Background Meat is one of the most nourishing and highly consumed foods, but the controversy around theconsumption of meat products, and the negative effects around the consumption of meatproducts led to increased scholarly attention on the user willingness to alter their meatconsumption. In Sweden, a guideline by the Livsmedelsverket (The Swedish National Food Agency) in 2015 encouraged people to consume less red and processed meat. This was because 72 per cent of men and 42 per cent of women in Sweden have individual consumption levels that exceed the 500 grams per week of red and processed meats as recommended by the World Cancer Research Fund. Objective This planned mixed-methods study inquires about the attitudes of young adult omnivorestowards the reduction of meat intake, their expected liking of changing dietary habits, andmotivation towards the reduction of meat consumption in Sweden. Changing dietary habits inthe current context refers to the participant’s willingness to favour meat alternatives. Methods The current study is a convergent mixed method design using both a quantitative survey andqualitative interviews to collect primary data. Results and conclusion The participants from both the qualitative and quantitative study are broadly worried about thehealth problems associated with high meat consumption and motivation for reducing meatconsumption was based on health as well as ethical issues. Being opposed to reducing meatconsumption is a common position for young adult omnivores. / Bakgrund Kött är ett av de mest näringsrika och mest konsumerade livsmedlena. Med anledning av attman funnit negativa effekter av en hög konsumtion av kött har man vetenskapligt alltmer börjatintressera sig för konsumentens vilja att ändra sin köttkonsumtion.I Sverige uppmanade Livsmedelsverket Sveriges befolkning att konsumera mindre rött kött ochbearbetade köttprodukter. Bakgrunden till detta var att 72 % av männen och 42 % av kvinnornai Sverige har individuella konsumtionsnivåer som överstiger 500 gram av rött kött ochbearbetade köttprodukter per vecka, vilket är en maxrekommendation från Världscancerforskningsfonden. Mål Denna bland metodstudie undersöker attityden för att minska köttkonsumtionen hos unga vuxna allätare i Sverige, deras förväntade åsikter kring förändrade kostvanor samt deras motivation att minska sin köttkonsumtion Metoder I den aktuella studien ingår en metoddesign som innefattar både en kvantitativ undersökning och kvalitativa intervjuer för att samla in primära data. Resultat och slutsats Deltagarna från både den kvalitativa och den kvantitativa undersökningen är i stort sett överensstämmande och visar att försökspersonerna är oroliga för de hälsoproblem som är förknippade med hög köttkonsumtion och deras motivation för att minska köttkonsumtionen baserades på frågor kring hälsa och etik. Det var vanligt förekommande bland försökspersonerna att vara bunden till köttkonsumtion.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur besöksfrekvensen på Odontologiska fakulteten på Malmö Universitet påverkats under COVID-19 pandemin. Material och metod: Registerdata från Odontologiska fakultetens journalsystem T4 analyserades. Samtliga patienter som återfanns i utcheckningslistan och därmed hade besökt Odontologiska fakulteten under perioden januari 2019 till och med december 2021 inkluderades. Fördjupade analyser av tandvårdsbesöken vid avdelningen Oral diagnostik utfördes, där variablerna kön och ålder undersöktes. Resultat: Antalet patientbesök på Odontologiska fakulteten var högre 2019 jämfört med 2020 och 2021. Den största minskningen under de tre undersökta åren skedde 2020. Besöksfrekvensen minskade mest för den äldsta åldersgruppen (65+ år) mellan 2019 och 2020, men ökade igen mellan 2020 och 2021. Det var större andel kvinnliga besökare på Oral diagnostik genom alla de undersökta åren. Slutsats: COVID-19 pandemin har påverkat besöksfrekvensen på Odontologiska fakulteten. Hur stor påverkan pandemin har haft på den orala hälsan är fortfarande oklart och fortsatta studier behövs. / Aim: The aim of the study is to investigate how the frequency of visits at the Faculty of Odontology, Malmö University has been affected during the COVID-19 pandemic. Material and method: The study analyzed register data from the faculty’s journal system T4. All patients that had visited the faculty’s clinic and hence were found in the check-out list during the period January 2019 to December 2021 were included. In-depth analyses of the dental care visits at the Oral Diagnosis department were performed, where the variables gender and age were investigated. Data were compiled and analyzed in tables and charts. Results: The number of patient visits was higher in 2019 compared to 2020 and 2021 at the Faculty of Odontology. The largest decrease during the three examined years occurred in 2020. The largest decrease in frequency of visits was found in the oldest age group (65+ years old) between 2019 and 2020. However, the frequency increased again between 2020 and 2021. There have been more female visitors at Oral Diagnosis through all the investigated years.  Conclusion: The COVID-19 pandemic has affected the frequency of visits in the Faculty of Odontology. How big an impact the pandemic has had on oral health is still unclear and further studies are needed.

Idrottande ungdomar gör inte alltid hälsosamma matval och rätt näring är en förutsättning för att orka de fysiska kraven som ställs på fotbollsspelare. Syftet med studien var att kartlägga kostvanor hos ungdomar på fotbollsgymnasium och jämföra resultaten med Svenska Olympiska Kommitténs kostrekommendationer. Studien var kvantitativ och en webbenkät användes som datainsamlingsmetod. Enkäten omfattade kostvanor, livsmedelsval samt kost i samband med prestation och besvarades av 132 deltagare varav 100 svar analyserades. Data analyserades med deskriptiv statistik. Studiens resultat visade att majoriteten av ungdomarna har en regelbunden måltidsordning avseende frukost, lunch, middag och mellanmål, däremot har de mindre kännedom om måltidsplanering och vad som bör intas efter träning. Resultatet visar också att mättat fett är det dominerande intaget av fettkälla hos deltagarna och en stor önskan om minskat intag av mättat fett, sötsaker och snabbmat finns. Resultatet av denna studie utgör ett underlag av råd och riktlinjer kring kost för unga fotbollsspelare och kan vara ett användbart verktyg och stöd för hälsovägledare, lärare, tränare och föräldrar. / Athletes do not always make healthy food choices meanwhile the right nutrition is prerequisite to meet the physiological commands of a soccer player. The purpose of the study was to investigate dietary habits of young people at soccer gymnasiums and compare the results with the Swedish Olympic Committee's dietary recommendations. The study was quantitative and a web survey was used as a data collection method. The questionnaire was made to collect information regarding the respondents' dietary habits, food choices, and diet in connection with performance and was answered by 132 participants, of whom 100 responses could be analyzed. Data was analyzed with descriptive statistics. The results of the study show that the majority of young people have a regular meal arrangement for breakfast, lunch, dinner and snacks. However, they have less control over timing and what should be taken after training. In addition, the study also showed that saturated fat is popular among the participants and that they have a great desire for reduced intake of saturated fat, sweets and fast food. In conclusion, the result of this study is a basis for advice and guidelines on diet for soccer youths and can be a useful tool and support for health counselors, teachers, trainers, and parents.