Vårt västerländska samhälle med dess kroppsideal och växande överviktsproblem tenderar att skapa grogrund för en ny form av ätstörning – ortorexia nervosa. Ingen diagnoskod för tillståndet existerar i nuläget utan det ingår i kategorin Ätstörning UNS (Utan Närmare Specifikation). Strikt kosthållning i kombination med överdrivet motionerande karaktäriserar tillståndet, som på sikt leder till liknande konsekvenser som anorexia nervosa. För att få en djupare förståelse för fenomenet har en kvalitativ studie i form av intervjuer genomförts med före detta ortorektiker och yrkesverksamma inom behandling för ortorexi patienter. För att få en överblick över ortorexins utbreddhet har även en kvantitativ studie gjorts i form av enkäter som lämnats till fysiskt aktiva på träningscentrer. Syftet med studien är att skapa en förståelse för tillståndet ortorexi utifrån ett samhällsperspektiv. Socialkonstruktivism ligger till grund för analyserandet av tillståndet utifrån ett samhällsperspektiv. För att undersöka om ortorexi ”bör” klassificeras som sjukdom har tre olika sjukdomsperspektiv använts. Fenomenet har diskuterats utifrån begrepp såsom anomi, individualisering och risksamhälle. I resultat delen ges en översikt av tillståndets utbreddhet bland fysiskt aktiva och därefter följer en utförlig beskrivning av ortorexi utifrån intervjupersonernas berättelser. Sammanfattningsvis konstateras i resultatet att ortorexi verkar vara utbredd bland såväl kvinnor som män. Att klassificera tillståndet som sjukdom utifrån de perspektiv som används verkar problematiskt. I diskussions delen argumenterar jag för att ortorexi bör ges en egen diagnoskod för att underlätta det preventiva arbetet samt för att adekvat behandling ska kunna erbjudas. / Our western society with its body ideal and its growing overweight tends to create conditions for a new form of eating disorder – orthorexia nervosa. There exists no medical diagnosis for the condition at the moment and it goes under the category Eating disorder NOS (Not Otherwise Specified). Strict diet in combination with excessive exercising is characteristic for the condition, and the long term consequences resemble those of anorexia nervosa. A qualitative study has been done by interviewing people that has suffered from orthorexia and people working with orthorexia patients to get a deeper understanding of the phenomenon. A quantitative study based on a questionnaire to physically active people at fitness centers has also been performed to get an overview of the spread of the condition. The purpose of this study is to create an understanding of the condition orthorexia in its social context. The analysis of the condition is based upon social constructivism from a society perspective. Three different perspectives of disease has been used to examine if orthorexia “should” be classified as a disease. The phenomenon has been discussed in terms such as anomie, individualization and risk-society. To classify the condition as a disease seems difficult on the basis of the perspectives that has been used. An overview of how wide-spread the condition is among physically active is given in the result section together with a detailed description of orthorexia based on the interviews. To summarize the results it can be established that orthorexia is wide-spread among women as well as among men. In the discussion section I argue that orthorexia should be given a medical diagnosis to facilitate preventive work and to offer adequate treatment.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan frekvens av styrketräning och kroppsfixering hos kvinnor i olika åldrar. De frågeställningar som användes var: finns det skillnader mellan kvinnor som styrketränar mindre än 2 gånger i veckan jämfört med kvinnor som tränar 3 gånger i veckan eller oftare. Finns det någon skillnad i kroppsfixering hos kvinnor i olika åldrar? Har kvinnor i olika åldrar olika motiv till att styrketräna? Metod För att besvara studiens frågeställningar utfördes en kvantitativ tvärsnittsstudie i form av en enkät. Frågeformuläret skapades med hjälp av frågor och påståenden från tidigare uppsatser och studier, förutom den del om sociala medier där påståendena är utvecklade av författarna själva. Urvalet bestod av 89 kvinnor som delades in i två grupper; en yngre grupp där kvinnorna var mellan 18–25 år och en äldre där kvinnorna var 26 år eller äldre. Enkätsvaren samlades in och analyserades i programmet SPSS. Inga personuppgifter samlades in då undersökningen var helt anonym.  