Studie "Att förändra en högskolas kodplan (- fallstudie vid Högskolan Väst)" i kursen Examensarbete i företagsekonomi - kandidatexamen med inriktning mot redovisning, VT 2013 har genomförts av Pernilla Andersson och Victoria Sjöstedt. Vi har på uppdrag av Högskolan Väst undersökt hur en kodstruktur kan vara strukturerad för att uppfylla interna och externa redovisningskrav och behov. Bakgrunden till studien orsakades av att de upplevde en problematik med deras befintliga kodstruktur som hade skapats 2002. Organisationen hade förändrats under dessa tio år varför strukturen behövde justeras, dessutom hade de börjat växa ur sina nummerserier. Ett beslutsstödssystem hade också införskaffats där ekonomisystemet eventuellt skulle implementeras varför kodstrukturen även behövde kunna integreras med andra system för att få fram relevant information. Högskolans kodplan vid studiens genomförande bestod av fälten konton, ansvar, verksamhetsgren, motpart, finansiär, anläggning och objekt. Syftet med studien var att lägga en teoretisk grund för en ny kodstruktur som kunde uppfylla verksamhetens krav och behov. Gruppintervjuer med åtta fokusgrupper samt fyra individuella semi-strukturerade intervjuer inom Högskolan Västs organisation användes som metod för datainsamling. De befattningar som intervjuades var beslutsfattare, olika befattningar inom ekonomifunktion, utredare, koordinator för kvalitet samt forskningsrådgivare. För att få med några ytterligare behov granskades även vissa officiella dokument som Högskolans årsredovisning, regleringsbrev, Ekonomistyrningsverkets (ESV) rekommendationer och regelhänvisningar. Vår undersökning grundade sig i en teori kring ABC-kalkylering i relation till traditionella metoder. Empirinsamlingen visade på ett behov av att kunna få ABC-redovisning men att det vid tidpunkten för studien inte var fullt genomförbart eftersom det skulle innebära mycket manuellt arbete varför fler datasystem i så fall behövde integreras som exempelvis ett tjänsteplaneringssystem. Vi kunde konstatera genom empirin och teorin att det högskolan saknade var en ABC-redovisning, med fokus på ansvar och objekt. Kodplanens struktur som vi rekommenderar till Högskolan Väst är en grund för att kunna utvecklas till en ABC-modell efterhand som system implementeras. Vi kunde även konstatera att Högskolan Västs nuvarande kodstruktur inte behövde någon större omstrukturering utan att istället interna rapporter och uppföljningsmallar behövde förändras till att bli mer aktivitetsbaserade istället för kontobaserade som de var vid tillfället för studien.

<p><strong>Syfte: </strong>Uppsatsens huvudsyfte är att kartlägga nyttan med branschkontoplaner. Detta görs genom att påvisa eventuella fördelar respektive nackdelar. Vidare vill vi kartlägga hur branschkontoplaner uppfattas av de parter som använder den samt att förstå vad som görs för att motivera användandet av branschkontoplaner och om dessa medför ökade jämförelsemöjligheter.</p><p><strong>Metod: </strong>Studien är av kvalitativ karaktär och kommer beskriva problemet utifrån skaparnas perspektiv. Undersökningen präglas av tvärsnittsdesign och kommer ske med semistandardiserade intervjuer av semistrukturerad karaktär. Frågorna som ställs återfinns i våra intervjuguider och respondenterna har valts ut med tanke på deras anknytning till BAS, BAS lantbruk eller FastBAS. Eftersom vi undersöker två olika branscher, lantbruk och fastighetsförvaltning för allmännyttiga bostadsföretag, kommer vi få två perspektiv på problemet som senare kan jämföras.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Resultatet pekar på att användarna har en positiv inställning till branschkontoplaner samt att fördelarna med en branschkontoplan väger upp de nackdelar vi funnit. Nyttan med branschkontoplaner är främst den jämförelsemöjlighet och statistik som dessa bidrar till. Det görs inget specifikt för att motivera alla företag inom samma bransch att följa en branschkontoplan. </p><p><strong>Vidare forskning: </strong>Jämföra resultatet mot fler branscher eller mot andra länder. Går det att få fram vissa nyckeltal som kan användas globalt?</p> / <p><strong>Aim: </strong>The essay's main purpose is to identify the benefits of using branch adapted account plans. This is done by demonstrating the potential benefits and drawbacks. Furthermore, we want to identify how branch adapted account plans are apprehended by the parties using it and to understand what is being done to justify the use of the branch adapted account plans and whether these have increased the comparison opportunity.