Denna studie syftar till att undersöka om växelkursen har en påverkan på svensk varuexport och om effekten skiljer sig med avseende på varugrupp. För att uppnå syftet används en ARDL-Approach som skattas med hjälp av tidsseriedata från 32 viktiga handelspartners och 10 viktiga varugrupper under perioden januari 1995 till december 2019. Två effekter är i fokus: effekten av en real appreciering/depreciering och effekten av en volatil växelkurs. För den totala varuexporten visas signifikanta resultat för att en depreciering av den svenska kronan med 1 % i genomsnitt ökar varuexporten med 0,192 % på kort sikt och med 0,416 % på lång sikt. Effekten av en volatilitetsökning på 1 % skattas till -0,366 % på kort sikt och till -0,794 % på lång sikt, dock utan statistisk signifikans. På varugruppsnivå tyder resultaten på att olika varor påverkas olika av förändringar i växelkursen. / The aim of this study is to examine whether the exchange rate has an impact on Swedish export of goods and if this effect differs between different categories of goods. To reach the aim, we use an ARDL-Approach with time-series data from 32 important trade partners and 10 different categories of goods during the period January 1995 to December 2019. Two effects are in focus: The effect of real appreciation/depreciation and the effect of exchange rate volatility. In total export of goods, this study finds significant results that a 1 % depreciation of the Swedish crown on average increases exports of goods with 0,192 % in the short-term and with 0,416 % in the long-term. The effect of an increase in exchange rate volatility by 1 % is estimated to decrease the exports of goods with -0,366 % in the short run and -0,794 % in the long run, but without statistical significance. The results imply that different categories of goods are being affected differently by changes in the exchange rate.

En förutsägbar centralbank är en viktig del i teorin för ett väl fungerande inflationsmål med stabil prisstegringstakt på önskvärd nivå. Förutsägbarheten ämnar att styra marknadsagenternas förväntningar i linje med målet sådant att löner och priser sätts efter detta. Eftersom en högre förutsägbarhet delvis är synonymt med hur en centralbank inkorporerar systematik vad gäller förhållningssätt till förändringar i marknadsfaktorer torde därför också den förda räntepolitiken vara möjlig att till viss grad beskriva med en reaktionsfunktion. I den här studien testas de tre riksbankscheferna, Urban Bäckström, Lars Heikensten och Stefan Ingves förda räntepolitik mot ett antal variabler relevanta mot den teoretiska bakgrunden. Resultaten visar hur räntepolitiken förefaller ha blivit mer systematisk efter Urban Bäckströms tid som riksbankschef och hur systematiken verkar förändrats under Stefan Ingves tid. Riksbanken frångick marknadsförväntningar under finanskrisens ned- och uppgång och grundade beslut efter deras egen data i större utsträckning. Från 2014 förefaller Riksbanken tvärtom föra en politik i linje med marknadens förväntningar. Sammanfattningsvis kan Riksbanken idag beskrivas som mer ödmjuk om sin egen förmåga och hur denna för en politik därefter. Studien ger en inblick i vad som föranlett en förändrad reaktionsfunktion, och således också Riksbankens resonemang till en viss grad.