Sammanfattning Bakgrund: Vanligaste orsaken till bensår är venös insufficiens som innebär en rubbning i vensystemet förorsakat av bland annat medfödda atrofier, trauman såväl som hypertoni. Rubbningar i vensystemet medför venväggsförsvagningar och endotelstörningar som utvecklas till bensår. Förekomsten av kroniska sår ökar med stigande ålder och upplevelser av både hälsa och ohälsa grundat på sjukdomstillståndet är högst individuella.   Syfte: Att beskriva patienters upplevelser att ha kroniska bensår orsakade av venös insufficiens.   Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats är använd utifrån databaserna PubMed och CINAHL för att finna vetenskapligt stöd som besvarar studiens syfte. Dataanalys utfördes enligt Evans modell.   Resultat: Resultatet beskriver patienters upplevelser av att leva med kroniska bensår orsakade av venös insufficiens. Detta utifrån nio artiklar vars material sammanställdes i tre huvudkategorier: upplevelser av symtom, upplevelser av relationer och upplevelser av livstillvaro samt sju underkategorier.   Slutsats: Det är av stor vikt att uppmärksamma patienter med kroniska bensår orsakade av venös insufficiens för att kunna lindra deras lidande och stärka deras känsla av hälsa. Upplevelser av smärta, frustration, kunskapsbrist, gångsvårigheter samt isolering förekommer i underkategorierna och som uppleves som begränsningar i livet. / Summary Title: Patients’ experiences of having chronic leg ulcers caused by venous insufficiency – A qualitative literature review   Background: The most common cause of leg ulcers is venous insufficiency, which involves a disorder of the vein system caused by, among other things, congenital atrophies, trauma and/or hypertension. Venous system disorders cause venous wall weakness and endothelial disorders that develop into leg ulcers. The prevalence of chronic wounds increase with aging, it is highly individual whether health or illness is experienced due to the disease state.   Aims: To describe experiences of patients’ living with chronic leg ulcers caused by venous insufficiency.   Method: A qualitative literature review with inductive approach was used from the PubMed and CINAHL databases to find scientific support that answers the study’s purpose. Data analysis was preformed according to Evans model.   Results: The results describes patients’ experiences of living with chronic leg ulcers caused by venous insufficiency. This is based on nine articles whose material was compiled into three main categories: experiences of symptoms, experiences of relationships and experiences of life, and seven subcategories. Conclusion: It is very important to pay attention to patients with chronic leg ulcers caused by venous insufficiency in order to alleviate their suffering and strengthen their sense of health. Experiences of pain, frustration, lack of knowledge, walking difficulties and isolation occur in the subcategories and are perceived as limitations in life.

Sammanfattning Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors reflektioner kring att arbeta med kroniska bensår. Studien genomfördes som en semistrukturerad intervjustudie och hade deskriptiv design. Totalt sexton distriktssköterskor intervjuades, åtta distriktssköterskor med landstinget som arbetsgivare och åtta distriktssköterskor med kommunal arbetsgivare. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att distriktssköterskorna ansåg att arbetet med kroniska bensår var ett vanligt förekommande arbetsmoment samt att bristande samarbete från patienten var en bidragande orsak till långa behandlingstider och utebliven sårläkning. Distriktssköterskorna beskrev vikten av att medvetandegöra patienterna om sitt egenansvar för att främja sårläkningsprocessen. Kunskapen till att behandla kroniska bensår ansåg distriktssköterskorna att de hade, men det spelade ingen roll hur mycket distriktssköterskorna gjorde så länge patienterna inte var följsam i behandlingen. Kompressionsbehandling beskrevs av distriktssköterskorna som den främsta behandlingsmetoden för att uppnå läkning av kroniska bensår, men de upplevdes ibland problematiskt att motivera patienterna till kompressionsbehandling. Det påtalades av distriktssköterskorna att god dokumentation och individuella vårdplaner underlättade deras arbete samt möjliggjorde utvärdering av sårläkningsprocessen. Slutsatsen är att distriktssköterskorna upplever att patienter med kroniska bensår som är väl informerade och motiverade till följsamhet kunde ges optimal bensårsbehandling. Profylaktiskt arbete är viktigt för att undvika recidiv vid behandling av kroniska bensår.

Bensår är ett ökande problem i samhället, detta som följd av att vi blir allt äldre. Bensår är svåra att läka och det är vanligt att de återkommer. Kroniska bensår definieras som sår som inte läker inom sex veckor. De vanligaste orsakerna till bensår är venös insufficiens, arteriell insufficiens eller en bladning av dessa. Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att leva med kroniska bensår. Det här arbetet har utförts som en litteraturstudie, där sökning av artiklar har gjorts i två databaser CINAHL och PubMed. Efter sökning i databaserna har 16 artiklar valts ut och granskats. Analysen av artiklar har gjorts genom att plocka ut förekommande fenomen i texten och kategorisera dessa i huvudteman med underteman. Analysen resulterade i tre huvudteman: smärta, aktivitetsbegränsningar och lukt och vätskande sår. Det finns många olika faktorer som påverkar personernas upplevelser av att leva med bensår, där smärta, rörelseförmågan och lukt och vätska från såret har en central roll. Studien visar på att många personer upplever att deras problem inte tas på allvar. Det holistiska synsättet inom vården måste förbättras och mer hänsyn bör tas till personernas existentiella, psykiska, sociala och kroppsliga upplevelser.