Resultat Resultatet visade att det finns ett svagt samband mellan frekvens av styrketräning och kroppsfixering. Ju oftare kvinnorna angav att de styrketränar, desto högre nivå av kroppsfixering hade de. Vid analysen av nivån av kroppsfixering såg vi ingen signifikant skillnad mellan åldersgrupperna. Analysen av de bakomliggande motiven till styrketräning visade att de yngre kvinnorna styrketränar med syfte att förändra sin kropp i större grad än de äldre kvinnorna. Utöver det tränar kvinnor i stort sett av liknande motiv. Slutsats Det finns ett svagt samband som tyder på att ju oftare kvinnor styrketränar, desto mer kroppsfixerade är de. Då det inte finns större skillnader i nivån av kroppsfixering i olika åldrar kan man dra slutsatsen att kvinnor i olika åldrar generellt sett är lika kroppsfixerade. De bakomliggande motiven till styrketräning är liknande för kvinnorna i de två grupperna. De två större skillnaderna är att yngre kvinnor tränar för att förändra sina kroppar och för att nå ett specifikt mål i större utsträckning än äldre kvinnor. / Purpose The purpose of this study was to investigate the relationship between the frequency of strength training and body fixation in women of different ages. The research questions used were; are there any differences between women who do strength training less than twice a week compared to women who train three times a week or more often. Is there any difference in body fixation in women of different ages? Do women of different ages have different motives for strength training? Method To answer the research questions, a quantitative cross-sectional study was conducted via a questionnaire. The questionnaire was created with the help of questions from previous essays and studies, except for the part about social media where the statements are developed by the authors themselves. The study population consisted of 89 women who were divided into two groups: a younger group where the women were between 18-25 years and an older group where the women were 26 years or older. The questionnaire responses were collected and analysed in the SPSS program. No personal data was collected as the survey was completely anonymous. Results The results showed that there is a weak correlation between the frequency of strength training and body fixation. The more often the women stated that they did strength training, the higher the level of body fixation they had. In the analysis of the level of body fixation, no significant difference was seen between the age groups. The analysis of the underlying motives for strength training showed that the younger women exercise for the purpose of changing their bodies to a greater extent than the older women, apart from that, women train mostly for similar motives. Conclusion There is a weak correlation that implies that the more often women do strength training, the more fixated they are. As there are no major differences in the level of body fixation at different ages, it can be concluded that women of different ages are generally equally body fixated. The underlying motives for strength training are similar for the women in the two groups. The two major differences are that younger women train to change their bodies and to achieve a specific goal to a greater extent than older women. From this it can be concluded that younger women do strength training for change and strive to achieve their goals to a greater degree than older women do.

Vissa elever i dagens svenska skola får eller vill inte delta i undervisningen av idrott och hälsa på grund av bland annat religiösa och kroppsliga skäl. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur idrottslärare tänker om samt förhåller sig till elever som inte deltar i undervisningen i ämnet idrott och hälsa på grund av religiösa eller kroppsliga skäl (eleven skäms över sin kropp, inte vågar visa upp sig) . Detta har undersökts genom kvalitativa individuella intervjuer med åtta idrottslärare. Resultatet av undersökningen har visat att lärarna anser att de religiösa och kroppsliga skälen till att inte delta i undervisningen inte är vanliga. När det inträffar anser lärarna att de flesta problemen kan lösas genom att läraren och skolan har en god kommunikation med eleverna och deras vårdnadshavare.

No description available.

