Introduktion: Att ha goda munhygienvanor är viktigt för att hålla munsjukdomar som karies och parodontit borta. För att undvika att få karies är det också viktigt med goda kostvanor och att intagsfrekvens av kariogen kost inte sker för ofta.Syfte: Att undersöka munhygien- och kostvanor samt intagsfrekvensen av kariogen kost hos en grupp universitetsstudenter.Metod: En tvärsnittsstudie som genomfördes på 85 studenter vid ett universitet i Mellansverige med hjälp av ett frågeformulär innehållande 14 frågor.Resultat: Totalt deltog 85 studenter och fördelningen mellan könen var jämn. Svarsfrekvensen var låg då 43 procent svarade av de 199 tillfrågade. Av deltagarna var det 97 procent som borstade sina tänder två gånger per dag och majoriteten använde fluortandkräm. Cirka en tredjedel utförde approximal rengöring 1–2 gånger i månaden i övrigt varierade svaren. De allra flesta (68 %) åt tre huvudmål och de flesta (67 %) åt 1–2 gånger mellan huvudmålen. Beträffande söta drycker och sötsaker varierade intagen allt mellan inga intag till 2 gånger per dag.Konklusion: Studenternas tandborstsvanor och användning av fluortandkräm var goda. Mindre goda vanor sågs vid rengöring approximalt samt extra fluoranvändning. Det var varierade kostvanor bland studenterna där intagsfrekvensen av sötsaker var hög. Kommande studier bör innehålla en fullständig undersökning för att se hur munhygien- och kostvanor påverkar orala hälsan. Även fördjupade studier om extra fluoranvändning samt studier som jämför kunskaper, attityder och könsskillnader vore intressant.

Bakgrund Då en person går från gymnasiet till universitetet skapas nya vanor och beteendemönster. Studier har visat att det är vanligt att universitetsstudenter ändrar sina matvanor till det sämre och att detta ofta resulterar i viktuppgång. Anledningar till sämre kostvanor bland universitetsstudenter är exempelvis tidsbrist, smakpreferenser, brist på pengar, dålig motivation, tillgänglighet samt att de äter många måltider på universitetets cafeteria.   Syfte Studiens syfte är att undersöka huruvida studenter ändrar sin kost under universitetsperioden och, om så är fallet, orsaker till detta.   Metod Studien genomfördes genom en kvantitativ enkätundersökning. En enkät utformades som sedan delades ut till klasser på olika institutioner vid Umeå universitet under hösten 2016. De inhämtade svaren (n=258) analyserades i statistikprogrammet IBM SPSS 24.   Resultat De flesta studenter angav att de förändrat sin kost på något sätt. Majoriteten av dessa hade ändrat till det bättre. De vanligaste orsakerna till förändrade kostvanor var sociala, ekonomiska och tidsmässiga skäl. Nästan lika många studenter uppgav att de hade gått ner i vikt (genomsnitt 4,9kg) som antal studenter som uppgav att de ökat i vikt (genomsnitt 5,6kg). Det förekom skillnader mellan kön i konsumtion av specifika livsmedel.   Slutsats Till skillnad från tidigare internationella studier visar denna studie att majoriteten av svenska studenter inte ändrar sin kost till det sämre, utan mestadels till det bättre. Eftersom studien visade att studenterna ändrade sina matvanor främst på grund av sociala skäl så bör man utforma preventiva insatser utifrån detta. Sociala medier och informationskampanjer skulle kunna användas för att inspirera till hälsosammare val. / Background When a person leave high school to study at a university new habits and behavioral patterns are created. Studies have shown that it is not unusual that students embrace less healthy food habits which often result in weight gain. Students self-reported reasons for negative eating habits are on lack of time, taste preferences, lack of money, bad motivation, availability and a lot of dining at the university cafeteria.   Objective The objective is to investigate if students change their diet during the university period and, if that is the case, reasons to those changes.   Method The study was performed as a quantitative survey study. A survey were designed and handed out to classes in different institutions at Umeå university during fall 2016. Reported data (n=258) was analyzed in the statistics program IBM SPSS 24.   Results   Most students indicated that they had changed their diet in some way. The majority had changed their diet for the better. The most common reasons for diet changes were social, economical and time managing reasons. Almost as many students reported that they had lost weight (average 4,9 kg) as students who reported they had gained weight (average 5,6 kg). There were gender differences in consumption of specific foods.   Conclusion In difference from international research, this study shows that the majority of Swedish students do not change their diet for the worse to the same extent, instead they mostly changed their diet for the better. Since the result shows that students change their dietary behaviors mostly because of social reasons one should design preventive measures based on this. Social media and informative campaigns could be used to inspire people in general to embrace healthier lifestyle choices.

