Introduktion: Ur ett globalt perspektiv är depression en stor sjukdomsbörda som berör omkring 280 miljoner människor. Tillgängliga behandlingsalternativ innefattar antidepressiva läkemedel och olika former av psykologiska behandlingar. Tidigare forskning indikerar att det finns ett samband mellan kost och psykisk ohälsa och en koppling mellan intag av ultraprocessad kost och depressiva symptom har påvisats. Det anses därmed relevant att undersöka effekten av en hälsosam kosthållning på depression och depressiva symptom. Syfte: Studiens syfte var att undersöka om kost har en positiv effekt vid behandling av depression eller depressiva symptom bland vuxna individer mellan 18 - 65 år. Metod: En strukturerad litteraturstudie som baserades på 20 randomiserade kontrollerade studier som hämtades från databaserna PubMed och Scopus och sedan analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultat: Sex teman identifierades efter att de inkluderade studierna hade analyserats; En oprocessad och näringsrik kostintervention är grundläggande; Kostfiber är en central komponent som gynnar tarmfloran; Omättade fettsyror kopplar till minskade depressiva symptom; Medelhavskosten är en effektiv kostintervention vid depression; Viktnedgång minskar inflammation och depressiva symptom samt Kost i kombination med en annan intervention är mer effektiv. Slutsats: Resultatet av denna litteraturstudie visar att olika kostinterventioner kan minska klinisk depression eller depressiva symptom inom olika riskgrupper. Det saknas dock tillräcklig och även enhetlig evidens för att kunna dra några säkra slutsatser kring kosten som en alternativ behandlingsmetod. / Introduction: Depression is a major disease burden from a global perspective that is affecting approximately 280 million people. Treatment options available today include various forms of psychological treatments and antidepressants. Previous research indicates that there is a connection between diet and mental illness and a link between the intake of ultra-processed food and depressive symptoms has been demonstrated. It is therefore considered relevant to investigate the effect of a healthy diet on depression and depressive symptoms. Aim: The aim of this study was to investigate whether diet has a positive effect in the treatment of depression or depressive symptoms among adult individuals between 18 - 65 years of age. Methods: A structured literature review was chosen as study design and 20 randomized controlled trial studies were retrieved from the databases PubMed and Scopus and then analyzed using a thematic analysis. Results: After the studies selected were analyzed six themes were identified; An unprocessed and nutritious dietary intervention is fundamental; Dietary fiber is a central component that benefits the intestinal flora; Unsaturated fatty acids are linked to reduced depressive symptoms; The Mediterranean diet is an effective dietary intervention for depression; Weight loss reduces inflammation and depressive symptoms and Diet combined with another intervention is more effective. Conclusion: The results of this literature study show that different dietary interventions can reduce clinical depression or depressive symptoms within different risk groups. However, there is a lack of sufficient and even uniform evidence to draw any certain conclusions about diet as an alternative treatment.

Background Obesity, in particular abdominal adiposity, is associated with elevated fatty acids and pro-inflammatory adipokines, which are linked to ectopic fat storage and insulin resistance. During menopause, there is a redistribution of fat from the peripheral to abdominal depots. This transition is associated with an increased risk of type 2 diabetes and cardiovascular diseases. We hypothesized that a Paleolithic diet, with high proportions of lean meat, fish, vegetables, fruits, and oils, but devoid of dairy products and cereals, might have long-term beneficial effects on inflammation, fat metabolism, and circulating fatty acids. These effects might potentially reduce the risk of metabolic complications in postmenopausal women that are obese.  Methods Postmenopausal women with obesity were studied before, after six months, and after 24 months of one of two specified ad libitum diets. One diet was a Paleolithic diet, in which approximately 30% of the total energy (E%) was protein, 30 E% was fat, and 40 E% was carbohydrate. The other diet was a prudent control diet, consistent with Nordic Nutrition recommendations of 15 E% protein, 25 E% fat, and 55 E% carbohydrate. Dietary intakes of polyunsaturated fatty acids and protein were validated objectively by measuring circulating and urinary biomarkers. Anthropometrics and diet reports were analyzed, and abdominal subcutaneous fat samples were evaluated for the expression of proteins key in inflammation and fat metabolism and for lipoprotein lipase mass and activity. In