Med detta examensarbete vill jag redogöra för hur Funktionsinriktad MusikTerapi kom till, och vad dess metod (den s.k. FMT-metoden) går ut på. Med två fallbeskrivningar vill jag redovisa hur jag arbetat med metoden med två personer. Utifrån de två fallbeskrivningarna ska jag försöka svara på om, och hur FMT kan skapa förutsättningar för utveckling av stabilitet.   Min slutsats är att jag, med hjälp av olika sätt att ställa upp instrument, användning av attribut och sätt att utforma en session, kunnat stärka och utveckla de två personernas stabilitet.

This study examines counselors understanding of body fixation (alt: body image fixation) as a social problem among young women aged 15-25 years. Earlier research on this subject highlights the standards and ideals placed on the female body where happiness is associated with a slim body figure. Research has shown that young women that compare their own bodies with others are at higher risk at developing an unhealthy relationship with their body, which can lead to eating disorders. The data for this study was collected through semi-structured interviews with nine counselors from youth clinics, schools and primary healthcare. The results were interpreted and analysed in the light of social constructionist perspective as developed by Berger & Luckmann and Loseke's social constructionist definition of social problems. The results of analysis show that counselors’ understandings of body fixation are constructed and perceived as a problem of body fixation which itself is part of a larger problem. Namely, the cause of body fixation is connected to a variety of factors such as poor self-esteem, parents’ behaviour in relation to their own bodies and the depiction of female body ideals in mass media, among others. Counselors meant that body fixation often becomes problematic as it drives young women to isolation and withdrawal from their social environments. The results reveal several similarities in relation to earlier research on the subject, and we conclude by presenting our own suggestions and ideas for future research within the subject, such as for instance increasing of the awareness of body fixation among young men. / Denna studie behandlar kuratorers uppfattning om kroppsfixering som ett socialt problem hos unga kvinnor i åldern 15-25 år. Tidigare forskning kring ämnet har framförallt belyst samhällets bild av kvinnokroppen genom de rådande kropp- och skönhetsidealen där ett smalhetsideal hör ihop med lycka och framställs som önskvärt. Forskning har visat att unga kvinnor som jämför sin egen kropp med andras ses ha en högre riskfaktor i att utveckla ett osunt förhållande till sin kropp som kan leda till ätstörningar. Datamaterialet för denna studie samlades in genom semistrukturerade intervjuer med nio kuratorer inom ungdomsmottagning eller likvärdig mottagning, skola och primärvården. Resultatet förstods och tolkades med socialkonstruktivistiskts perspektiv utifrån Berger & Luckmann och Loseke´s socialkonstruktivistiska definition om hur ett socialt problem konstrueras. Resultatet av analysen visade att kuratorers uppfattning om kroppsfixering konstruerades och sågs som ett problem i och med att kroppsfixeringen ansågs vara en del av en större problematik. Orsaken till kroppsfixering berodde på en rad olika faktorer såsom dålig självkänsla, föräldrars beteende kring sin egen kropp, massmedias bilder av hur kvinnokroppen ska se ut m.fl. Kuratorerna uppfattade att kroppsfixeringen blev problematisk när den ledde till att de unga kvinnorna isolerade sig själva från sin sociala omgivning. Resultatet visade på många likheter med tidigare forskning som behandlat ämnet och avslutningsvis presenteras våra idéer till vidare forskning inom ämnet bl.a. att belysa kroppsfixering bland unga män.