Inledning: Tandvården möter både barn och vuxna asylsökande som har omfattande tandvårdsbehov. I Sverige har asylsökande rätt till akut sjukvård och tandvård. Syfte: Syftet med studien var att undersöka munhygienvanor och kostvanor hos nyanlända asylsökande som var arabisktalande från Irak och Syrien. Metod: Metoden var en kvantitativ empirisk studie som utfördes med en enkät. Undersökningsgruppen var nyanlända asylsökande. Enkäterna delades ut på ett asylboende samt på ett migrationsverk. Resultat: Resultatet baseras på 105 besvarade enkäter där deltagarna kom från Irak (35%) och Syrien (65%). Majoriteten av studiedeltagarna (84%) borstade tänderna minst 1 gång per dag och använde fluortandkräm (87%). Det var 56% som inte använde något mellanrumshjälpmedel för att rengöra mellan tänderna och det var 64% som inte använde extra fluortillskott. Gällande kostvanor visade sig att 59% av deltagarna åt 1–3 måltider per dag och 40% åt 4–6 gånger per dag. Mer än hälften åt frukost dagligen, 90% åt lunch dagligen och 43% åt middag dagligen. Det var 33% som konsumerade läsk 1–2 gånger dagligen Slutsats: Nyanlända asylsökande hade bristfälliga tandborstvanor då de flesta borstade endast en gång per dag och att många inte använde approximala hjälpmedel. Även kostvanorna var bristfälliga då många åt för få huvudmål. Information om munhygien och kostvanor behöver förbättras till gruppen.

<p>Målet med vår studie är att försöka ta reda på hur det ligger till med våra ungdomars kost och motionsvanor. Man läser ofta i tidningar om den växande ohälsan bland våra ungdomar, så vi vill med denna uppsats försöka belysa detta problem genom denna undersökning. Vi har sett en tendens på våra respektive skolor att eleverna verkar dricka mycket läsk och äter ofta godis innan första lektionen. Vi undrar därför om eleverna äter frukost? Vi har även studerat om eleverna är fysiskt aktiva eller inte, samt hur mycket tid de lägger ner på tv tittande och datoranvändning. En av våra frågor som vi vill ha svar på är om eleverna blir informerade av skolan och föräldrarna om betydelsen av att äta rätt kost och om hur de äter beror på deras identitetsbegrepp. Genom att studera aktuell forskningslitteratur och undersökningar på området så hoppas vi få svar på hur förhållandet kost och motion i relation till våra ungdomars vanor ser ut. Vi har valt att jobba med två klasser från Tullängsskolan i Örebro där eleverna går på Energiprogrammet och Elprogrammet vilket representeras till stor del av killar och en klass från Dackeskolan i Mjölby där eleverna tillhör Hotell och restaurangprogrammet och representeras av tjejer. Samtliga elever är årskurs 1 elever. Det är totalt 46 elever med i vår studie.</p><p>Vår undersökning är av kvalitativ karaktär men vi tar hjälp av en enkätundersökning som oftast betraktas som en kvantitativ undersökningsmetod.</p>

<p>Det kommer alltfler larmrapporter om att Sverige drabbas av en fetmaepedimi. Det är en konsekvens av att vi är allt mindre fysiskt aktiva och har sämre kostvanor. Därför vill jag göra en studie om hur barn ser på dessa fenomen. </p><p>Jag har undersökt hur några barn uppfattar fysisk aktivitet och kostvanor. Det har jag gjort genom en kvalitativ undersökning, där tio barn i årskurs 6 intervjuades. Syftet med studien är att undersöka några barns kunskaper, tankar och åsikter om fysisk aktivitet och kostvanor. </p><p>I bakgrundsdelen tar jag upp litteratur om fysisk aktivitet och kostvanor som behandlar exempelvis konsekvenser av fysisk inaktivitet och dåliga kostvanor. Jag går även igenom tidigare forskning på området. I metoddelen går jag igenom tillvägagångssätt och urval. I resultatdelen redovisas barnens svar. Där visar barnen stora kunskaper om fysisk aktivitet och kostvanor. Alla tio barnen menar att grönsaker är nyttig kost och att godisär onyttig kost. Nio av barnen menade att övervikt eller fetma var en av konsekvenserna av dåliga kostvanor. I analysdelen jämförs barnens svar med litteraturen och tidigare forskning. Jag tar upp mina egna tankar och åsikter i diskussionen, där ger jag exempel på hur skolan, pedagogerna och föräldrarna kan främja fysisk aktivitet och bra kostvanor. </p><p>Min slutsats i undersökningen är att barnen i denna studie har stora kunskaper om fysisk aktivitet och kostvanor.</p>

