Bakgrund: Redovisningsbranschen står inför en ny våg av digitalisering som enligt en framtidsrapport från Stiftelsen för Strategisk Forskning har potential att automatisera bort arbetsuppgifterna för nio av tio redovisningsekonomer. Kärnan i denna nya digitaliseringsvåg är standardisering av begrepp och procedurer som gör att behovet av manuell interaktion minskas radikalt. Informationsjättar som Facebook och Google har visat vägen för vad som går att åstadkomma genom att tagga data med beskrivande metadata. Tekniken är redan här och det framstår som något av ett mysterium varför det dröjt så länge innan denna nya informationsteknologi fått genomslag inom revisionsbranschen. Denna uppsats startar med observationen att kontoplanen är en viktig del i den standardisering som krävs för att hantera den nya digitaliseringsvågen. Syfte: Denna uppsats syftar till att belysa temat digitalisering på redovisningsområdet utifrån fallet kontoplanen BAS. Metod: Fallet kontoplanen BAS har studerats med en explorativ kvalitativ fallstudie. Fyra styrelsemedlemmar i föreningen BAS har intervjuats vilket motsvarar halva styrelsen. Utöver detta har två intervjuer gjorts för att belysa de tekniska aspekterna av att översätta konventioner från redovisningspraxis till så kallade taxonomier. Rent tekniska aspekter på programmeringsnivå behandlas översiktlig med utgångspunkt i respondenternas expertis. Resultat: Frivillighet och anpassningsbarhet är viktiga värden hos kontoplanen BAS. Flera respondenter har uttryckt att de befarar att dessa värden kan gå förlorade om kontoplanen skulle standardiseras ytterligare för att passa in i en digital taxonomi. Samtidigt finns också en medvetenhet om att den nuvarande versionen av BAS inte är slutgiltig. Det finns ett behov av att tydliggöra skillnaden mellan flexibla konton och ramkonton som krävs för att redovisningsdata ska kunna användas för att skapa korrekta rapporter till myndigheter. / Background: The accounting industry faces a new wave of digitalization which, according to a future report from the Swedish Foundation for Strategic Research, has the potential to automate the work of nine out of ten accountants. The core in this new wave of digitalization is the standardization of concepts and procedures which can reduce the need for manual interaction radically. Information giants like Facebook and Google have shown the way for what can be accomplished by tagging data with descriptive metadata. The technology is already here and it seems like something of a mystery, why it has taken so long before this new information technology gained impact in the accounting industry. This paper starts with the observation that the chart of accounts is an important part of the standardization required to handle the new wave of digitalization. Purpose: This paper aims at describing the theme digitalization in the accounting field, based on the case of the Swedish BAS chart of accounts. Method: The case Swedish BAS has been studied with an explorative qualitative case study. Four board members in the association BAS have been interviewed, which corresponds to half the board. In addition, two interviews have been made to highlight the technical aspects of translating conventions from accounting practices into so-called taxonomies. Pure technical aspects at the programming level are discussed in the light of the respondents' expertise. Results: Voluntary application and adaptability are core values of the Swedish BAS chart of accounts. Several respondents have expressed their fear that these values may be lost if the accounting plan would be further standardized to fit into a digital taxonomy. At the same time, there is also awareness that the current version of BAS is not final. There is a need to clarify the difference between flexible accounts and needed accounts required for accounting data to be used to create accurate reports to the authorities.