Background: While there are many positive benefits of social media, studies have shown that the use of certain types such as Facebook and Instagram may have negative health outcomes for young people including depression and eating disorders. Not much however is known about the impact of frequent exposure to Facebook and Instagram on health outcomes such as self-rated health and body fixation.   Objective: The purpose of this study is to investigate if there is an association between the frequent use of social media and self-rated health as well as body fixation among young adults between the ages of 18-25 years.   Design and method: This study was a cross-sectional study using questionnaires anonymously answered via Facebook. There were 65 respondents in the survey. The analysis was performed by using descriptive statistics and chi-test in SPSS.   Results: A larger proportion of those who frequently use social media had poorer self-rated health and more body fixation. After completing chi-squared tests, no statistically significant relationship was found for frequent use of social media and body fixation (p=0,164).   Conclusion: Frequent use of social media specifically Facebook and Instagram, has no statistically significant association with body fixation and Self-rated health. / Bakgrund: Det finns många positiva effekter av sociala medier, dock har studier visat att användningen av vissa typer såsom Facebook och Instagram kan ha negativa hälsoutfall för ungdomar, inklusive depression och ätstörningar. Inte mycket är dock känt om effekterna av frekvent exponering för Facebook och Instagram på hälsoresultat som självskattad hälsa och kroppsfixering. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan den frekventa användningen av sociala medier och självskattad hälsa samt kroppsfixering bland unga vuxna i åldrarna 18-25 år.   Design och metod: Denna studie var en tvärsnittsstudie som med hjälp av enkäter anonymt besvaras via Facebook. Det fanns 65 respondenter i undersökningen. Analysen genomfördes med hjälp av beskrivande statistik och chi-test i SPSS. Resultat: En större andel av dem som ofta använder sociala medier hade sämre självskattad hälsa och mer kroppsfixering. Efter chitvå-test utförts har inget statistiskt signifikant samband konstaterades för frekvent användning av sociala medier och kroppsfixering (p=0,164). Slutsats: Sociala medier har inget samband med självskattad hälsa och kroppsfixering.

This study examines counselors understanding of body fixation (alt: body image fixation) as a social problem among young women aged 15-25 years. Earlier research on this subject highlights the standards and ideals placed on the female body where happiness is associated with a slim body figure. Research has shown that young women that compare their own bodies with others are at higher risk at developing an unhealthy relationship with their body, which can lead to eating disorders. The data for this study was collected through semi-structured interviews with nine counselors from youth clinics, schools and primary healthcare. The results were interpreted and analysed in the light of social constructionist perspective as developed by Berger & Luckmann and Loseke's social constructionist definition of social problems. The results of analysis show that counselors’ understandings of body fixation are constructed and perceived as a problem of body fixation which itself is part of a larger problem. Namely, the cause of body fixation is connected to a variety of factors such as poor self-esteem, parents’ behaviour in relation to their own bodies and the depiction of female body ideals in mass media, among others. Counselors meant that body fixation often becomes problematic as it drives young women to isolation and withdrawal from their social environments. The results reveal several similarities in relation to earlier research on the subject, and we conclude by presenting our own suggestions and ideas for future research within the subject, such as for instance increasing of the awareness of body fixation among young men. / Denna studie behandlar kuratorers uppfattning om kroppsfixering som ett socialt problem hos unga kvinnor i åldern 15-25 år. Tidigare forskning kring ämnet har framförallt belyst samhällets bild av kvinnokroppen genom de rådande kropp- och skönhetsidealen där ett smalhetsideal hör ihop med lycka och framställs som önskvärt. Forskning har visat att unga kvinnor som jämför sin egen kropp med andras ses ha en högre riskfaktor i att utveckla ett osunt förhållande till sin kropp som kan leda till ätstörningar. Datamaterialet för denna studie samlades in genom semistrukturerade intervjuer med nio kuratorer inom ungdomsmottagning eller likvärdig mottagning, skola och primärvården. Resultatet förstods och tolkades med socialkonstruktivistiskts perspektiv utifrån Berger & Luckmann och Loseke´s socialkonstruktivistiska definition om hur ett socialt problem konstrueras. Resultatet av analysen visade att kuratorers uppfattning om kroppsfixering konstruerades och sågs som ett problem i och med att kroppsfixeringen ansågs vara en del av en större problematik. Orsaken till kroppsfixering berodde på en rad olika faktorer såsom dålig självkänsla, föräldrars beteende kring sin egen kropp, massmedias bilder av hur kvinnokroppen ska se ut m.fl. Kuratorerna uppfattade att kroppsfixeringen blev problematisk när den ledde till att de unga kvinnorna isolerade sig själva från sin sociala omgivning. Resultatet visade på många likheter med tidigare forskning som behandlat ämnet och avslutningsvis presenteras våra idéer till vidare forskning inom ämnet bl.a. att belysa kroppsfixering bland unga män.