<p>Abstract</p><p>According to World health organization, WHO, healthreport from 2002 makes physical inactivity and obesity together more than 10 % of the gathering global burden of diseases and are the source of increasing costs of healthcare. WHO estimate that 80 % of the cardiovascular diseases, 90 % type 2 diabetes and 30 % of all cancer can be provided by healthy diets, sufficiency physical activity and to quit smoking.</p><p>The aim of this study is to examine senior high school students food habits and to see if there any differences between boys and girls food habits.</p><p>The study has been made of a quantitative approach where senior high school students in grade 1, 2 have been answering the inquiry. The alternative answer in the inquiry was structured so that the students could fill in one or more alternatives that agreed with their food habits. Three questions had approximation alternatives.</p><p>To have a good attitude towards food you should eat breakfast, lunch and dinner and also snacks in between and make sure this is evenly spread over the day. You should also eat plenty of products with wholemeal, fruit and vegetables.</p><p>The conclusion is that students overall eat healthy which can be from newspapers and TV that continuously feed us with information about the risks with overweight and obesity. Often we can read in newspaper and see on TV how we should eat to feel good and loose weight. It could be that the students have knowledge about what is healthy but still can’t resist the temptation of sweets, crisp and chocolate. It can be all what’s offered so easily of sweets, crisp and chocolate in shops, kiosk and petrolstations. One idea to get the students to eat more fruit is to serve it daily in the schoollunch.</p><p>The result shows that the students eat breakfast, lunch and dinner but not snacks. Girls eat more fruit and vegetables than boys. Boys drink more soda and diet soda and boys eat more sweets than girls.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Enligt världshälsoorganisationen WHO:s hälsorapport från 2002 utgör fysisk inaktivitet och fetma tillsammans mer än 10 procent av den globala samlade sjukdomsbördan och ger upphov till ökande kostnader för hälso- och sjukvården. WHO bedömer att 80 procent av hjärt-kärlsjukdomarna, 90 procent av diabetes typ 2 och 30 procent av all cancer kan förebyggas genom bra matvanor, tillräckligt med fysisk aktivitet och genom att sluta röka.</p><p>Med denna undersökning vill jag undersöka gymnasieelevers kostvanor samt se om det finns skillnader mellan pojkar och flickors kostvanor.</p><p>Undersökningen har gjorts med en kvantitativ ansats där gymnasieelever i årskurs ett, två och tre har svarat på frågor i en enkät. Svarsalternativen i enkäten var strukturerade så att eleverna fick fylla i ett eller flera alternativ som stämde överens med deras kostvanor. Tre frågor hade ett skattningsalternativ.</p><p>För att ha en bra kosthållning bör man äta frukost, lunch och middag samt ett till tre mellanmål och att detta fördelas så jämt som möjligt över dagen. Man bör också äta rikligt med fullkornprodukter, frukt och grönsaker.</p><p>Resultatet visar att de flesta elever äter frukost, lunch och middag men att ett fåtal elever äter mellanmål. De flesta elever har en hälsosam kosthållning. Flickor äter mer frukt och grönsaker än pojkar. Pojkar dricker mer läsk och light läsk samt att pojkar äter mer godis, chips och choklad än flickor.</p><p>Slutsatsen är att eleverna överlag äter hälsosamt vilket kan bero på tidningar och TV som ständigt informerar oss om risker med övervikt och fetma. Ofta kan vi läsa i tidningar eller se TV om hur vi ska äta för att må bra och gå ner i vikt. Det kan vara så att eleverna har kunskap om vad som är hälsosamt men att de ändå inte klarar att motstå frestelsen för godis, chips och choklad. Det kan bero på det utbud av godis, chips och choklad som finns lättillgängligt bland annat i affärer, kiosker och bensinmackar. En ide om att få eleverna att äta mer frukt är att elevrestaurangen serverar frukt dagligen.</p>

