• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 43
  • 31
  • 5
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 80
  • 28
  • 23
  • 22
  • 22
  • 11
  • 11
  • 11
  • 10
  • 10
  • 10
  • 9
  • 8
  • 8
  • 8
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Strafen und ihre Alternativen im zeitlichen Wandel /

Kubink, Michael. January 2002 (has links) (PDF)
Univ., Habil.-Schr.--Köln, 2001. / Literaturverz. S. [773] - 841.
12

Diversion durch den Jugendrichter : der Rüsselsheimer Versuch /

Löhr-Müller, Katja, January 2001 (has links) (PDF)
Univ., Diss.--Mainz, 2000.
13

Strafrecht als "ultima ratio" und Bestrafung von Unternehmen /

Yoon, Young-Cheol. January 2001 (has links) (PDF)
Univ., Diss.--Frankfurt (Main), 2001.
14

Reformbestrebungen bei der Diversion die Alternativen zur Strafe auf dem Prüfstand

Fiel, Marco January 2006 (has links)
Zugl.: Innsbruck, Univ., Diss., 2006
15

Strafrecht als "ultima ratio" und Bestrafung von Unternehmen /

Yoon, Young-Cheol. January 2001 (has links)
Zugl.: Frankfurt (Main), Universiẗat, Diss., 2001. / Zugl.: Frankfurt (Main), Univ., Diss., 2001.
16

Brott och straff : En kvalitativ studie om hur straffrättsåtgärder motiveras av politiker

Omarin, Ahmed, Taapopi, Belindah January 2020 (has links)
De senaste decennierna har svensk politik präglats av såväl straffutvidgningar som straffskärpningar. Detta är något som står i bjärt kontrast mot den förhållandevis återhållsamma straffpolitik som Sverige historiskt sett har fört. Forskning tyder emellertid på att strängare straff kan få oönskad effekt. Mot bakgrund av detta ville vi undersöka hur olika partier resonerar i straffrättsfrågan. Utifrån frågeställningen: “Vilka underlag använder politiker sig av för motivera kriminalpolitiska åtgärder med avseende på straffrätten?” Är studiens syfte att undersöka huruvida det skiljer sig i hur kriminalpolitiska åtgärder rättfärdigas beroende på parti. De partier som granskas är Centerpartiet, Kristdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. För att åskådliggöra hur politiker själva resonerar kring kriminalitet skärskådas ett antal motioner som väckts av ledamöter från dessa riksdagspartier. Motionerna i fråga behandlar påföljder för mord, misshandel och sexualbrott. Detta är en kvalitativ studie där arbetet skett induktivt och där en konventionell innehållsanalys har tillämpats. Analysarbetet har skett mot bakgrund av Anthony Giddens struktureringsteori och Ulrich Becks teori om Risksamhället. Dessa teorier har dessutom kompletterats med två teorier om straff samt en teori om legitimitet. Utifrån resultatet kan det sägas att samtliga undersökta partier har det gemensamt att deras förslag hänvisar till en anonym allmänhet. Trygghet är en central fråga och samtliga partier betonar vikten av att allmänheten hyser tillit till rättssystemet. Det råder även samstämmighet bland partierna kring att brottsoffret ska stödjas. Synen på gärningspersonen skiljer sig emellertid åt och straffutvidgningar respektive straffbegränsningar kan generellt härledas till den straffrättsteori partierna bekänner sig till. Alla partier utom Vänsterpartiet vill, i varierande grad, se straffskärpningar och de skäl som anges tar ofta avstamp i straffvärdesresonemang och hänvisningar till den allmänna rättskänslan samt återupprättelse för brottsoffret. Vänsterpartiet ser hellre att man arbetar preventivt och då de ser kriminalitet som en följd av ett social misslyckande föreslås ofta lösningar som syftar till att åtgärda problem i samhället eller hos individen själv till exempel vad gäller det psykiska måendet. För att legitimera sina förslag hänvisar de olika partierna, om än i varierande grad, till statistiska källor.
17

Sverigedemokraternas kriminalpolitik - På stämplingsteoretisk grund

Douhan, Johanna, Djordjevic, Gabi January 2011 (has links)
The purpose of this study is to analyze what criminological theory explanations the Sweden Democrats use in their criminal politics. The three main questions from which we assume are: How do the Sweden Democrats approach crime? On which criminological theory is the Sweden Democrat’s policy of crime based upon? And which measures and preventive methods do the Sweden Democrats find appropriate to fight criminality? Our hypothesis is that the Sweden Democrat’s reuse/reproduce the Labeling Theory and that the party with its standpoints in this area and the rhetoric used, create a risk for individuals and/or groups of people to be labeled. The labeling can then contribute to increasing crime, in the form of the self-fulfilling prophecy. Our study is a qualitative study, based on literature studies. The analyze method that used for the collected material, is the content analysis. The five analyzed documents are written and publicized by the party. The results in this study suggest support for the tested hypothesis.
18

En granskning av Socialdemokraternas och Moderaternas kriminalpolitiska linje : Med avseende på empiriskt stöd för inkapaciteringseffekten

Jaiem, Samira, Andersson, Elvira January 2022 (has links)
This paper aims to review the criminal policy presented on the Social Democrats and theModerates official website with respect to the incapacitative effect, and seeks to examine theextent to which the political parties presented an evidence-based criminal policy regardingincapacitative effect. In order to achieve the purpose of the study, a qualitative content analysiswas carried out on each party's criminal policy, found on their websites. Political content wasthen set in relation to criminological research regarding the phenomenon. The Social Democratsdo not express anything in direct terms about the incapacitative effect, although their policiesindirectly imply a belief in the effect. The Moderates highlighted the incapacitative effect as acrime prevention measure, which is not in accordance with the research presented by the study.The parties, preferably the Moderates, have an overconfidence in the crime prevention effect ofthe incapacitation effect when compared to what the empirical evidence maintains.
19

Abolitionismus - Vision oder visionäre Wirklichkeit? : von der radikalen Idee bis zu den heutigen Modellen aussergerichtlicher Konfliktschlichtung /

Hässler, Stefan M. January 2006 (has links)
Zugl.: Berlin, Humboldt-University, Diss., 2006.
20

Diversion und vereinfachtes Verfahren im Jugendstrafrecht : eine vergleichende Betrachtung /

Tamm, Nils-Christian. January 2007 (has links)
Zugl.: Kiel, Universiẗat, Diss., 2007.

Page generated in 0.0753 seconds