Zugl.: Jena, Univ., Diss., 2007

Zugl.: Frankfurt (Main), Univ., Diss., 2006

<p>Utvecklingen av kontextmedvetna applikationer har gett informationsteknologin nya möjligheter att låta användningen av tekniken gå mot den värld som beskrivs i Ubiquitous Computing. Forskning visar att en automatisk kontextanpassning kan ha negativ effekt på en användares tillit mot en applikations beteende. Därför har vi undersökt hur feedback kan användas för att generera en känsla av tillit mellan en användare och en kontextmedveten applikation. I genomförandet använde vi en explorativ designstudie. För att bygga vår undersökning från en teoretiskt informerad grund utformade vi ett antal designprinciper från teorier inom relaterade områden. Vår slutsats lyder; för att skapa tillit mellan en kontextmedveten applikation och dess användare är det fördelaktigt att feedback designas enligt 5 identifierade principer. Dessa principer utgör vårt slutgiltiga ramverk som kan ligga till grund för framtida design av kontextmedvetna applikationer.</p><p>Nyckelord: Kontextmedvetna applikationer, feedback, tillit, kontext</p>

<p>Kompetensutveckling är ett begrepp som under senare år fått ett ökat utrymme inom forskning och i samhällsdebatten. I denna studie har kvalitativa forskningsintervjuer med sex anställda vid en kunskapsintensiv organisation genomförts. Syftet var att få en förståelse över hur de intervjuade uppfattar lärande, kompetensutveckling och sina möjligheter till utveckling på arbetsplatsen. Frågeställningen var: vilka uppfattningar finns det om lärande och kompetensutveckling bland medverkande i studien? Vilka möjligheter till lärande och kompetensutveckling på arbetsplatsen anser medverkande i studien att de har? Hur kan lärande och kompetensutveckling i organisationen främjas? Fyra teoretiska perspektiv på kompetensutveckling samt ett miljöpedagogiskt synsätt på lärande har används vid analysen. Resultatet visade att ledningen förmedlar en bild av att kompetensutveckling är viktigt, men att anställda upplever att det inte satsas tillräckligt inom området. Medarbetare med lägst formell utbildning upplevde sig ha minst möjligheter till kompetensutveckling. En tekniskt-rationell syn på kompetensutveckling var dominerade hos ledningen och medarbetare, men deras åsikter går isär angående hur kompetensutveckling bör främjas. Majoriteten av de intervjuade uppgav att de lär bäst i en kontext med andra vilket är kännetecknande för en miljöpedagogisk syn på lärande.</p>

Syftet med vår studie är att genomföra observationer för att kvalitativt undersöka vilka strategier, både tillvägagångsmässiga strategier samt matematiska strategier, elever använder sig av vid matematiska problemlösningsuppgifter med olika kontexter. I vårt fall ligger kontextens skillnad i om uppgiften är verklighetsnära eller inte. Tidigare forskning visar bland annat att elever lättare använder sig av sina erfarenheter om uppgiften är verklighetsnära. När det gäller matematiska strategier visar forskare på vikten av att elever kan se likheter och skillnader till uppgifter som eleven stött på tidigare. Även det positiva med interaktion belyses av forskare. Resultatet ifrån vår undersökning analyserades utifrån ett hermeneutiskt och fenomenografiskt förhållningssätt då vi tolkade och försökte få fram variationer i elevernas olika lösningar. Genom analysen kunde vi se att beroende på hur eleven tolkar kontexten har det betydelse för hur eleven löser problemet, både gällande tillvägagångssätt och matematiska strategier. Genom analysen framgick också att elevers samarbete och kommunikation leder till reflektion kring valda strategier.

Heidelberg, Universität, Thesis (doctoral), 2000.

Utvecklingen av kontextmedvetna applikationer har gett informationsteknologin nya möjligheter att låta användningen av tekniken gå mot den värld som beskrivs i Ubiquitous Computing. Forskning visar att en automatisk kontextanpassning kan ha negativ effekt på en användares tillit mot en applikations beteende. Därför har vi undersökt hur feedback kan användas för att generera en känsla av tillit mellan en användare och en kontextmedveten applikation. I genomförandet använde vi en explorativ designstudie. För att bygga vår undersökning från en teoretiskt informerad grund utformade vi ett antal designprinciper från teorier inom relaterade områden. Vår slutsats lyder; för att skapa tillit mellan en kontextmedveten applikation och dess användare är det fördelaktigt att feedback designas enligt 5 identifierade principer. Dessa principer utgör vårt slutgiltiga ramverk som kan ligga till grund för framtida design av kontextmedvetna applikationer. Nyckelord: Kontextmedvetna applikationer, feedback, tillit, kontext

Kompetensutveckling är ett begrepp som under senare år fått ett ökat utrymme inom forskning och i samhällsdebatten. I denna studie har kvalitativa forskningsintervjuer med sex anställda vid en kunskapsintensiv organisation genomförts. Syftet var att få en förståelse över hur de intervjuade uppfattar lärande, kompetensutveckling och sina möjligheter till utveckling på arbetsplatsen. Frågeställningen var: vilka uppfattningar finns det om lärande och kompetensutveckling bland medverkande i studien? Vilka möjligheter till lärande och kompetensutveckling på arbetsplatsen anser medverkande i studien att de har? Hur kan lärande och kompetensutveckling i organisationen främjas? Fyra teoretiska perspektiv på kompetensutveckling samt ett miljöpedagogiskt synsätt på lärande har används vid analysen. Resultatet visade att ledningen förmedlar en bild av att kompetensutveckling är viktigt, men att anställda upplever att det inte satsas tillräckligt inom området. Medarbetare med lägst formell utbildning upplevde sig ha minst möjligheter till kompetensutveckling. En tekniskt-rationell syn på kompetensutveckling var dominerade hos ledningen och medarbetare, men deras åsikter går isär angående hur kompetensutveckling bör främjas. Majoriteten av de intervjuade uppgav att de lär bäst i en kontext med andra vilket är kännetecknande för en miljöpedagogisk syn på lärande.

No description available.

Denna aktionsforskningsstudies syfte är att få kunskap om hurkommunikationen ser ut mellan eleverna i matematikämnet genom attskapa en kommunikativ undervisningsmiljö, där eleverna ges möjlighetatt lära av varandra. Tidigare forskning visar att kommunikationen ärviktig i matematik. Forskning visar bland annat att kommunikation imatematik är viktig för att eleverna ska få en begreppsförståelse. På deberörda skolorna i studien var detta något som behövde utvecklas.Utgångspunkten för studien har varit ett sociokulturellt perspektiv.Eleverna har fått arbeta med laborativt material i matematik inomområdena problemlösning samt längd och volym i mindre grupper.Aktionen har dokumenterats med videoinspelningar som transkriberatsoch analyserats. Metoden för analysarbetet har varit en sociokulturellaktivitetsanalys där den sociala interaktionen i förhållande tillkommunikationen studerats. Resultatet visar att det laborativamaterialet ger möjlighet för kommunikation mellan eleverna.Slutsatsen av studien är att eleverna kommunicerar på olika sättberoende på vilken situation de befinner sig i. Vi hoppas att verksammalärare kan ta del av denna studie för att utveckla kommunikationen imatematikundervisningen.