</p><p><strong>Method: </strong>The study is qualitative in nature and describe the problem from the creator's perspective. The study's characterized by cross-sectional design and will be done by semi-standardized interviews of semi-structured nature. Our interview questions can be found in our interview guides and the respondents were selected in view of their relationship with the BAS, BAS lantbruk or FastBAS. Since we investigate two different branches, agricultural and real estate for public housing companies, we get two perspectives that can be compared.</p><p><strong>Result: </strong>The results indicate that users have a positive attitude towards branch adapted account plans, and that the benefits of a branch adapted account plan are weighing up the disadvantages we have found. The use of branch adapted account plan is primarily the comparison opportunity and statistics that they contribute. There is nothing specific done to motivate all companies within the same branch to follow a branch adapted account plan.<strong></strong></p><p><strong>Future research: </strong>Comparing the results against more branches or to other countries. Is it possible to obtain certain financial ratios that can be used globally?</p>

Syfte: Uppsatsens huvudsyfte är att kartlägga nyttan med branschkontoplaner. Detta görs genom att påvisa eventuella fördelar respektive nackdelar. Vidare vill vi kartlägga hur branschkontoplaner uppfattas av de parter som använder den samt att förstå vad som görs för att motivera användandet av branschkontoplaner och om dessa medför ökade jämförelsemöjligheter. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär och kommer beskriva problemet utifrån skaparnas perspektiv. Undersökningen präglas av tvärsnittsdesign och kommer ske med semistandardiserade intervjuer av semistrukturerad karaktär. Frågorna som ställs återfinns i våra intervjuguider och respondenterna har valts ut med tanke på deras anknytning till BAS, BAS lantbruk eller FastBAS. Eftersom vi undersöker två olika branscher, lantbruk och fastighetsförvaltning för allmännyttiga bostadsföretag, kommer vi få två perspektiv på problemet som senare kan jämföras. Slutsats: Resultatet pekar på att användarna har en positiv inställning till branschkontoplaner samt att fördelarna med en branschkontoplan väger upp de nackdelar vi funnit. Nyttan med branschkontoplaner är främst den jämförelsemöjlighet och statistik som dessa bidrar till. Det görs inget specifikt för att motivera alla företag inom samma bransch att följa en branschkontoplan.  Vidare forskning: Jämföra resultatet mot fler branscher eller mot andra länder. Går det att få fram vissa nyckeltal som kan användas globalt? / Aim: The essay's main purpose is to identify the benefits of using branch adapted account plans. This is done by demonstrating the potential benefits and drawbacks. Furthermore, we want to identify how branch adapted account plans are apprehended by the parties using it and to understand what is being done to justify the use of the branch adapted account plans and whether these have increased the comparison opportunity. Method: The study is qualitative in nature and describe the problem from the creator's perspective. The study's characterized by cross-sectional design and will be done by semi-standardized interviews of semi-structured nature. Our interview questions can be found in our interview guides and the respondents were selected in view of their relationship with the BAS, BAS lantbruk or FastBAS. Since we investigate two different branches, agricultural and real estate for public housing companies, we get two perspectives that can be compared. Result: The results indicate that users have a positive attitude towards branch adapted account plans, and that the benefits of a branch adapted account plan are weighing up the disadvantages we have found. The use of branch adapted account plan is primarily the comparison opportunity and statistics that they contribute. There is nothing specific done to motivate all companies within the same branch to follow a branch adapted account plan. Future research: Comparing the results against more branches or to other countries. Is it possible to obtain certain financial ratios that can be used globally?

