Syftet med detta arbete har varit att med avseende på kvaliteten i bedömningsprocessen beskriva och utvärdera ett exempel där läraren, istället för poäng, redovisar resultatet på skriftliga prov direkt mot kursens betygskriterier. Tolkningen av en elevs prestation leder då inte fram till en poängsumma, utan till vilket eller vilka kriterier läraren anser att eleven har uppfyllt. Syftet med detta redovisningssätt är att skapa prov som är mer naturligt kopplade till läroplanens kursmål och betygskriterier, för att kunna användas både vid en summativ och vid en formativ bedömning. En fallstudie genomfördes med två undervisningsgrupper som vid tidpunkten för studien läste gymnasiets A-kurs i matematik. Två prov granskades och fem elever intervjuades för att ge en bild av olika delar i bedömningsprocessen. Dessa delar diskuteras utifrån teoretiska modeller för validitet i bedömningar enligt Nyström (2004). Elevintervjuerna visar att de anser att bedömningssättet är tydligt och logiskt, men att de inte vet hur man tolkar betygskriterierna för att hitta strategier för sitt eget lärande. Slutsatser utifrån provgranskning och intervjuer är att bedömningssättet gör kopplingen mellan provresultat och betygsunderlag mer tydlig för eleverna samt mer naturlig för lärarens summativa bedömning av elevernas förmågor. Däremot skulle det i exemplet behövas tydligare kriteriebeskrivningar om bedömningen även ska bli formativ i syfte att hjälpa eleverna finna strategier för förbättring. Även bedömningsanvisningarna på proven i exemplet behöver förbättras för att inte riskera att läraren drar felaktiga slutsatser kring elevers förmågor.

<p>Syftet med detta arbete har varit att med avseende på kvaliteten i bedömningsprocessen beskriva och utvärdera ett exempel där läraren, istället för poäng, redovisar resultatet på skriftliga prov direkt mot kursens betygskriterier. Tolkningen av en elevs prestation leder då inte fram till en poängsumma, utan till vilket eller vilka kriterier läraren anser att eleven har uppfyllt. Syftet med detta redovisningssätt är att skapa prov som är mer naturligt kopplade till läroplanens kursmål och betygskriterier, för att kunna användas både vid en summativ och vid en formativ bedömning.</p><p>En fallstudie genomfördes med två undervisningsgrupper som vid tidpunkten för studien läste gymnasiets A-kurs i matematik. Två prov granskades och fem elever intervjuades för att ge en bild av olika delar i bedömningsprocessen. Dessa delar diskuteras utifrån teoretiska modeller för validitet i bedömningar enligt Nyström (2004).</p><p>Elevintervjuerna visar att de anser att bedömningssättet är tydligt och logiskt, men att de inte vet hur man tolkar betygskriterierna för att hitta strategier för sitt eget lärande.</p><p>Slutsatser utifrån provgranskning och intervjuer är att bedömningssättet gör kopplingen mellan provresultat och betygsunderlag mer tydlig för eleverna samt mer naturlig för lärarens summativa bedömning av elevernas förmågor. Däremot skulle det i exemplet behövas tydligare kriteriebeskrivningar om bedömningen även ska bli formativ i syfte att hjälpa eleverna finna strategier för förbättring. Även bedömningsanvisningarna på proven i exemplet behöver förbättras för att inte riskera att läraren drar felaktiga slutsatser kring elevers förmågor.</p>

The purpose of this study was to investigate to which extent the criterion-related national assessment aid, ”Hitta språket” for preschool classes, identifies students with weak phonological awareness, in comparison with norm-related screening materials. The study also conducted a survey to examine how preschool teachers conducted their observations, how they interpreted the results and to what extent they considered the assessment aid purposeful. The results of the study show that the low set requirements of ”Hitta språket” in combination with unclear instructions for implementation and results analysis, means that students in need of adjustments and / or special support regarding their reading development are at risk of being missed. The majority of the teachers in the study questioned the assessment aid’s ability to identify students with weak phonological awareness.

