I den här studien har vi undersökt skillnaden mellan kulturmaterialet 1990 och 2011 i Sydsvenskan, Göteborgs-Posten och Dagens Nyheter. Vi har med en kvantitativ analys undersökt förhållandet mellan kultur- och nöjesmaterial, fördelningen mellan ämnen och artikeltyper samt förekomsten av förhandsmaterial. Vi har även analyserat förhandsmaterialets uppbyggnad med en kvalitativ analys. Undersökningen utgår från tre nordiska undersökningar kring utrymme och innehåll på kultursidorna. Resultatet visar en ökning av andelen nöjesmaterial, som 2011 var cirka 44 procent av innehållet. I ämnesfördelningen fanns de största minskningarna i skönlitteratur, scenkonst och samhällsfrågor. Det som har ökat mest är populärmusik. Förhandsmaterialet har ökat och tog 2011 upp ungefär 6 procent av utrymmet. Andelen recensioner har minskat och andelen notiser ökat. I förhandsmaterialet fann vi att artiklarna handlade om kända personer, endast artisterna/författarna (producenterna) kom till tals och texterna var positivt eller neutralt skrivna, men aldrig kritiska. Slutsatsen är att andelen nöjesmaterial har ökat, vilket också syns i ämnesfördelningen, där finkulturella ämnen minskat och populärkulturella ämnen ökat. Kritik och opinionsbildande material har minskat, och andelen förhandsmaterial har ökat. Det innebär en förändring av tonen på kultursidorna.

Thèse de doctorat--Paris--Université Paris IV-Sorbonne, 2003. / Bibliogr. p. 517-548.

Zugl.: Regensburg, Univ., Diss., 2009

Balanced Scorecard hade en blomstrande period med snabb spridning under 90-talet. Dock har det nu gått mer än 20 år sedan Balanced Scorecard först introducerades och modellen har blivit kritiserad. Kritiken visar på att det förekommer tvivel om Balanced Scorecard som styrmodell. Därför har syftet med denna uppsats varit att skapa en förståelse för varför Balanced Scorecard har kritiserats. Detta genom att svara på frågeställningen: Vilka svårigheter finns det med Balanced Scorecard och varför? För att kunna svara på frågeställningen tillämpade vi en kvalitativ undersökning där vi gjorde intervjuer på två företag, The Palladium Group samt SKF Business Consulting. På The Palladium Group intervjuade vi en konsult vars kärnkompetens låg inom ramarna för Balanced Scorecard. På SKF Business Consulting intervjuade vi en ansvarig för deras egna styrkort, då de hade upplevt en del svårigheter med det. I analysavsnittet presenteras vilka svårigheter det finns med Balanced Scorecard. En svårighet kan vara att ledningen har skattat företagets strategi, eller det orsak-verkan-samband som hela styrkortet bygger på, felaktigt. När styrkortet sedan ska upprättas är det optimalt att det görs av ledningen tillsammans, därför bör inte konsulter hyras in för detta ändamål. Råder det oenighet i ledningen eller har inte hela ledningen engagerat sig i arbetet kring styrkortet, kan även det vara en svårighet med Balanced Scorecard. Vi har även kommit fram till att kommunikationen är viktig, då styrkortet måste vara djupt rotat i hela företaget för att vara effektivt samt då medarbetarna ska få en inverkan i styrkortet. En annan svårighet kan vara att företag inkluderat för många och/eller fel styrmått i styrkortet. Inte att förglömma är att företag bör pröva sina strategier och modifiera sina styrkort. Dock anser vi att dessa svårigheter inte beror på att det föreligger fel i Balanced Scorecard-modellen, utan svårigheterna uppkommer beroende på hur företag använder och hanterar modellen.

University, Diss--Bochum, 1999.

Überarb. Magisterarbeit, Universiẗat München. / Text griechisch und deutsch. Originaltitel: Peri pronoias.

Zugl.: Frankfurt (Main), Univ., Diss., 2008

St. Gallen, Hochschule für Wirtschafts-, Rechts- und Sozialwissenschaften, Diss., 1995. / St. Gallen, Hochsch. für Wirtschafts-, Rechts- und Sozialwiss., Diss., 1995.

Zugl.: Regensburg, Universiẗat, Diss., 2009.

Diss., Univ. of Notre Dame, Indiana, 2002.