Införandet av kontextrika problem (KP) i fysikundervisning förväntas öka elevers intresse för ämnet. Ett kontextrikt problem innefattar en anknytning till elevers vardagliga upplevelser och bör/måste även formuleras som en berättelse där eleverna är huvudpersonen och motiveras att själva ta reda på svaret. I och med detta kan införandet av KP vara arbetskrävande för lärare. Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning fysikläroböcker på gymnasienivå kan fungera som möjliga källor till kontextrika problem, särskilt inom området modern fysik. Resultaten visar att samtliga fysikläroböcker i denna studie endast innehåller ett fåtal problem som i någon mån uppfyller kravet för att vara kontextrika. Till exempel innehåller bara 4 procent av problemen situationer där eleverna är huvudpersonen. Något större andel, nästan 10 procent, av problemen utgår från elevernas verklighet. Det finns dock endast 12 problem i samtliga fysikläroböcker som både anknyter till elevers verklighet och där eleverna är huvudpersonen.

Proven i dagens skola är ofta av klassisk karaktär, skrivna så att de endast syftar till naturvetenskapen som en produkt. Hur skall vi få proven mer motiverande för eleverna? Ett sätt kan vara att införa mer vardagsanknutna problem i proven. Arbetet syftar till att göra en jämförande studie bland ett antal naturvetenskapsstuderande gymnasieelever, där vi jämför elevers prestation och motivation vid klassiska faktabetonade fysikproblem kontra vardagsanknutna frågor. Detta följs upp av elevintervjuer. Avslutningsvis diskuteras elevernas resultat, redovisningar och intervjusvar, samt undersökningens tillförlitlighet.