<p><strong>SAMMANFATTNING</strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna studie var att undersöka utbudet i skolkafeterior på gymnasieskolor i Uppsala län och därefter granska hur kafeteriorna följde råden och rekommendationerna från Livsmedelsverket angående vad som bör finnas till försäljning i skolkafeterior. Avsikten var också att undersöka ungdomars inställning till det utbud som fanns i skolkafeterian och även undersöka hur ungdomarnas matvanor såg ut.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod:</strong> Studien utfördes genom att rektorer på de sex aktuella skolorna kontaktades angående förfrågan om medverkan i studien. Efter godkännande besöktes skolorna och dess kafeterior där 10 slumpmässigt utvalda elever per skola fick fylla i en enkät. Skolkafeteriornas utbud undersöktes av författarna genom en inventeringsblankett.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat:</strong> Skolkafeteriorna hade ett utbud som inte fullständigt följde Livsmedelsverkets rekommendationer om hälsosamma produkter. Ungdomarna tyckte dock att utbudet på deras skolkafeterior var bra. I medeltal åt ungdomarna frukost tre till fem gånger per vecka och samma sak gällde för skollunchen.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Slutsats: </strong>Ohälsosamma produkter finns lättillgängligt för dagens ungdomar som konsumerar dessa produkter. I ett framtida perspektiv påverkar detta hälsan negativt.<strong> </strong>Det är<strong> </strong>därför viktigt att tidigt fokusera på ungdomars kostvanor för att i ett längre perspektiv kunna påverka deras hälsa och livsstil positivt vilket är en angelägen uppgift inom en hälsofrämjande hälso- och sjukvård.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Nyckelord: </strong>Nutrition, Skolkafeterior, Ungdomar, Folkhälsa, Kostvanor</p> / <p><strong>ABSTRACT</strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Aim:</strong> The aim of this study was to investigate the supply of food in school cafeterias at upper secondary schools in Uppsala County and then examine how these cafeterias followed the advice and recommendations of the Swedish National Food Administration concerning what should be for sale in school cafeterias. The aim was also to investigate the school pupils’ attitude towards the food sold in the school cafeterias and to examine the eating habits among the pupils.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Method:</strong> The study was conducted as follows: the headmasters of the six chosen schools were contacted and asked about participating in the study. After approval, the school cafeterias were visited and 10 randomly selected pupils per school were asked to fill in a questionnaire. The supply of food in the school cafeterias was investigated by the authors of this study.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Result:</strong> The result indicated that the school cafeterias had a supply of food that did not entirely follow the recommendations of the Swedish National Food Administration about selling healthy food. The pupils, however, thought that the supply of their cafeterias was good. On average, the pupils ate breakfast and school dinner three to five times a week.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Conclusion:</strong> Today, unhealthy products are easily accessible for the school pupils who consume these products. This will influence the future health in a negative way. It is therefore important to focus on young people early, in order to have a positive influence on their health and lifestyle in a longer perspective.</p><p> <strong></strong></p><p><strong>Keywords: </strong>Nutrition, School cafeterias, Adolescent, Public Health, Food Habits<strong></strong></p>