När ett haveri inträffar uppstår direkt en mängd olika kostnader i form av underhållsinsatser, reparationsmaterial och administrationsinsatser. Utöver dessa kostnader förloras även de intäkter som maskinen genererar samt täckningen för de fasta och rörliga kostnaderna. Alla dessa kostnader skall täckas av de värdeskapande enheterna på företaget och påverkar det finansiella resultatet negativt. För att förbättra ett företags lönsamhet ökas antingen intäkterna eller så reduceras kostnaderna. Trots detta är det för många företag okänt hur stor kostnaden faktiskt är då en maskin står stilla. Arbetets uppdragsgivare är Konecranes Machine Tool Service (MTS), ett företag som erbjuder underhållstjänster och underhållslösningar till företag inom verkstadsindustrin. De vill utveckla sina metoder för att beräkna och motivera en maskins stilleståndskostnad vid haveri då de säljer sina tjänster. Författarna har med detta problem som bakgrund tagit fram en modell för att på ett enkelt sätt kunna beräkna denna kostnad. Arbetet har tagits fram via litteraturstudier inom området underhållsekonomi, och även produktkalkylering. Författarna har även haft kontakt med yrkesverksamma inom området och en undersökning har genomförts där ett antal fackmän har utvärderat modellen. Författarna har även utfört en utvärdering av modellen hos Atlas Copco i Fagersta. Resultatet av detta arbete är en teoretisk modell för att beräkna vad kostnaden för ett stillestånd hos en maskingrupp eller en maskin uppgår till. Modellen är utvecklad för att användas av MTS, men författarna ser även att modellen kan vara tillämpbar inom verkstadsindustrin. / When a breakdown occurs a variety of costs immediately starts to affect the company. Such as maintenance, repair materials and management effort. In addition to these costs also a loss of income occurs when a machine no longer is operating. This income should cover all the company costs. All these costs should be covered by the value adding units and the costs also affect the financial result of the company. To improve the financial results you either lower the costs or increase the revenue. Despite this, there are several companies that do not realize how large the cost of downtime actually is. Employer of this project is Konecranes Machine Tool Service (MTS). MTS is a global company who offer maintenance services and maintenance solutions to other companies within the engineering industry. Their purpose with this project is to get new inputs to develop a method to calculate the downtime cost of a machine or machine group. The authors have, with this background, developed a method to calculate the downtime cost in a simple way. This method has been developed by literature studies within the area of maintenance economy, and also product calculation. The authors also have been in contact with professionals in the field. Above this an evaluation of the model has been done at Atlas Copco in Fagersta. The result of this thesis is a theoretical method to calculate the cost of a machine or machine group within downtime caused by a breakdown. This method is developed to be used by MTS, but the authors also see that it could be implemented by companies within the engineering industry.

Användandet av en kontoplan är frivilligt i Sverige, vilket betyder att det saknas reglering kring hur en kontoplan bör användas. Avsaknaden av reglering öppnar upp valmöjligheter kring de redovisningsval företag gör. Trots detta väljer 95% av företagen i Sverige att använda BAS-kontoplanen. Eftersom alla företag strävar efter att presentera en så bra redovisning som möjligt bestående av önskvärd information kan det dock vara svårt att avgöra vad som ligger bakom företagens val i redovisningen. Redovisningen utformas olika efter företagets intresse och vilka som efterfrågar informationen varierar. Motiven till redovisningsval kan därav delas upp i interna och externa faktorer. Syftet med studien är att undersöka hur BAS-kontoplanen används rent praktiskt av företag samt granska motiven till dess val av redovisningsmetod på en övergripande nivå. Frågorna studien avser besvara är: “Varför använder företagen kontoplanen som de gör?”, “Vad är företagens syfte med redovisningen?” och “Vilka faktorer påverkar utformandet av redovisningen?”. Studien har en kvalitativ forskningsstrategi bestående av två delar. Första delen är framtagandet av teorier i den teoretiska referensramen som används för att identifiera interna och externa faktorer som påverkar företags redovisningsval. Den andra delen är att ta fram empiriskt material vilket genomförts via sex semistrukturerade intervjuer till redovisningsansvariga på varierande företag. Resultatet av studien visar att redovisningsval i företag påverkas av olika faktorer samt beror på den motivation som finns inom företaget vid det specifika tillfället. Motivationen påverkar vilka faktorer som företagen tar hänsyn till när de upprättar sin redovisning. Företagens val påverkas både av interna faktorer som finns i förhållanden mellan olika parter inom företaget och externa faktorer som främst påverkas av företagets förhållande till sin omgivning. Studien visar även att BAS-kontoplanen uppfattas som lättanvänd och anpassningsbar. Studiens slutsatser ger en indikation till hur företag motiverar de val de gör inom redovisning och identifierar flera faktorer som påverkar dessa val. Dessa faktorer ger en överblick till varför de väljer att använda sig utav BAS-kontoplanen. Tillsammans med motivationen lägger detta en grund till hur fortsatt forskning kan utformas. / The use of an account plan is voluntary in Sweden, which means that there is no regulation about how an account plan should be used. The lack of regulation opens up choices about the accounting companies are doing. Nevertheless, 95% of companies in Sweden choose to use the BAS account plan. Since all companies strive to present a report with desirable information that is as good as possible, it may be difficult to determine what lies behind the companies choice in the accounting. The accounts are designed differently according to the company's interest, and those who request the information vary. The motives for accounting choices can therefore be divided into internal and external factors. The purpose of the study is to investigate how the BAS account plan is used by companies practically and to examine the reasons for its choice of accounting method at an overall level. The questions the study relates to is: "Why do companies use the accounting plan as they do?", "What are the business purpose of accounting?" And "What factors affect the design of the account?". The study has a qualitative research strategy consisting of two parts. The first part is the development of theories in the theoretical frame of reference used to identify internal and external factors that affect the company's accounting choices. The second part is to produce empirical material, which was carried out through six semistructured interviews to accounting officers of various companies. The result of the study shows that accounting choices in companies are affected by different factors and depend on the motivation that exists within the company at the specific moment. The motivation influences the factors that companies take into account when preparing their accounts. The choice of companies is influenced by internal factors that are found in relationships between different parties within the company and external factors that are primarily influenced by the company's relationship with its environment. The study also shows that the BAS account plan is perceived as easy-to-use and adaptable. The study's conclusions provide an indication of how companies motivate the choices they make in accounting and identify several factors that affect these choices. These factors give an overview of why they choose to use the BAS account plan. Together with the motivation, this puts a foundation on how continued research can be developed.