addition, blood samples were analyzed to determine concentrations of specific serum proteins, serum lipids, and the fatty acids carried in cholesterol esters. Results The Paleolithic diet group reported reduced intakes of saturated fatty acids and carbohydrates and elevated intakes of protein and unsaturated fatty acids, compared to baseline. The elevated intakes of polyunsaturated fatty acids and protein were objectively verified for this group. After 24 months, both diets were found to have beneficial effects on the expression of inflammation-related genes in adipose tissue and pro-inflammatory factors in the circulation. Compared to the control group, the Paleolithic diet group exhibited more pronounced reductions of circulating cardiometabolic risk factors, including the ratio of triglycerides to high density lipoprotein, lipogenic index, specific fatty acids, and indices of desaturase activities. After six months, the Paleolithic group also exhibited more pronounced reductions in lipogenesis-promoting factors, including the expression of key proteins in fat synthesis, the activity of lipoprotein lipase, and the activity of stearoyl-CoA desaturase 1, compared to the control group. Conclusion Long-term weight loss in postmenopausal obese women was accompanied by reductions in low-grade inflammation in adipose tissue and in the circulation. In addition, a Paleolithic diet, with a high content of unsaturated fatty acids and a low content of refined carbohydrates, appeared to provide greater reductions in cardiometabolic risk factors associated with insulin resistance and lipogenesis, compared to a prudent control diet. / Bakgrund De senaste decennierna har förekomsten av övervikt och fetma ökat kraftigt i stora delar av världen. Detta beror på en kombination av olika faktorer såsom specifika gener vilka främjar fettinlagring, men kanske främst ett överintag av energirik mat i kombination med minskad fysisk aktivitet. Fetma och specifikt bukfetma, vilket tilltar hos kvinnor efter klimakteriet (postmenopausala), ökar risken för höjda blodfettsnivåer och låggradig inflammation, vilket kan leda till utveckling av typ 2-diabetes samt hjärt- och kärlsjukdomar. Kost och viktnedgång är avgörande för bibehållen hälsa och av stort intresse är att urbefolkningar runt om i världen har låg förekomst av fetma, diabetes, hjärt- och kärlsjukdom, troligtvis kopplat till olika livsstilsfaktorer som högre fysisk aktivitet samt kostfaktorer.  Syfte Vårt syfte var att undersöka metabola förändringar i fettväv och cirkulation hos postmenopausala kvinnor med fetma kopplat till en 24 månaders paleolitisk kostintervention. Den paleolitiska kosten, som ingick i studien består av en hög andel magert kött, fisk, grönsaker, frukt, nötter, oliv- och rapsolja och där mjölkprodukter och spannmål är uteslutna. Vår hypotes var att en paleolitisk kost med hög andel protein och omättade fettsyror har fördelaktiga långtidseffekter på inflammation, fettmetabolism och cirkulerande fettsyror jämfört med en kost baserad på Nordiska näringsrekommendationer med ett högt intag av kolhydrater. Metoder Postmenopausala kvinnor med fetma studerades före, vid sex månader och efter 24 månaders intag, utan energirestriktioner, av antingen en paleolitisk kost eller en kost enligt Nordiska näringsrekommendationer. Kroppsmätningar, kostregistreringar, genuttryck av nyckelproteiner i inflammation och fettmetabolism i fettväv samt koncentrationer av blodfetter, specifika proteiner och fettsyror bestämdes i plasma. Resultat I linje med rekommendationerna så rapporterade gruppen som åt den paleolitiska kosten ett minskat intag av mättat fett och kolhydrater samt ett ökat intag av protein och omättat fett jämfört med baslinjenivåerna. Det ökade intaget av fleromättade fettsyror och protein bekräftades med objektiva mätmetoder. Efter 24 månaders intervention uppvisade båda grupperna en jämförbar viktnedgång och en minskning av flertalet proinflammatoriska faktorer i såväl fettväv som i cirkulation. Den grupp som åt paleolitisk kost uppvisade en kraftigare reduktion av cirkulerande kardiometabola riskfaktorer som index för fettsyntes och desaturaser, specifika fettsyror samt kvoten triglycerider till HDL (high density lipoprotein). Efter sex månader bidrog den paleolitiska kosten också till en mer påtaglig minskning av faktorer involverade i fettinlagring, som uttryck av specifika nyckelproteiner i fettsyntes, aktivitet för lipoprotein lipas och stearoyl-CoA desaturase 1 index jämfört med kontrollkosten. Slutsatser En långvarig viktminskning hos postmenopausala kvinnor med fetma åtföljs av en minskad låggradig inflammation i fettväv och i cirkulation. En paleolitisk kost med hög andel omättade fettsyror och låga halt kolhydrater är kopplat till en kraftigare minskning av riskparametrar för insulinresistens och nyckelfaktorer för fettinlagring jämfört med en kontrollkost enligt Nordiska näringsrekommendationer.