<p>Syfte: Undersöka den kriterierelaterade validiteten, mellanbedömarreliabiliteten och användarvänligheten för MEONF, ett screeninginstrument för bedömning av risk för undernäring. Metoder: Hundra patienter inkluderades och nutritionsstatus bedömdes med Mini Nutritional Assessment (MNA) som här anses vara golden standard samt screenades med Malnutrition Universal Screening Tool (MUST) och Minimal Eating Observation and Nutrition Form (MEONF). Resultat: Sjuksköterskorna ansåg MEONFs instruktioner och frågor lätta att förstå, svara på (100 %) samt att frågorna var angelägna (98 %). Instrumentet hade acceptabel sensitivitet (0.83) och specificitet (0.78) jämfört med MNA. Sensitiviteten var högre än den som fanns mellan MUST och MNA (0.57). När BMI ersattes med vadomkrets erhölls likvärdiga resultat (sensibilitet 0.83 specificitet 0.79) för MEONF i förhållande till MNA. Mellanbedömarreliabiliteten var hög (kappa 0.81). Sammanfattning: MEONF har bra validitet jämfört med MNA, med hög mellanbedömarreliabilitet. När BMI ersattes med vadomkrets bibehölls precisionen vilket är viktigt när vikt och längd är svåra att erhålla. Hög sensitivitet är angeläget vid screening för undernäring och i det avseendet fungerar MEONF bättre än MUST. En fundamental vinst med MEONF är att instrumentets kriterier upplevs som meningsfulla, för att vissa svårigheter kan avhjälpas med omvårdnadsåtgärder.</p><p>Syfte: Undersöka den kriterierelaterade validiteten, mellanbedömarreliabiliteten och användarvänligheten för MEONF, ett screeninginstrument för bedömning av risk för undernäring.</p><p>Metoder: Hundra patienter inkluderades och nutritionsstatus bedömdes med Mini Nutritional Assessment (MNA) som här anses vara <em>golden standard</em> samt screenades med Malnutrition Universal Screening Tool (MUST) och Minimal Eating Observation and Nutrition Form (MEONF).</p><p>Resultat: Sjuksköterskorna ansåg MEONFs instruktioner och frågor lätta att förstå, svara på (100 %) samt att frågorna var angelägna (98 %). Instrumentet hade acceptabel sensitivitet (0.83) och specificitet (0.78) jämfört med MNA. Sensitiviteten var högre än den som fanns mellan MUST och MNA (0.57). När BMI ersattes med vadomkrets erhölls likvärdiga resultat (sensibilitet 0.83 specificitet 0.79) för MEONF i förhållande till MNA. Mellanbedömarreliabiliteten var hög (kappa 0.81).</p><p>Sammanfattning: MEONF har bra validitet jämfört med MNA, med hög mellanbedömarreliabilitet. När BMI ersattes med vadomkrets bibehölls precisionen vilket är viktigt när vikt och längd är svåra att erhålla. Hög sensitivitet är angeläget vid screening för undernäring och i det avseendet fungerar MEONF bättre än MUST. En fundamental vinst med MEONF är att instrumentets kriterier upplevs som meningsfulla, för att vissa svårigheter kan avhjälpas med omvårdnadsåtgärder.</p> / <p>Rationale: Analyse the criterion related validity, interrater reliability and the usefulness of MEONF, an instrument for undernutrition risk screening. Methods: 100 patients were included and assessed with Mini Nutritional Assessment (MNA) regarded as golden standard and screened with Malnutrition Universal Screening Tool (MUST) as well as Minimal Eating Observation and Nutrition Form (MEONF). Results: Nurses regarded MEONF instructions and questions easy to understand, easy to answer (100%) and questions as being important (98%). It had acceptable sensitivity (0.83) and specificity (0.78) in relation to MNA. Sensitivity was higher than found between MUST and MNA (0.57). Replacing BMI with Calf Circumference (CC) gave equivalent results (sensibility 0.83, specificity 0.79) in relation to MNA. Interrater reliability was high (kappa 0.81). Conclusions: MEONF has good validity in relation to MNA and high interrater reliability. If replacing BMI with CC the precision is maintained, which is important in cases were weight or height is difficult to obtain. Having high sensitivity is a major concern for nutritional screening instruments and in that respect MEONF works better than MUST. One fundamental gain with MEONF is that the instruments criteria are experienced as clinically meaningful, in that some observed difficulties can be managed by nursing interventions.</p>

