Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur olika litteraturdidaktiska val främjar alternativt begränsar gymnasieelevers utvecklande av critical literacy. Valet av ämne grundar sig i de motstridiga formuleringarna mellan läro- och ämnesplan gällande elevens förmåga att kritiskt granska och vems ansvar det är att främja utvecklingen av denna förmåga. Valet av ämne grundar sig även i vår syn på critical literacy som en essentiell förmåga i ett pluralistiskt samhälle. Genom litteratursökning har tio källor, efter relevans- och kvalitetsgranskning, valts ut. Källorna innefattar både svensk och internationell forskning med fokus på svenskämnet respektive modersmålsundervisning. Genom tematisk analysmetod har vi analyserat materialet och förhandlat fram fyra teman. Resultatet visar att det finns en koppling mellan didaktiska val och gymnasieelevers utvecklande av critical literacy. Slutresultatet visar bland annat att huruvida eleverna erbjuds tolkningsutrymme är en avgörande faktor för främjandet av gymnasieelevers utvecklande av critical literacy. Att ställa öppna frågor som inte implicerar ett givet svar öppnar upp för elevernas olika tolkningar och kan således vara ett didaktiskt val som främjar utvecklandet av critical literacy. Litteraturdidaktiska val som fokuserar på färdighetsövningar och kunskapsreproduktion som inte ger eleverna utrymme att tänka kritiskt begränsar däremot gymnasieelevers utvecklande av critical literacy. En annan begränsande faktor är undervisning som baseras på normerande uppfattningar om vad eleverna behärskar. Slutligen uppmanar vi till vidare forskning på ämnet.

Genom kritisk diskursanalys syftar det föreliggande examensarbetet till att undersöka hur den litteraturhistoriska epoken upplysningen framställs i tre läroböcker som riktar sig till de studieförberedande programmen i gymnasieskolan. Syftet är vidare att undersöka i vilken utsträckning läroböckerna har en didaktisk potential att utveckla elevers kritiska förmåga. Resultatet visar att såväl urval som innehåll i de analyserade läroböckerna domineras av vita, västerländska manliga författare. Resultatet visar vidare att läromedelsförfattarnas framställning av materialet tyder på en låg didaktisk potential att utveckla en kritisk förmåga. Slutligen visar analysen att uppgifterna i de valda läroböckerna präglas av utvecklingen av formaliserade, textbaserade färdigheter eller uppgifter som relaterar till elevernas erfarenheter och personliga utveckling. Eleverna erbjuds således inte möjligheten att kritiskt ifrågasätta innehållet. Genom den kritiska diskursanalysen har vi identifierat att den didaktiska potentialen att utveckla en kritisk förmåga är låg i samtliga av de analyserade läroböckerna.