Det kommer alltfler larmrapporter om att Sverige drabbas av en fetmaepedimi. Det är en konsekvens av att vi är allt mindre fysiskt aktiva och har sämre kostvanor. Därför vill jag göra en studie om hur barn ser på dessa fenomen. Jag har undersökt hur några barn uppfattar fysisk aktivitet och kostvanor. Det har jag gjort genom en kvalitativ undersökning, där tio barn i årskurs 6 intervjuades. Syftet med studien är att undersöka några barns kunskaper, tankar och åsikter om fysisk aktivitet och kostvanor. I bakgrundsdelen tar jag upp litteratur om fysisk aktivitet och kostvanor som behandlar exempelvis konsekvenser av fysisk inaktivitet och dåliga kostvanor. Jag går även igenom tidigare forskning på området. I metoddelen går jag igenom tillvägagångssätt och urval. I resultatdelen redovisas barnens svar. Där visar barnen stora kunskaper om fysisk aktivitet och kostvanor. Alla tio barnen menar att grönsaker är nyttig kost och att godisär onyttig kost. Nio av barnen menade att övervikt eller fetma var en av konsekvenserna av dåliga kostvanor. I analysdelen jämförs barnens svar med litteraturen och tidigare forskning. Jag tar upp mina egna tankar och åsikter i diskussionen, där ger jag exempel på hur skolan, pedagogerna och föräldrarna kan främja fysisk aktivitet och bra kostvanor. Min slutsats i undersökningen är att barnen i denna studie har stora kunskaper om fysisk aktivitet och kostvanor.

The studies are based on my own experiences in the classroom. My student’s reoccurring behaviour of tiredness and having difficulties concentrating, could well have to do with their bad eating habits, even down to suspected extensive sweet and fizzy drink consumption. Kan dietary habits affect student concentration? Through a questionnaire to college students from three different programmes, I have been able to map out their purchasing trends of different food-stuffs in the school cafeteria and, through these results, study if student tiredness and difficulty in keeping their concentration throughout the whole day can be traced back to these causes. Many of the students loose concentration just before lunch, or during the last hours of school. This can lead to a poorer performance level if they are not prepared with fruit or water to keep them going, but just try and “hold out”. It is difficult to show with the questionnaire if student concentration is affected by poor dietary habits, even though half of those who answered gave hunger as the cause of concentration problems. But through the literature in this thesis it has been shown that general sound eating habits lead to better concentration. / Trötta och okoncentrerade elever på mina lektioner har varit grunden till min frågeställning om kosten eller missbruk av kosten kunde vara anledning till det återkommande beteende hos mina elever, samt riktade misstankar mot godis och läskkonsumtion. Kan kost påverka koncentrationsförmåga hos gymnasieelever? Genom en enkät till gymnasieelever från tre olika program, har jag kartlagt elevernas kostvanor i och utanför skolan samt mätt inköpsfrekvensen av olika livsmedel i skolans kafeteria. Vidar går studien ut på att undersöka om elevernas trötthet och svårighet att bibehålla god koncentration dagen igenom kunde härledas utifrån deras kostvanor. Många elever har - särkilt strax före lunch och sista lektionstimmarna på eftermiddagen - tappat koncentrationen, så om dessa elever inte är förberedda med frukt eller vatten, utan bara försöker ”hålla ut”, kan detta leda till sämre prestation. Det är svårt att visa med denna enkät att elevers koncentrationssvårigheter grundar sig i dåliga kostvanor trots att hälften av eleverna anger hunger som orsak till sina koncentrationsproblem. Men genom litteraturen hänvisad i litteraturlistan har det framgått att en generellt sund kosthållning ger bättre koncentrationsmöjligheter

