefoni, videolänk och chatt och kommunikationen kan ske synkront eller asynkront. Som ett led i detta har distriktssköterskor fått arbeta fram nya arbetssätt. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av att möta patienter i en digitalt medierad primärvård. Erfarenheten hos distriktssköterskorna var att arbetet blev mer effektivt samtidigt som det upplevdes ge en ökad tillgänglighet för patienterna. Distriktssköterskorna uppmärksammade även att kommunikationen med patienterna var annorlunda i den digitala miljön. Utifrån litteraturöversiktens 13 kvalitativa artiklar, från Norden, framkom tre kategorier: den digitala vägen till vården, tolkning av patientens situation och digitalisering - inget val. Det geografiska närområdet borde kunna stärka överförbarheten till vårt eget land. De samlade erfarenheterna från distriktssköterskor i primärvården skulle kunna bidra till att utveckla arbetssätt samt öka förståelsen och medvetenheten om hur relationen distriktssköterskor och patienterförändras i en digitalt medierad primärvård. Framtida forskning bör vara en större enkätundersökning baserad på våra fynd för att skapa en nationell bild avdistriktssköterskors erfarenheter av att möta patienter i en digital miljö. / Digital contact paths are part of e-health and include telephone contact, video link and chat. Communication can be done synchronously or asynchronously. As part of this district nurses have had to work out new ways of working. The aim of this literature review was to investigate district nurses' experiences of meeting patients in a digitally mediated primary care. The experience of the district nurses was that the work became more efficient while it was perceived to provide increased accessibility for the patients. The district nurses also noted that communication with patients was different in the digital environment. Based on the literature review's 13 qualitative articles, from the Nordic countries, three categories emerged: the digital path to healthcare, interpretation of the patient's situation and digitization - no choice. The close geographic proximity may strengthen the transferability to our own country. The accumulated experience from district nurses in primary care could contribute to development of working methods and increase understanding of how the relationship between district nurses and patients changes in digitally mediated primary care. Future research should be a larger survey based on our findings to create a national picture of district nurses' experiences of meeting patients in a digital environment

Bakgrund: Digitala kontaktvägar har fått en framträdande roll inom primärvården. Genom digitala kontaktvägar ska individen stå i centrum och öka förmågan att hantera sin sjukdom. Egenvårdsråd är högt prioriterade för patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom och syftar till att minska symtom, förebygga exacerbationer, öka fysisk aktivitet, förhindra sjukdomsprogression och minskad dödlighet. Syftet: var att belysa vilka erfarenheter patienter med KOL har av egenvårdsråd genom en digitaliserad kontakt med vården. Utifrån litteraturöversiktens 14 kvalitativa artiklar framkom tre huvudkategorier: från fysiska till digitala kontaktvägar, erfarenheter av att möta distriktssköterskan på skärmen och digitala egenvårdsråd. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: Digitala egenvårdsråd ansågs vara ett användbart komplement, inte som en ersättning till fysiska besök hos distriktssköterskan. Konklusion: Den samlade kunskapen från föreliggande studie kan ligga till grund för att distriktssköterskor och verksamhetschefer inom primärvården får en bättre förståelse kring hur egenvårdsråd uppfattas av patienterna, i takt med att deras kunskaper och upplevelser förändras med den digitala utvecklingen. Det vetenskapliga underlaget är begränsat och framtida forskning bör fokusera på en större enkätundersökning för att kunna dra slutsatser av hur digitala egenvårdsråd påverkar patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom. / Backround: Digital contact path have gained a prominent role in primary care. Through digital contact path, the individual should be at the center of attention and increase the ability to manage their illness. Self-management is a high priority in COPD care and aims to reduce symptoms, prevent exacerbations, increase physical activity, prevent disease progression and reduce mortality. The aim: was to investigate COPD patients' experiences of self-management advice through digitally mediated care. Based on the literature review's 14 qualitative articles, three main categories emerged: from physical to digital contact paths, experiences of meeting the district nurse on the screen and digital self-management advice. Methods: The method used was a systematic literature review with an inductive approach. Results: Digital self-management advice was considered a useful supplement, but never a substitute for physical visits to the district nurse. Conclusion: The collected knowledge from the study could contribute to district nurses and operational managers within primary care gaining a better understanding of how patients perceive self-management advice, as their knowledge and experiences change with digital development. The scientific basis is limited, future research should focus on a larger survey to be able to draw conclusions about how digital self-management advice affects COPD patients.