Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Denna uppsats behandlar beskattningen av hybridinstrument. Vid sidan av den aktuella skatterätten behandlas den civilrätt som påverkar och är nödvändig för att förstå beskattningen av hybridinstrument, dvs. aktiebolagsrätt och redovisnings­rätt. Sambandet mellan redovisning och beskattning redogörs för i uppsatsen eftersom det är särskilt aktuellt för beskattningen av hybridinstrument. Gällande rätt för beskattningen av hybridinstrument diskuteras och analyseras utifrån neutralitetsprincipen. Det finns inte någon legaldefinition i svensk skatterätt av vad som utgör hybridinstrument och definitionerna och begreppsanvändningen skiljer sig åt i litteraturen. Enligt Lewander är ett hybridinstrument ett finansiellt instrument som har en karaktär av både främmande och eget kapital och kan omvandlas från det ena till det andra. Hybridinstrument är vanligen konstruerade med ett skuldinstrument i botten. Torgander redogör för att ett hybridinstrument är ett värdepapper som kombinerar egenskaperna av eget kapital och skuld. Det läggs ner mycket ansträngning för att uppnå en optimal sammansättning av hybridinstrumentets egenskaper för att uppnå önskvärd hantering hos emittenten, dvs. avdragsrätt i inkomstbeskattningen, medräkning som eget kapital i solvenssammanhang och i redovisningen för att förbättra bolagets nyckeltal. Nya typer av hybridinstrument utvecklas ständigt på marknaden. Enligt Lewander har skatterättsliga incitament blivit alltmer drivande vid utformningen av hybridinstrument. Det saknas bestämmelser som uttryckligen reglerar hur hybridinstrument ska hanteras skatterättsligt. De hybridinstrument som behandlas i uppsatsen är konvertibler, vinst­andelslån, kapitalandelslån och preferensaktier. En aktuell fråga avseende beskattningen av hybrid­instrument som behandlas särskilt i uppsatsen är om emittenten av ett hybrid­instrument får avdragsrätt för räntan på det aktuella instrumentet. Denna fråga har behandlats i praxis och relaterar till sambandet mellan redovisning och beskattning.

Since 1980, many convertible bonds have been issued by Swedish companies. Most of these issues have been aimed at the employees. The great number of these employee issues gave rise to a new tax law. This tax law made it necessary to obtain a value on a convertible bond certificate at issue. In the first part of the dissertation, the institutional setting for the issuing of convertible bonds in Sweden is discussed. The relevant tax laws and recommendations given by different organizations are described. Also other features related to the issues are described. Furthermore, an empirical study of convertible bonds issues to emplyees in listed companies is carried out. The main purpose of the study is to quantify the volume of convertible bond issues to employees which have defaulted. Issues with a nominal value of around 500 million Swedish Crowns have been involved in some form of default. In this study, several models are compared to investigate whether the choice of model for valuing convertible bonds is important. These models all fall within the framework of Contingent Claims Analysis. Contingent Claims Analysis is an option based technique for determining the value of a claim whose payoffs depend upon the development of one or several underlying variables. In the study, it is shown in great detail how to set up and use those models. It is shown that the choice of model is important for the value of a convertible bond in certain situations. Those situations are identified by an empirical study of Swedish convertible bonds and through sensitivity analysis. / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 1993</p>

No description available.