Bakgrund: Redovisningsbranschen står inför en ny våg av digitalisering som enligt en framtidsrapport från Stiftelsen för Strategisk Forskning har potential att automatisera bort arbetsuppgifterna för nio av tio redovisningsekonomer. Kärnan i denna nya digitaliseringsvåg är standardisering av begrepp och procedurer som gör att behovet av manuell interaktion minskas radikalt. Informationsjättar som Facebook och Google har visat vägen för vad som går att åstadkomma genom att tagga data med beskrivande metadata. Tekniken är redan här och det framstår som något av ett mysterium varför det dröjt så länge innan denna nya informationsteknologi fått genomslag inom revisionsbranschen. Denna uppsats startar med observationen att kontoplanen är en viktig del i den standardisering som krävs för att hantera den nya digitaliseringsvågen. Syfte: Denna uppsats syftar till att belysa temat digitalisering på redovisningsområdet utifrån fallet kontoplanen BAS. Metod: Fallet kontoplanen BAS har studerats med en explorativ kvalitativ fallstudie. Fyra styrelsemedlemmar i föreningen BAS har intervjuats vilket motsvarar halva styrelsen. Utöver detta har två intervjuer gjorts för att belysa de tekniska aspekterna av att översätta konventioner från redovisningspraxis till så kallade taxonomier. Rent tekniska aspekter på programmeringsnivå behandlas översiktlig med utgångspunkt i respondenternas expertis. Resultat: Frivillighet och anpassningsbarhet är viktiga värden hos kontoplanen BAS. Flera respondenter har uttryckt att de befarar att dessa värden kan gå förlorade om kontoplanen skulle standardiseras ytterligare för att passa in i en digital taxonomi. Samtidigt finns också en medvetenhet om att den nuvarande versionen av BAS inte är slutgiltig. Det finns ett behov av att tydliggöra skillnaden mellan flexibla konton och ramkonton som krävs för att redovisningsdata ska kunna användas för att skapa korrekta rapporter till myndigheter. / Background: The accounting industry faces a new wave of digitalization which, according to a future report from the Swedish Foundation for Strategic Research, has the potential to automate the work of nine out of ten accountants. The core in this new wave of digitalization is the standardization of concepts and procedures which can reduce the need for manual interaction radically. Information giants like Facebook and Google have shown the way for what can be accomplished by tagging data with descriptive metadata. The technology is already here and it seems like something of a mystery, why it has taken so long before this new information technology gained impact in the accounting industry. This paper starts with the observation that the chart of accounts is an important part of the standardization required to handle the new wave of digitalization. Purpose: This paper aims at describing the theme digitalization in the accounting field, based on the case of the Swedish BAS chart of accounts. Method: The case Swedish BAS has been studied with an explorative qualitative case study. Four board members in the association BAS have been interviewed, which corresponds to half the board. In addition, two interviews have been made to highlight the technical aspects of translating conventions from accounting practices into so-called taxonomies. Pure technical aspects at the programming level are discussed in the light of the respondents' expertise. Results: Voluntary application and adaptability are core values of the Swedish BAS chart of accounts. Several respondents have expressed their fear that these values may be lost if the accounting plan would be further standardized to fit into a digital taxonomy. At the same time, there is also awareness that the current version of BAS is not final. There is a need to clarify the difference between flexible accounts and needed accounts required for accounting data to be used to create accurate reports to the authorities.