Detta examensarbete är baserat på experimentella studier med avsikten att studera skillnaden som uppstår vid användning av superplasticerare på betong med krossad betong samt makadam och sand som ballast, med avseende på arbetbarhet, konsistens samt tryckhållfasthet. Fraktionsfördelningen kommer även analyseras på den krossade betongen i jämförelse med makadamen och sanden. Det utformades fyra olika blandningar där första blandningen var utan superplasticerare och hade makadam som ballast, andra blandningen innehöll superplasticerare samt makadam som ballast, den tredje blandningen var utan superplasticerare och hade krossad betong som ballast, den fjärde blandningen innehöll superplasticerare och hade krossad betong som ballast. Betongens arbetbarhet uppskattades på samtliga blandningar innan konsistensen mättes. Konsistensen mättes i form av sättmått med hjälp av en sättkon. Sedan tillverkades fyra provkroppar av varje blandning där tryckhållfastheten testades. Resultaten som erhållits visade att superplasticerare var mer effektiv på blandningarna med makadam. Betongens arbetbarhet och konsistens förändrades endast marginellt, dock ökade tryckhållfastheten med 28,7 och 23,8% för blandningarna med makadam respektive krossad betong som ballast. Den krossade betongen visade på bra fraktionsfördelning men skiljde sig någorlunda från makadamen, den stora skillnaden fanns i de finare fraktionsstorlekarna. / This thesis is based on experimental studies with the intention of determine the efficiency of Superplasticizer in concrete made with recycled concrete aggregate compared with macadam in terms of workability, consistency and compressice strength. The fraction distribution will also be analysed on the recycled concrete aggregate compared to the macadam. Four different mix designs was made in which the first mix was without superplasticizer and had macadam as aggregates, the second mix contained superplasticizer and also had macadam as aggregates, the third mix was without superplasticizer and had recycled concrete aggregate, the fourth mix contained superplasticizer also had recycled concrete aggregates. The workability of was estimated on all mix designs before the consistency was measured. The slump of all mix designs was measured to determine the consistency. Then four specimens were made from each mixture on which the compressive strength was tested. The results obtained showed that superplasticizers were more effective on the mixtures with macadam as their aggregates. The workability and consistency only changed slightly, the compressive strength increased by 28.7 respectively 23.8% for mixtures with macadam and recycled concrete aggregates. The recycled concrete aggregates showed good fraction distribution but differed quite a bit from the sand and the macadam, the big difference was in the finer fractions.

Strängbetong krossar kasserade håldäckselement som sedan används som ballast i nya gjutningar. Den krossad betong ligger i en hög utomhus innan den används. Det första materialet krossades under 2020 och det senaste vintern 2022. Betongen karbonatiserar, en process som tar upp koldioxid från luften. Arbetet går ut på att kvantifiera den mängd koldioxid som tas upp samt finna förbättringsåtgärder för att kunna öka karbonatiseringen.  För att förstå hur karbonatisering fungerar utfördes informationssökning genom att leta efter tidigare forskningsrapporter som behandlar ämnet. Då det är brist på information om karbonatisering av krossad betong har antaganden gjorts för att komma vidare i arbetet. Vilket innebär att beräkningarna behöver mer korrekt indata för att visa ett mer rimligt resultat.  Den krossade betongen analyserades med karbonatiseringsindikator för att se om ytan av materialet karbonatiserat beroende på hur länge materialet varit orört.  Teoretiska beräkningar utfördes utifrån två olika exponeringar, regn och skyddad från regn, samt olika exponeringstid, resultatet visar att koldioxidupptaget blir högre om högen är skyddad från regn. Att strukturerat plocka material runt högen medför en längre exponeringstid för materialet, därmed ett högre koldioxidupptag jämfört med hur materialet plockas idag där allt material plockas från samma sida. / Strangbetong crushes discarded hollow core slabs, which are used for filling materials in new castings. The crushed concrete is stored in a pile outside before it is used. The first material was crushed during 2020 and the latest material were crushed in the winter of 2022. The concrete carbonates, a process where the concrete absorbs carbon dioxide from the air. The point of this project is to quantify the carbon dioxide which is absorbed and find solutions to make the carbonation more efficient.  To understand how concrete carbonation works, information has been searched for by studying already existing research reports. As there is a lack of information about carbonation of crushed concrete assumptions have been made to move the project forward. Which means that the calculations need more specific data to show a more reasonable result.  The crushed concrete was analyzed with a carbonation indicator to see how far the material had carbonated, depending on how long the material had been untouched.  Theoretic calculations were made throughout two different exposures, rain and covered from rain and different exposure time, the carbon dioxide uptake increases if the pile is covered from rain. Structured picking of material around the pile results in a longer exposure time for the material, therefore a higher uptake of carbon dioxide compared to how the material is picked today where the material is picked from the same side all the time.