Syfte: Undersöka den kriterierelaterade validiteten, mellanbedömarreliabiliteten och användarvänligheten för MEONF, ett screeninginstrument för bedömning av risk för undernäring. Metoder: Hundra patienter inkluderades och nutritionsstatus bedömdes med Mini Nutritional Assessment (MNA) som här anses vara golden standard samt screenades med Malnutrition Universal Screening Tool (MUST) och Minimal Eating Observation and Nutrition Form (MEONF). Resultat: Sjuksköterskorna ansåg MEONFs instruktioner och frågor lätta att förstå, svara på (100 %) samt att frågorna var angelägna (98 %). Instrumentet hade acceptabel sensitivitet (0.83) och specificitet (0.78) jämfört med MNA. Sensitiviteten var högre än den som fanns mellan MUST och MNA (0.57). När BMI ersattes med vadomkrets erhölls likvärdiga resultat (sensibilitet 0.83 specificitet 0.79) för MEONF i förhållande till MNA. Mellanbedömarreliabiliteten var hög (kappa 0.81). Sammanfattning: MEONF har bra validitet jämfört med MNA, med hög mellanbedömarreliabilitet. När BMI ersattes med vadomkrets bibehölls precisionen vilket är viktigt när vikt och längd är svåra att erhålla. Hög sensitivitet är angeläget vid screening för undernäring och i det avseendet fungerar MEONF bättre än MUST. En fundamental vinst med MEONF är att instrumentets kriterier upplevs som meningsfulla, för att vissa svårigheter kan avhjälpas med omvårdnadsåtgärder. Syfte: Undersöka den kriterierelaterade validiteten, mellanbedömarreliabiliteten och användarvänligheten för MEONF, ett screeninginstrument för bedömning av risk för undernäring. Metoder: Hundra patienter inkluderades och nutritionsstatus bedömdes med Mini Nutritional Assessment (MNA) som här anses vara golden standard samt screenades med Malnutrition Universal Screening Tool (MUST) och Minimal Eating Observation and Nutrition Form (MEONF). Resultat: Sjuksköterskorna ansåg MEONFs instruktioner och frågor lätta att förstå, svara på (100 %) samt att frågorna var angelägna (98 %). Instrumentet hade acceptabel sensitivitet (0.83) och specificitet (0.78) jämfört med MNA. Sensitiviteten var högre än den som fanns mellan MUST och MNA (0.57). När BMI ersattes med vadomkrets erhölls likvärdiga resultat (sensibilitet 0.83 specificitet 0.79) för MEONF i förhållande till MNA. Mellanbedömarreliabiliteten var hög (kappa 0.81). Sammanfattning: MEONF har bra validitet jämfört med MNA, med hög mellanbedömarreliabilitet. När BMI ersattes med vadomkrets bibehölls precisionen vilket är viktigt när vikt och längd är svåra att erhålla. Hög sensitivitet är angeläget vid screening för undernäring och i det avseendet fungerar MEONF bättre än MUST. En fundamental vinst med MEONF är att instrumentets kriterier upplevs som meningsfulla, för att vissa svårigheter kan avhjälpas med omvårdnadsåtgärder. / Rationale: Analyse the criterion related validity, interrater reliability and the usefulness of MEONF, an instrument for undernutrition risk screening. Methods: 100 patients were included and assessed with Mini Nutritional Assessment (MNA) regarded as golden standard and screened with Malnutrition Universal Screening Tool (MUST) as well as Minimal Eating Observation and Nutrition Form (MEONF). Results: Nurses regarded MEONF instructions and questions easy to understand, easy to answer (100%) and questions as being important (98%). It had acceptable sensitivity (0.83) and specificity (0.78) in relation to MNA. Sensitivity was higher than found between MUST and MNA (0.57). Replacing BMI with Calf Circumference (CC) gave equivalent results (sensibility 0.83, specificity 0.79) in relation to MNA. Interrater reliability was high (kappa 0.81). Conclusions: MEONF has good validity in relation to MNA and high interrater reliability. If replacing BMI with CC the precision is maintained, which is important in cases were weight or height is difficult to obtain. Having high sensitivity is a major concern for nutritional screening instruments and in that respect MEONF works better than MUST. One fundamental gain with MEONF is that the instruments criteria are experienced as clinically meaningful, in that some observed difficulties can be managed by nursing interventions.