I ett försök att öka innovation och produktivitet i byggsektorn, lade Trafikverket om sitt arbetssätt till en ökad andel totalentreprenader. Detta för att ge entreprenörer ett större och längre helhetsansvar för  projektens  utformning.  Detta  i  sin  tur  påverkar  konsultverksamheter  inom  branschen.  Skiftet  i  entreprenadform resulterar i att konsultbolag inom projektering har fått en större andel entreprenörer  som  kunder  att  förhålla  sig  till.  Detta  arbete  är  skrivet  i  samarbete  med  ett  konsultbolag inom samhällsbyggnad, där främst tre beställartyper förekommer; Trafikverket, kommuner  och  entreprenörer.  Den  sistnämnda  kundtypen  förekommer  i  dagsläget  mer  frekvent,  efter Trafikverkets omstrukturering. Relationen mellan konsult och beställare är viktig för att uppdrag mellan parterna ska nå framgång. En nyckelroll i detta samarbete, från konsultens sida, är uppdragsledaren. Syftet med denna studie är att redogöra för uppdragsledares relation till de tre beställartyperna, med kontraktet som grund för relationen. Sammantaget förväntas detta mynna ut i riktlinjer för uppdragsledning och bibehållande av gott samarbete mellan konsult och beställare på konsultbolaget. För att studera relationen användes kontraktsrelationsteori som teoretiskt ramverk. För att tillgodose studiens  syfte  genomfördes  först  en  litteraturstudie  och  sedan  en  intervjustudie  där  respondenter  med lång erfarenhet av uppdragsledning intervjuades. Frågeformuläret för dessa intervjuer upprättades  med  bakgrund  av  det  teoretiska  ramverket,  där  fokus  låg  på  de  relationella  kontraktsnormerna. Ur intervjuer framkom fyra teman som är viktiga i samspelet mellan beställare och konsultbolag; Uppdragsledarrollen, Uppdraget, Kontraktet och Relationen. Relationen mellan uppdragsledaren och dess motpart hos beställaren är komplex. På grund av denna komplexitet är det svårt att generalisera kring förhållningssättet mot beställaren baserat endast på beställartyp. Andra  parametrar  som  tycks  spela  in  är  uppdragens  storlek,  beställarens  förmåga  att  uppskatta omfattningen, samt i vilken fas beställarens projekt befinner sig i. En påtaglig skillnad går att finna i hur man arbetar mot entreprenör kontra Trafikverket och kommun. Denna beställartyp är mer kostnadsstyrd och projekterar ofta närmre produktionsstart. Att arbeta relationsbyggande med alla beställartyper är av stor vikt, då ett lyckat resultat bygger på ett  bra  samarbete  mellan  människorna  i  uppdraget.  I  nya  relationer  är  detta  arbete  ofta  mer  omfattande än då det redan finns ett tidigare etablerat förtroende mellan parterna. / In  an  attempt  to  increase  innovation  and  productivity  in  the  construction  sector,  Trafikverket  changed the work procedure to include a larger share of design-­‐build contracts. This was done in an effort to give the contractors a greater overall responsibility as to how the projects would turn out. This  change  in  work  procedure  has  also  had  an  effect  on  the  consulting  business  within  the  same  sector. The change in type of contract results in a larger share of contractors as clients to the consulting firms. This report has been written in collaboration with a consulting firm which operates in  the  Civil  Engineering  sector,  on  the  department  Construction.  The  department  has  three  major  types of clients; Trafikverket (Swedish Transport Administration), municipalities and contractors, with the last one mentioned being more prevalent since the change in work procedure from Trafikverket. The relationship between consultant and client is crucial for a project to be successful. The project manager  has  an  essential  role  in  this  matter.  The  purpose  of  this  study  is  to  portray  how  the  relationship between the project manager and the three different client types looks, with the contract as a foundation for the relation. This is expected to result in guidelines for the future, both concerning project management and how to retain a reliable collaboration between consultant and client. Relational  Contract  Theory  has  been  used  as  the  foundation  to  study  the  aforementioned  relationship. To properly answer the purpose, a literary study has been done, followed by an interview  study  where  the  respondents  have  a  long  history  concerning  project  management.  The  questionnaire used for the interviews has been based on the Relational Contract Theory, with focus on the relational contract norms.  From the interviews, four themes important to the collaboration  between client and consultant emerged; the Role of the Project Manager, the Assignment, the Contract and the Relation. The relationship between the project manager and its counterpart on the client side is complex. It is because of this complexity hard to generalize the approach based solely on the type of client. Other parameters also relevant are the scope of the project, the client’s ability to estimate the scope and what phase the project itself is in. There is a significant difference when working with contractors as opposed to Trafikverket or municipalities. This type of client has a larger focus on the cost and often a project planning closer to the production. To build a relationship with every type of client is of great importance, since a successful project is based  on  the  cooperation  between  the  people  involved  in  the  project.  This  effort  to  build  a  relationship is often more comprehensive when working with new clients as opposed to older ones where a mutual trust has already been built.