Abstract According to World health organization, WHO, healthreport from 2002 makes physical inactivity and obesity together more than 10 % of the gathering global burden of diseases and are the source of increasing costs of healthcare. WHO estimate that 80 % of the cardiovascular diseases, 90 % type 2 diabetes and 30 % of all cancer can be provided by healthy diets, sufficiency physical activity and to quit smoking. The aim of this study is to examine senior high school students food habits and to see if there any differences between boys and girls food habits. The study has been made of a quantitative approach where senior high school students in grade 1, 2 have been answering the inquiry. The alternative answer in the inquiry was structured so that the students could fill in one or more alternatives that agreed with their food habits. Three questions had approximation alternatives. To have a good attitude towards food you should eat breakfast, lunch and dinner and also snacks in between and make sure this is evenly spread over the day. You should also eat plenty of products with wholemeal, fruit and vegetables. The conclusion is that students overall eat healthy which can be from newspapers and TV that continuously feed us with information about the risks with overweight and obesity. Often we can read in newspaper and see on TV how we should eat to feel good and loose weight. It could be that the students have knowledge about what is healthy but still can’t resist the temptation of sweets, crisp and chocolate. It can be all what’s offered so easily of sweets, crisp and chocolate in shops, kiosk and petrolstations. One idea to get the students to eat more fruit is to serve it daily in the schoollunch. The result shows that the students eat breakfast, lunch and dinner but not snacks. Girls eat more fruit and vegetables than boys. Boys drink more soda and diet soda and boys eat more sweets than girls. / Sammanfattning Enligt världshälsoorganisationen WHO:s hälsorapport från 2002 utgör fysisk inaktivitet och fetma tillsammans mer än 10 procent av den globala samlade sjukdomsbördan och ger upphov till ökande kostnader för hälso- och sjukvården. WHO bedömer att 80 procent av hjärt-kärlsjukdomarna, 90 procent av diabetes typ 2 och 30 procent av all cancer kan förebyggas genom bra matvanor, tillräckligt med fysisk aktivitet och genom att sluta röka. Med denna undersökning vill jag undersöka gymnasieelevers kostvanor samt se om det finns skillnader mellan pojkar och flickors kostvanor. Undersökningen har gjorts med en kvantitativ ansats där gymnasieelever i årskurs ett, två och tre har svarat på frågor i en enkät. Svarsalternativen i enkäten var strukturerade så att eleverna fick fylla i ett eller flera alternativ som stämde överens med deras kostvanor. Tre frågor hade ett skattningsalternativ. För att ha en bra kosthållning bör man äta frukost, lunch och middag samt ett till tre mellanmål och att detta fördelas så jämt som möjligt över dagen. Man bör också äta rikligt med fullkornprodukter, frukt och grönsaker. Resultatet visar att de flesta elever äter frukost, lunch och middag men att ett fåtal elever äter mellanmål. De flesta elever har en hälsosam kosthållning. Flickor äter mer frukt och grönsaker än pojkar. Pojkar dricker mer läsk och light läsk samt att pojkar äter mer godis, chips och choklad än flickor. Slutsatsen är att eleverna överlag äter hälsosamt vilket kan bero på tidningar och TV som ständigt informerar oss om risker med övervikt och fetma. Ofta kan vi läsa i tidningar eller se TV om hur vi ska äta för att må bra och gå ner i vikt. Det kan vara så att eleverna har kunskap om vad som är hälsosamt men att de ändå inte klarar att motstå frestelsen för godis, chips och choklad. Det kan bero på det utbud av godis, chips och choklad som finns lättillgängligt bland annat i affärer, kiosker och bensinmackar. En ide om att få eleverna att äta mer frukt är att elevrestaurangen serverar frukt dagligen.