Abstract Björklund, M. (2017). Is the use of Instagram a new self-harm behaviour? A cross-sectional study of Instagram users’ reflections. Bachelor thesis in Public Health Science. Department of Occupational and Public Health Science. Faculty of Health and Occupational Studies. University of Gävle, Sweden.   The aim of the study was to investigate the use of Instagram among Swedish internet users. A further aim was to investigate whether there was an association between the increased use of Instagram and mental health. The method used was a cross-sectional study with questionnaires. Both quantitative and qualitative questions were included in the survey, which were presented as descriptive statistics as well as thematic analysis with quotes. The selection was a convenience selection and snowball selection, where the surveys were disseminated via the author Facebook. The result showed that the majority used Instagram several times a day and many of them were found to be in the risk group of mental illness. Many users found that the images exposed in Instagram contributed to comparisons between themselves and the photos resulting in body dissatisfaction. The conclusion was that the use of Instagram several times a day was associated with a decreased level of well-being. The majority of the Instagram users compared themselves with other people and more thought of their appearance, when they were exposed to the images in Instagram. / Idag använder ca 55 % av Sveriges befolkning i åldrarna 12–55 år tjänsten Instagram. De senaste åren har användandet ökat med 12 % varje år. Under år 2016 har den psykiska ohälsan i Sverige ökat kraftigt, särskilt i åldersgruppen 16–29 år. Denna grupp är också stora användare av Instagram. Tidigare studier visar att exponeringen av bilder bidrar till att de exponerade jämför sig med andra, vill förändra sig själva och funderar mer över sitt utseende. Dessa beteenden kan också bidra till diagnoser som depression och ätstörningar och bli en typ av ett självskadebeteende.   Syftet med studien var att undersöka hur användandet av Instagram ser ut bland svenska internetanvändare. Ytterligare ett syfte var att undersöka om det finns en association mellan det ökade Instagram-användandet och den psykiska hälsan.   Metoden som används var en tvärsnittsstudie med enkäter, med både kvantitativa och kvalitativa frågor. Detta presenterades som beskrivande statistik samt tematisk analys med citat. Urvalet var ett bekvämlighetsurval och snöbollsurval, där enkäterna delades ut via författarens Facebook.   Resultatet visade att många använde Instagram flera gånger om dagen och många av dem visade sig vara i riskgruppen för att drabbas av psykisk ohälsa. Många upplevde att bilderna man exponeras för på Instagram bidrar till att man jämför sig själv vilket skapar ett missnöje med den egna kroppen. Det fanns ett samband mellan att använda Instagram flera gånger per dag och att uppleva missnöjdhet, osäkerhet, att inte räcka till, samt att man jämförde sig med andra och tänkte mer på sitt utseende. Slutsatsen blev att det som använder Instagram flera gånger per dag upplever ett minskat psykiskt välbefinnande och är i riskgruppen för att drabbas av psykisk ohälsa. Många användare av Instagram jämförde sig med andra och tänkte mer på sitt utseende när de exponerades för bilder på Instagram.

No description available.